![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/PichonRiviereBoken.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Verk Argentinsk socialpsykologi. Enrique PichonRivi\u00e8re, operativ grupp och f\u00f6r\u00e4ndring i praktiken F\u00f6rfattare Gladys Adamson, Pablo Sapia
\n\u00d6vers\u00e4ttare S\u00f6ren Lander (2020)
\nF\u00f6rlag Era Naciente SRB – serien Para Principiantes (For beginners)<\/p>\n
Hur effektfull och verklighetsn\u00e4ra \u00e4r dagens psykiatri? Kan en mix av socialpsykiatri, aktionsforskning och psykoanalys ge n\u00e5got b\u00e4ttre? Det fr\u00e5gade sig den kontroversielle argentinska pionj\u00e4ren inom socialpsykologi, psykiatrikern och psykoanalytikern Enrique Pichon-Riviere (1907-1977). Framg\u00e5ngsrikt lyckades han reformera psykiatrin i Argentina p\u00e5 50- och 60-talet, vilket sedan spred sig till hela Latinamerika. Hans teoretisk-praktiska metoder tog h\u00e4nsyn till m\u00e4nniskors individuella referensramar och behov av sociala n\u00e4tverk. Han uppfann sitt eget konceptuella, referentiella och operativa schema (ECRO), en metod implicerbar via s\u00e4rskilt bildade s\u00e5 kallade operativa grupper. Han var ocks\u00e5 mannen som grundlade Argentinas psykoanalytiska s\u00e4llskap och v\u00e4grade patologisera individers svar p\u00e5 vad han menade var en bristf\u00e4llig milj\u00f6.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Sida-rotated.jpg\")
Under pandemin \u00f6versattes boken till svenska av gruppsykoterapeuten S\u00f6ren Lander, men \u00e4r ursprungligen skriven av Adamson och Sapia – l\u00e4rljungar till Pichon-Rivi\u00e9re. Till formen \u00e4r den en i en serie fackb\u00f6cker \u201dfor beginners\u201d. Baksidestexten framh\u00e5ller att hans t\u00e4nkande kan vara ett st\u00f6d i v\u00e5r globaliserade era d\u00e4r det som naturligt binder oss samman har f\u00f6rsvunnit. Individen \u00e4r i kris, menade Pichon-Rivi\u00e9re, och s\u00e5g ett \u00f6kande behov av att st\u00e4ndigt omskapa sociala n\u00e4tverk. Argentina har i dag ett tiotal undervisningsinstitutioner som f\u00f6rmedlar just hans socialpsykologiska syns\u00e4tt. Teorin om ECRO praktiseras av flera verksamma \u00e4n i dag.<\/p>\n
Gruppsykoterapeuten S\u00f6ren Lander, som \u00f6versatt boken, beskriver p\u00e5 hemsidan, www.pichon.se, hur han f\u00f6rst kom i kontakt med Pichon-Rivi\u00e9re:<\/p>\n
”F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag \u00f6verhuvudtaget h\u00f6rde namnet var under en f\u00f6rel\u00e4sning i klinisk psykologi p\u00e5 psykologutbildningen i G\u00f6te\u00adborg 1985. Den som n\u00e4mnde honom var Mats Mogren, p\u00e5 den tiden an\u00adsvarig f\u00f6r klinisk psykologi-delen p\u00e5 PEG (de tv\u00e5 sista \u00e5ren av psykolog\u00adutbildningen). Mats hade tillsammans med andra psykologstudenter i mitten av 1970-talet startat G\u00f6teborgs Psykoterapiinstitut (GPI). Inspi\u00adrat\u00f6rer och medgrundare var de argentinska psykoanalytikerna Angel och Dora Fiasch\u00e9, vilka b\u00e4gge var tidigare disciplar till Pichon-Rivi\u00e8re. Det var p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet den argentinska psykoanalysen med sin mer socialpsykologiskt influerade filosofi kom till Sverige.”<\/p>\n
Pichon-Rivi\u00e9re var sj\u00e4lv invandrare, som s\u00e5 m\u00e5nga i landet, och kom till Argentina med sin familj fr\u00e5n det fransktalande Schweiz. Den m\u00e5ngkulturella milj\u00f6n var hans vardag. Men med sin klassbakgrund och utbildning kunde han utr\u00e4tta mycket. Som psykiatriker s\u00e5g han ensamma och \u00f6vergivna patienter p\u00e5 avdelningarna d\u00e4r han arbetade. Med utg\u00e5ngspunkt i positiva minnen fr\u00e5n barndomen bland landsbygdsbefolkningen i Argentina b\u00f6rjade han fundera. Det han kom fram till var inte helt okontroversiellt. Han kom att spela fotboll med sina patienter, bes\u00f6ka bordeller, dricka en hel del\u2026 och \u00e4lska tango och st\u00f6kiga stadskvarter.<\/p>\n
Den till formatet lite st\u00f6rre boken – som best\u00e5r av rikt illustrerade 192 sidor och nio kapitel i serieform – presenteras hans liv och verk ur olika aspekter. H\u00e4r finns s\u00e5v\u00e4l historiken bakom metoderna och hans biografi. Boken ger definitioner av begreppen men ber\u00e4ttar \u00e4ven om verklig praktik och ger vidare referenser. Pichon-Rivi\u00e8re beskrev den argentinska socialpsykologin med egna ord som \u201dvetenskapen om interaktioner som syftar till samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring\u201d. Karakt\u00e4ristiskt f\u00f6r hans modell \u00e4r ocks\u00e5 att den tvingar fram st\u00e4ndig teoretisk f\u00f6rnyelse. Det som i dag kalas aktionsforskning, vars syfte \u00e4r att genomf\u00f6ra en f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 en viss geografisk plats bland en viss grupp m\u00e4nniskor i tid och rum, skulle jag s\u00e4ga ligger n\u00e4ra. Syftet var att skapa ett mer j\u00e4mlikt samh\u00e4lle. Och precis som Freud sa att dr\u00f6mmar \u201d\u00e4r kungsv\u00e4gen till det omedvetna\u201d talade han f\u00f6r att vardagslivet \u00e4r nyckeln till v\u00e5r f\u00f6r\u00e4ndring. S\u00f6ren Lander beskriver den operativa psykoanalysens s\u00e4rdrag s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
\u201dDen anv\u00e4nds i vanliga m\u00e4nskliga vardagssituationer och i olika slags aktiviteter, g\u00f6rom\u00e5l eller institutioner d\u00e4r m\u00e4nniskor \u00e4r verksamma (i konkreta situationer s\u00e5som undervisning, arbete, lek, fritid etc); vidare i de normala krissituationer som m\u00e4nniskan n\u00f6dv\u00e4ndigtvis g\u00e5r igenom (f\u00f6r\u00e4ndring av boendeort, civilst\u00e5nd, arbete, faders- eller moderskap; n\u00e4rst\u00e5endes d\u00f6d; normala utvecklingskriser etc)\u201d. (h\u00e4mtat fr\u00e5n www.pichon.se)<\/p>\n
Jag kan varmt rekommendera boken som \u00e4r tillg\u00e4nglig och inramande, men \u00e4nd\u00e5 omfattande. Den presenterar Pichon-Rivi\u00e9res g\u00e4rning \u00f6versiktligt. H\u00e4r beskrivs konkret om hur individen kan f\u00e5 st\u00f6d i ett m\u00e5ngkulturellt samh\u00e4lle, inte minst i s\u00f6kandet efter mening. \u00c4ven om tiden utspelar sig kring d\u00e5 socialpsykologin var ung i Argentina, blir de m\u00e5lande exemplen p\u00e5 konkreta aktioner en p\u00e5minnelse om n\u00e5got – i verklig mening sunt. De utg\u00f6r en tydlig kontrast till det kontaktl\u00f6sa digital-samh\u00e4lle vi byggt upp idag. Pichon-Rivi\u00e9re s\u00e4tter s\u00e4rskilt behovet av social kontakt i centrum. Samma id\u00e9er hade f\u00f6rmodligen i dag stannat som en skrivbordsprodukt p\u00e5 ett universitet. Kanske hade de blivit kortlivade och kv\u00e4vts av institutioner hukande under New Public Management, och kortt\u00e4nkta kostnadskalkyler. Boken \u00e4r en \u00f6gon\u00f6ppnare som s\u00e4tter fokus p\u00e5 m\u00e4nskliga grundl\u00e4ggande behov. Den \u00e4r ocks\u00e5 en efterl\u00e4ngtad \u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n spanskan som m\u00e5nga socialarbetare, psykoterapeuter, socialpsykologer v\u00e4ntat p\u00e5.<\/p>\n
Ut\u00f6ver boken ovan har S\u00f6ren Lander \u00e4ven \u00f6versatt tre andra b\u00f6cker som beskriver delar av Pichon-Rivi\u00e9res livsverk. Samtliga gavs ut under pandemin och g\u00e5r ocks\u00e5 att best\u00e4lla via www.pichon.se. En omfattar en l\u00e5ng n\u00e4rintervju med honom kring konst och vansinne (2022), en \u00e4r en antologi med texter (2021) sammanst\u00e4lld av Lander, som (\u00e5terger \u00e4ven f\u00f6rel\u00e4sningar), en presenterar hans F\u00f6rbindelseteori (2022).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Verk Argentinsk socialpsykologi. Enrique PichonRivi\u00e8re, operativ grupp och f\u00f6r\u00e4ndring i praktiken F\u00f6rfattare Gladys Adamson, Pablo Sapia \u00d6vers\u00e4ttare S\u00f6ren Lander (2020) F\u00f6rlag Era Naciente SRB – serien Para Principiantes (For beginners) Hur effektfull och verklighetsn\u00e4ra \u00e4r dagens psykiatri? Kan en mix av socialpsykiatri, aktionsforskning och psykoanalys ge n\u00e5got b\u00e4ttre? Det fr\u00e5gade sig den kontroversielle argentinska pionj\u00e4ren […]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,16,13624],"tags":[],"class_list":["post-164688","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-recension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/164688","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=164688"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/164688\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":164715,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/164688\/revisions\/164715"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=164688"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=164688"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=164688"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}