{"id":164961,"date":"2023-03-19T00:42:12","date_gmt":"2023-03-18T23:42:12","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=164961"},"modified":"2023-03-19T00:42:12","modified_gmt":"2023-03-18T23:42:12","slug":"havdelsebegar-exponeras-roande-fartfyllt-vilda-inuti-pa-backa-teater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=164961","title":{"rendered":"H\u00e4vdelsebeg\u00e4r exponeras roande fartfyllt &#8211; Vilda inuti p\u00e5 Backa Teater"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/6_vilda_inuti_ola-kjelbye.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-164962\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/6_vilda_inuti_ola-kjelbye.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/6_vilda_inuti_ola-kjelbye-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Ola Kjelbye                                                        <br>                                           <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Id\u00e9 &amp; koncept: Anne Jonsson och Moa Backman<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dramatiker: Moa Backman<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Regiss\u00f6r: Anne Jonsson<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Koreografi: Anne Jonsson i samarbete med ensemblen<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Scenograf &amp; ljuss\u00e4ttare: Charlie \u00c5str\u00f6m<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kostym\u00f6r: Kajsa Hilton Brown<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Maskdesigner: Josefin Eker\u00e5s<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ljuddesigner: Jesper Lindell<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Komposit\u00f6rer: Kristina Issa, Jonas Redig, Bo Stenholm, Daniel Ekborg och Mats Nahlin<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Musiker: Daniel Ekborg, Krostina Issa (s\u00e5ng), Mats Nahlin och Jonas Redig<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Medverkande: Eleftheria Gerofka, Anna Harling, Navar Hermez, Soledad Hpwe, Rebecca Riggio, Johan Stavring, Gunilla Johansson Gyllenspetz, Emelie Str\u00f6mberg, <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fr\u00e5n 6 \u00e5r<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Urpremi\u00e4r: 17\/3 2023<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Spelas till och med 9\/5 p\u00e5 Backa Teater, Lindholmen i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Upps\u00e4ttningens repetitionstid fick skjutas p\u00e5 framtiden n\u00e4r pandemin br\u00f6t ut. Dekor och scenkl\u00e4der magasinerades i f\u00f6r Operan och Stadsteatern gemensamt lager. I januari i \u00e5r lastades inneh\u00e5llet i en l\u00e5ngtradare av p\u00e5 Backa teater igen och ett lustfyllt arbete kunde p\u00e5b\u00f6rjas. Upps\u00e4ttningen v\u00e4xte fram p\u00e5 barn- och ungdomsteaterns stora black box, vars &#8221;svarta l\u00e5da \u00e4r en av Europas st\u00f6rsta. H\u00e4r finns ingen upph\u00f6jd scen, ingen rid\u00e5 och fixerat publikutrymme saknas. Hela det stora rummet med sina svarta v\u00e4ggar tas i anspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Ena h\u00f6rnet har reserverats f\u00f6r musikerna och deras instrument. I fonden finns ett antal runda kreationer i gr\u00f6nt h\u00e4ngandes fr\u00e5n taket, vilka f\u00f6rest\u00e4ller vajande tr\u00e4dstammar. Mitt p\u00e5 scen ligger vad som i dunklet ser ut som klipph\u00e4llar. Ljuset avt\u00e4cker inledningsvis formationens \u00f6verdel. Visar sig vara ett ansikte v\u00e4nt i profil mot publiken. Mycket fiffigt f\u00f6rverkligad id\u00e9 av Charlie \u00c5str\u00f6m, som ju ocks\u00e5 ansvarar f\u00f6r ljuss\u00e4ttningen. Likt ett mantra upprepar framspringande varelser att de &#8221;kommer ur kroppen&#8221;. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/1_vilda_inuti_ola-kjelbye.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-164969\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/1_vilda_inuti_ola-kjelbye.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/1_vilda_inuti_ola-kjelbye-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Ola Kjelbye                                           <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Stimuleras av scenkonst under femtio minuter uppbyggd p\u00e5 fl\u00e4ngigt exalterade r\u00f6relser, ett par s\u00e5nger framf\u00f6rda av Kristina Issa samt st\u00e4mningen musiken f\u00f6rmedlar. F\u00f6rest\u00e4llningens m\u00e5lgrupp kan mycket v\u00e4l vara f\u00f6rstag\u00e5ngsbes\u00f6kare av teater d\u00e5 man v\u00e4nder sig till publik fr\u00e5n sex \u00e5r. R\u00e5kar sitta intill Konstn\u00e4rlige ledaren vars p\u00e5pekande om m\u00e5lgruppens p\u00e5tagliga upprymdhet p\u00e5 b\u00e4nkraden nedanf\u00f6r, signalerar den bekr\u00e4ftelse han lever f\u00f6r. Konstens f\u00f6rm\u00e5ga att ge perspektiv och barnen utlopp f\u00f6r sin fantasi. <em>Vilda inuti <\/em>kan beskrivs som en p\u00e5 samma g\u00e5ng humoristisk och lite l\u00e4skig saga. Den replikknappa f\u00f6rest\u00e4llningen l\u00e4mpar sig synnerligen v\u00e4l f\u00f6r samtal efter\u00e5t, d\u00e5 den inte drivs av ett explicit narrativ inbjuder den till tolkningar. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sensmoralen \u00e4r att m\u00e4nniskan inte klarar sig sj\u00e4lv.  Samh\u00e4llen fungerar bara genom att olika f\u00f6rm\u00e5gor tas till vara och h\u00e4nsyn r\u00e5der. Om den starkes r\u00e4tt triumferar skapas ett krackelerande samh\u00e4lle. .\u00c5terkommande egoistiskt utrop blir till en mycket underh\u00e5llande antites i sagan. N\u00e4r framrusande gestalter f\u00f6rvandlas till samlare och d\u00e4rp\u00e5 bildar rivaliserande g\u00e4ng g\u00e5r tanken till exempelvis West Side Story. H\u00e4r finns inslag som implicit p\u00e5minner om fablernas v\u00e4rld.  Gr\u00e4nser testas, territorier utforskas. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/7_vilda_inuti_ola-kjelbye.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-164972\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/7_vilda_inuti_ola-kjelbye.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/7_vilda_inuti_ola-kjelbye-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto ola Kjelbye                                         <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En styltinstrukt\u00f6r har anlitats f\u00f6r att framst\u00e4lla en imponerande figur. I kombination med ljud vilka illustrerar n\u00e5gra av skogens inv\u00e5nare, blir det antagligen lite ot\u00e4ckt n\u00e4r oidentifierad figur stryker omkring i periferin i \u00f6ppningsscenen. Aprop\u00e5 ljud av det  organiserade slaget blir jag f\u00f6rtjust i sagans soundtrack. Om jag r\u00e4tt kunde urskilja spelades elbas, orgel, trummor (kul att Kristina Issa i en sekvens tog hand om trummandet p\u00e5 ett avsiktligt taffligt vis) och vid ett tillf\u00e4lle harpa. Dessutom hade (tippar jag) Jonas Redig sammanst\u00e4llt sound som spelades upp i h\u00f6gtalare. Medryckande, suggestiv musik f\u00f6rst\u00e4rker fr\u00e4ckt avsedd st\u00e4mning. Strategiskt placerad st\u00e5r Kristina Issa och med patos sjunger ut motiv ur f\u00f6rest\u00e4llningen, n\u00e5got hon ganska ofta g\u00f6r p\u00e5 Backa Teater.   <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">  <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">&#8221;Flocken&#8221; av sk\u00e5despelare beh\u00f6ver s\u00e4kerligen tr\u00e4na, f\u00f6r att det intensiva r\u00f6relseschemat med kl\u00e4ttringar, springande och hopp inte ska slita ut kroppen. Ytterst s\u00e4llan har lika mycket dans\/ kroppsspr\u00e5k f\u00f6rekommit p\u00e5 denna hyllade barn- och ungdomsscen. Ensemblen \u00e4r en samtrimmad mix av veteraner och ett par nya (\u00e5tminstone f\u00f6r mig) namn. Mask\u00f6r, kostym\u00f6r och modist har gjort ett f\u00f6rstj\u00e4ntfullt jobb. Somliga sk\u00e5despelare \u00e4r s\u00e5 pass  maskerade att de \u00e4r knepiga att identifiera. Tillsammans med regiss\u00f6ren exploaterar ensemblen pedagogiskt viktiga fr\u00e5gest\u00e4llningar kring sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och samarbete.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/5_vilda_inuti_ola-kjelbye.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-164975\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/5_vilda_inuti_ola-kjelbye.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/5_vilda_inuti_ola-kjelbye-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Ola Kjelbye                                                          <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Id\u00e9 &amp; koncept: Anne Jonsson och Moa Backman Dramatiker: Moa Backman Regiss\u00f6r: Anne Jonsson Koreografi: Anne Jonsson i samarbete med ensemblen Scenograf &amp; ljuss\u00e4ttare: Charlie \u00c5str\u00f6m Kostym\u00f6r: Kajsa Hilton Brown Maskdesigner: Josefin Eker\u00e5s Ljuddesigner: Jesper Lindell Komposit\u00f6rer: Kristina Issa, Jonas Redig, Bo Stenholm, Daniel Ekborg och Mats Nahlin Musiker: Daniel Ekborg, Krostina Issa (s\u00e5ng), Mats [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-164961","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/164961","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=164961"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/164961\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":164977,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/164961\/revisions\/164977"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=164961"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=164961"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=164961"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}