{"id":163976,"date":"2023-02-26T14:03:59","date_gmt":"2023-02-26T13:03:59","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163976"},"modified":"2023-02-26T14:04:00","modified_gmt":"2023-02-26T13:04:00","slug":"originella-instruktioner-rappt-illustrerade-med-komisk-knorr-lyckliga-i-alla-vara-dagar-pa-backa-teater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163976","title":{"rendered":"Originella instruktioner rappt illustrerade med komisk knorr – Lyckliga i alla v\u00e5ra dagar p\u00e5 Backa Teater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Ola Kjelbye
<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av: Emma Palmkvist (inklusive l\u00e5ttexter)<\/p>\n\n\n\n

Regi: Lars Melin<\/p>\n\n\n\n

Scenografi & kostym: Maja Kall<\/p>\n\n\n\n

Komposition: Agnes \u00c5hlund, Hilda Ekstedt<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: Christofer W Fogelberg<\/p>\n\n\n\n

Maskdesign: Kerstin Olsen<\/p>\n\n\n\n

Medverkande: Karin Andersson, Andreas Ferrada-Noli, Ulf R\u00f6nnerstrand, Ylva Gallon, Agnes \u00c5hlund (musiker), Hilda Ekstedt (musiker)<\/p>\n\n\n\n

Urpremi\u00e4r: 24\/2 2023 (fr\u00e5n 10 \u00e5r)<\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 9\/5 p\u00e5 Backa Teater Lindholmen i G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Underrubriken lyder ”ett projekt d\u00f6mt att misslyckas”. Vad som unders\u00f6ks – st\u00f6ts och bl\u00f6ts rapsodiskt i h\u00f6g hastighet -. \u00e4r hur man ska g\u00e5 till v\u00e4ga f\u00f6r att att finna lyckan. Vilka m\u00f6jligheter st\u00e5r buds f\u00f6r att k\u00e4nslan ska infinna sig? Tipsen \u00e4r m\u00e5nga och besynnerliga, delas ut likt en tokrolig checklista av musikerna. Det gagnl\u00f6sa cirkul\u00e4ra f\u00f6rloppet sammanfattas sorglustigt i uppmaningen: ”N\u00e4r ni provat allt, b\u00f6rja om”. Nog kan man se denna expos\u00e9 \u00f6ver bekymmer och gl\u00e4dje\u00e4mnen i livet som en b\u00e5de festlig och t\u00e4nkv\u00e4rd familjef\u00f6rest\u00e4llning.. Olika generationer till\u00e4gnar sig garanterat olika inslag ur manus. Vissa repliker hade avsev\u00e4rda aha-kvaliteter. Prim\u00e4ra m\u00e5lgruppen engagerade elever i mellanstadiet var dock i majoritet under premi\u00e4ren vid lunchtid och de verkade ta till sig kreativiteten framf\u00f6r dem. <\/p>\n\n\n\n

Emma Palmkvist har ett dussintal pj\u00e4ser p\u00e5 meritlistan, flertalet skrivna f\u00f6r en ung publik. 2021 recenserade jag hennes fantasifulla F\u00e4rgen fr\u00e5n den yttre rymden<\/em> p\u00e5 Backa Teater. Tre av de som st\u00e5r p\u00e5 scen nu var med d\u00e5. Lyckliga i alla v\u00e5ra dagar <\/em>har tillkommit i en gemensam process mellan dramatiker, regiss\u00f6r (tillika Backa teaters konstn\u00e4rlige ledare), ensemble, dramaturg, regiassistent, musiker och scenograf. Ska ocks\u00e5 n\u00e4mnas att man tackar flera skolor som varit referensklasser och provpublik under repetitionstiden. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5 drygt en timma inramas av nyskriven musik. Samtalade med den kvinnliga duon efter\u00e5t som r\u00e4ttm\u00e4tigt inkasserade ber\u00f6m fr\u00e5n pensionerad trotj\u00e4nare. Agnes \u00c5hlund spelar mest klingande cittra, ett par g\u00e5nger tas en tuba fram. Hilda Ekstedt framf\u00f6r dova fraser p\u00e5 barytonsaxofon vilka kompletteras med ukulele. Duon r\u00f6r sig p\u00e5 individniv\u00e5 fritt mellan v\u00e4rldsmusik, visa och n\u00e5gra droppar jazz. Tillsammans bildar man konstellationen Glitterfittan. F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till vad som h\u00e4nder p\u00e5 scen utg\u00f6r finurliga s\u00e5ngerna och musicerandet en inte ov\u00e4sentlig del av beh\u00e5llningen. Dessutom ansvaras f\u00f6r den stora m\u00e4ngden scenanvisningar, ett bombardemang av instruktioner likt nya givar i ett kortspel. I egenskap av s\u00e5ngerskor fixar de att ha en massiv arsenal av befallande repliker i huvudet. Beundransv\u00e4rt! <\/p>\n\n\n\n

Inbjudande scenografi g\u00e5r i brunt med avgr\u00e4nsande pelare. Scenen fl\u00f6dar av ljus och kvartetten sk\u00e5despelare med sina ideliga entr\u00e9er har ikl\u00e4tts ledigt sittande kl\u00e4desplagg, mestadels pastellf\u00e4rgade. Syftet med pj\u00e4sen s\u00e4gs vara att \u00f6ppna upp till samtal om hur livet ska vara, hur v\u00e4gen till lycka ser ut. Vill p\u00e5st\u00e5 att pj\u00e4sen fungerar enligt plan. H\u00e4r finns flera skikt d\u00e4r somligt mest framst\u00e5r som flamsigt skoj. Momentet d\u00e4r Ylva Gallon i yogaposition portr\u00e4tterar en gr\u00e5tande m\u00e4nniska innesluten i sig sj\u00e4lv och of\u00f6rm\u00f6gen att svara p\u00e5 omgivningens utstr\u00e4ckta hand tillh\u00f6r de med f\u00f6rh\u00f6jd niv\u00e5. F\u00f6ruts\u00e4tter att denna f\u00f6rtvivlan \u00e4gnas stort utrymme i l\u00e4rarhandledning. Fr\u00e5gan om att dela med sig eller att tillfredsst\u00e4lla egna behov tas till hysteriskt gr\u00e4nsl\u00f6s niv\u00e5 av Andreas Ferrada-Noli genom hans inmundigande av karameller i olika smak. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rmodligen tar sig duktiga sk\u00e5despelarna an sin uppgift med skr\u00e4ckblandad f\u00f6rtjusning. Vana vid kr\u00e4sen publik vet de vad kr\u00e4vs, att man kan beh\u00f6va f\u00e5nga upp reaktioner fr\u00e5n barnen. Samtidigt torde det vara tacksamt att g\u00e5 p\u00e5 i ullstrumporna, vara extremt tydlig i gester och tonfall. Uppdraget utf\u00f6rdes med bravur d\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntansfullt stirriga elever ins\u00f6p vad som utspelades, yttrade endast n\u00e5gra f\u00e5 kommentarer. En styrka med collaget \u00e4r att de sk\u00e4nker hopp utan att skygga f\u00f6r att vi alla kommer g\u00e5 p\u00e5 pumpen, tvingas uppleva sorg och ofta finner anledning till missn\u00f6je. Snappade upp ett uttalande som \u00e4r f\u00f6r genialt f\u00f6r att inte s\u00e4tta p\u00e5 pr\u00e4nt: ”Det \u00e4r skitsv\u00e5rt att vara m\u00e4nniska, var n\u00e5got annat ist\u00e4llet”. Vi uppmanas att se m\u00f6jligheter och p\u00e5minns om att ”du har bara ett liv”. Temat understryks tr\u00e4ffs\u00e4kert i texterna \u00c5hlund & Ekstedt sjunger. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5lgruppens f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rest\u00e4lla sig en helt annan tillvaro blir till en hejdl\u00f6s \u00f6vning i excesser. Uppr\u00e4kningen som b\u00f6rjar med hur mycket b\u00e4ttre det var innan sk\u00e4rmar, letar sig tillbaka till tiden f\u00f6re forntiden. Vad fanns d\u00e5? N\u00e4r uppstod livet? Uppskattar tilltalet i Lyckliga i alla sina dagar<\/em>. Hur det absurt roliga matchas med filosofiska funderingar, f\u00e5r utlopp i eftert\u00e4nksamma melodier. Vad betr\u00e4ffar enskilda insatser m\u00e5ste en s\u00e4rskild episod lyftas fram. Etsade sig fast mest hos mig gjorde Ulf R\u00f6nnerstrand i rollen som som hetlevrad f\u00f6rbittrad tomte. G\u00e5r totalt loss i sitt agerande, blir en briserande bomb. Underbart underh\u00e5llande \u00f6verspel n\u00e4r han vr\u00e4ker ur sig att den skyldige m\u00e5ste st\u00e4da upp sin skit, som vore det en sketch h\u00e4mtad fr\u00e5n en kolerisk John Cleese-karakt\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Emma Palmkvist (inklusive l\u00e5ttexter) Regi: Lars Melin Scenografi & kostym: Maja Kall Komposition: Agnes \u00c5hlund, Hilda Ekstedt Ljusdesign: Christofer W Fogelberg Maskdesign: Kerstin Olsen Medverkande: Karin Andersson, Andreas Ferrada-Noli, Ulf R\u00f6nnerstrand, Ylva Gallon, Agnes \u00c5hlund (musiker), Hilda Ekstedt (musiker) Urpremi\u00e4r: 24\/2 2023 (fr\u00e5n 10 \u00e5r) Spelas till och med 9\/5 p\u00e5 Backa Teater Lindholmen […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-163976","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163976","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=163976"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163976\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":163993,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163976\/revisions\/163993"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=163976"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=163976"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=163976"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}