![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/unnamed-4-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Saint Omer
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 24 mars 2023
\nRegi Alice Diop
\nSk\u00e5despelare Kayije Kagame, Guslagie Malanda, Val\u00e9rie Dr\u00e9ville, Aur\u00e9lia Petit<\/p>\n
En storartad film om sv\u00e5ra fr\u00e5gor och ber\u00e4ttat \u00e5terh\u00e5llsamt, i lugn takt d\u00e4r mycket h\u00e4nder under ytan. Till nittio procent utspelas handlingen i en domstol men det \u00e4r egentligen ingen r\u00e4tteg\u00e5ngsfilm. En ung kvinna, Laurence Coly, st\u00e5r inf\u00f6r r\u00e4tta f\u00f6r att ha d\u00f6dat sitt barn, en dotter p\u00e5 15 m\u00e5nader. Men det \u00e4r inte r\u00e4tteg\u00e5ngen och hur domen faller som \u00e4r filmens ber\u00e4ttelse. Det handlar om hur vi m\u00e4nniskor p\u00e5verkas av det vi uts\u00e4tts f\u00f6r, de utmaningar vi m\u00f6ter och hur vi klarar av den, hur starka vi \u00e4r n\u00e4r vi k\u00e4nner oss helt \u00f6vergivna. Och hur kan m\u00e4nniskor f\u00e5 bli s\u00e5 ensamma att de f\u00f6rlorar kontakt med verkligheten?<\/p>\n
P\u00e4 ett s\u00e4tt \u00e4r denna film mer teater \u00e4n film. Kameran vilar l\u00e4nge p\u00e5 ansikten, l\u00e5ter oss k\u00e4nna in ansiktsuttryck p\u00e5 djupet, m\u00e4nniskorna f\u00e5r tala och f\u00e5r utveckla resonemang och \u00e4nd\u00e5 finns det en f\u00f6rdel med att det \u00e4r en film. Om ber\u00e4ttelsen framf\u00f6rs p\u00e5 scen \u00e4r det m\u00e5nga i salongen som inte skulle kunna se ansiktsuttrycken, nu sitter vi alla p\u00e5 f\u00f6rsta parkett.<\/p>\n
Filmen \u00e4r uppbyggd p\u00e5 tv\u00e5 ber\u00e4ttelser. Vi f\u00e5r f\u00f6lja utfr\u00e5gningen av den \u00e5talade Laurence Coly och hennes \u00f6de, vilka h\u00e4ndelser som ledde fram till att hon d\u00f6dade sitt barn och hur hon agerade efter\u00e5t. Vi f\u00e5r ocks\u00e5 f\u00f6lja en ung f\u00f6rfattare Rama som \u00e4r \u00e5h\u00f6rare vid r\u00e4tteg\u00e5ngen. Rama \u00e4r hyllad f\u00f6rfattare och vill skriva en roman utifr\u00e5n Laurence Coly och dra paralleller till den antika pj\u00e4sen om Medea som d\u00f6dade sina barn.<\/p>\n
Medea \u00e4r en tragedi av den grekiske dramatikern Euripides. Den skildrar myten om hur Medea genomf\u00f6r en blodig h\u00e4mnd mot sin otrogne man Jason. Pj\u00e4sen hade premi\u00e4r vid Dionysiafestivalen 431 f.Kr. d\u00e4r den sattes upp tillsammans med tre f\u00f6rlorade pj\u00e4ser av Euripides: tragedierna Filoktetes och Diktys och satyrspelet Theristai. Medea fick tredjepriset vid festivalen. (Wikipedia)<\/a><\/p>\n Rama upplever r\u00e4tteg\u00e5ngen mycket djupt. Den ber\u00f6r henne starkt. Hon v\u00e4ntar sj\u00e4lv barn och har liksom Laurence en infekterad relation till sin mamma och \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att bli en d\u00e5lig mamma. Rama b\u00f6rjar k\u00e4nna tvivel p\u00e5 sig sj\u00e4lv. Det \u00e4r dock flera viktiga skillnader mellan hennes situation och Laurence Colys. Rama har f\u00f6r\u00e4ldrar med invandrarbakgrund fr\u00e5n afrikanskt land och Laurence Coly kommer fr\u00e5n Senegal. B\u00e5da \u00e4r v\u00e4lutbildade unga kvinnor, men f\u00f6r Laurence gick det snett d\u00e5 hon studerade p\u00e5 universitetet medan Rama har lyckats etablera sig b\u00e4ttre. Rama har ocks\u00e5 en b\u00e4ttre och tryggare relation med sin partner, sin sambo.<\/p>\n En liten sidohistoria \u00e4r en diskussion under r\u00e4tteg\u00e5ng om h\u00e4xkraft (witchcraft). Laurence Coly menar att hon blivit f\u00f6rh\u00e4xad av tv\u00e5 mostrar, att det \u00e4r orsaken till att hon \u00e4r deprimerad och till att hon inte kommer ih\u00e5g allt hos gjorde eller hur hon utf\u00f6rde saker. Det \u00e4r tydligt hur en av polisens utredare f\u00f6rs\u00f6kte ge henne m\u00f6jligheten att skylla p\u00e5 f\u00f6rh\u00e4xning p\u00e5 grund hennes afrikanska bakgrund. Laurence Coly fyller ju inte den vanliga klich\u00e9en av en utsatt, hj\u00e4lpl\u00f6s och outbildad afrikansk kvinna. Hon \u00e4r tv\u00e4rtom mycket v\u00e4ltalig och utbildad.<\/p>\n Filmen har s\u00e5 m\u00e5nga styrkor: dess poetiska s\u00e4tt att ber\u00e4tta med lugna n\u00e4rbilder och stillsamma vidvinkelfoton \u00f6ver staden och hus till ackompanjemang av eftert\u00e4nksam musik och s\u00e4ng som talar till v\u00e5ra k\u00e4nslor. Sk\u00e5despelarna \u00e4r v\u00e4l valda, det \u00e4r uppenbart. De fungerar alla s\u00e5 bra i sina roller. Ett extra stor plus f\u00f6r att filmen l\u00e4mnar mycket \u00e5t oss sj\u00e4lva att k\u00e4nna och f\u00f6rst\u00e5, den ber\u00e4ttar p\u00e5 flera niv\u00e5er, mycket s\u00e4gs utan att det p\u00e5pekar tydligt.<\/p>\n Saint Omer \u00e4r en m\u00e4rklig, annorlunda, stark och tankev\u00e4ckande film d\u00e4r regiss\u00f6ren v\u00e5gar l\u00e5ta ber\u00e4ttelsen ta den tid den beh\u00f6ver. En storartad film ber\u00e4ttar i lugn takt.<\/p>\n