{"id":163530,"date":"2023-02-17T11:40:37","date_gmt":"2023-02-17T10:40:37","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163530"},"modified":"2023-02-25T02:46:27","modified_gmt":"2023-02-25T01:46:27","slug":"teaterkritik-nassim-pa-vaxjo-teater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163530","title":{"rendered":"Teaterkritik: Nassim &#8211; p\u00e5 V\u00e4xj\u00f6 Teater"},"content":{"rendered":"\n<p>Av: Nassim Soleumanpour<br>Regi: Omar Elerian<br>Konstn\u00e4rlig projektledare: Isak Hjelmskog<br>Scenografi: Rhys Jarman<br>Ljuddesign: James Swadlo<br>Ljusdesign: Rajiv Pattani<br>Redakt\u00f6rer f\u00f6r manus: Carolina Ortega and Stewart Pringle<br>Medverkande: Stina Wollter<br>Ett arrangemang av Riksteatern<br>Turn\u00e9plan: <a href=\"https:\/\/www.riksteatern.se\/forestallningar\/nassim\/#section2\">https:\/\/www.riksteatern.se\/forestallningar\/nassim\/#section2<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Det finns inga n\u00e4t som kan f\u00e5nga en bris. Det \u00e4r ord som h\u00e4nger kvar efter den h\u00e4r omtumlande f\u00f6rest\u00e4llningen. Jag har aldrig sett n\u00e5got liknande och antagligen kommer jag heller aldrig se n\u00e5got likt denna teaterf\u00f6rest\u00e4llning. Med detta avsl\u00f6jar jag f\u00f6rst\u00e5s att jag aldrig s\u00e5g Nassim Soleimanpours pj\u00e4s Vit kanin r\u00f6d kanin d\u00e5 koncepten kanske p\u00e5minner om varandra. En ny sk\u00e5despelare p\u00e5 varje plats, ett f\u00f6rseglat manus som inte blivit l\u00e4st i f\u00f6rv\u00e4g, en pj\u00e4s utan direkt regi och en akt\u00f6r utan chans till f\u00f6rberedelse. Hur sp\u00e4nnande \u00e4r inte det som f\u00f6reteelse?<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/image001-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163535\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/image001-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/image001-1-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">\u00a9 2019 Fotograf Anna-Lena Ahlstr\u00f6m<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p>P\u00e5 V\u00e4xj\u00f6 Teater \u00e4r det Stina Wollter som g\u00f6r entre och som f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00e5r tillg\u00e5ng till manuset. Hon visar sig vara fullblodsproffs p\u00e5 den h\u00e4r sortens improvisation och att f\u00e5nga texten och publiken utan bet\u00e4nketid.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r full av infall och ov\u00e4ntade v\u00e4ndningar, publiken \u00e4r delaktig p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r ovanligt vid teater f\u00f6r en vuxen publik. Det \u00e4r lekfullt och roligt, gripande och sorgligt om vartannat. Vi i publiken \u00e4r medspelare och alla \u00e4r angel\u00e4gna om att hj\u00e4lpa pj\u00e4sen fram\u00e5t, st\u00f6tta Wollter med uppgiften. Det m\u00e4rks att vi vill varandra v\u00e4l.<\/p>\n\n\n\n<p>Stina Wollter \u00e4r en m\u00e4nniska med ett stort hj\u00e4rta och hon l\u00e5ter oss i salongen sugas med i ber\u00e4ttelsen och hon omfamnar manuset och g\u00f6r det till sitt eget p\u00e5 ett s\u00e4tt som kanske borde ha kr\u00e4vt m\u00e5nga repetitioner f\u00f6r en vanlig pj\u00e4s. Men hon \u00e4r utl\u00e4mnad i stunden och de hon har att anf\u00f6rtro sig till \u00e4r oss, s\u00e5 d\u00e5 g\u00f6r hon det.<\/p>\n\n\n\n<p>Pj\u00e4sens natur g\u00f6r att jag inte vare sig vill, kan eller f\u00e5r ber\u00e4tta allt f\u00f6r mycket om den. Det vore inte r\u00e4ttvist mot de som ska se pj\u00e4sen p\u00e5 n\u00e4sta ort, det vore inte r\u00e4ttvist mot sk\u00e5despelarna och det vore inte r\u00e4ttvist mot manuset och f\u00f6rfattaren. Men s\u00e5 mycket t\u00f6rs jag s\u00e4ga, att den \u00e4r \u00f6msint, vacker och gripande. En annan sak jag kan, vill och f\u00e5r s\u00e4ga \u00e4r att jag tycker du ska g\u00e5 och se den. F\u00f6r mig har det varit en of\u00f6rgl\u00f6mlig upplevelse och jag tror det blir det \u00e4ven f\u00f6r dig.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter f\u00f6rest\u00e4llningen tr\u00e4ffade jag Stina Wollter f\u00f6r en kort pratstund.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"474\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/received_1586209275210471.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163536\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/received_1586209275210471.jpeg 474w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/received_1586209275210471-219x300.jpeg 219w\" sizes=\"auto, (max-width: 474px) 100vw, 474px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Foto: Maria Laakso \u00c5man<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p>Det var en mening i pj\u00e4sen som ber\u00f6rde mig extra starkt. \u201cDet finns inget n\u00e4t som kan f\u00e5nga en bris\u201d. Var det n\u00e5got du hann reflektera \u00f6ver under f\u00f6rest\u00e4llningen?<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8211; Det finns en l\u00e5t jag h\u00f6rde n\u00e4r jag var barn, som sj\u00f6ngs i bilen. Jag var skilsm\u00e4ssobarn och vi \u00e5kte l\u00e5nga str\u00e4ckor mellan mamma och pappa och d\u00e5 sj\u00f6ng vi \u201cSvarta Tupp\u201d: \u201cVind vad ska vi g\u00f6ra. Vinden gav jag min s\u00e5ng som ingen f\u00e5r h\u00f6ra.\u201d<br>Jag t\u00e4nker p\u00e5 den h\u00e4r brisen som \u00e4r m\u00e4nniskors s\u00e5nger och kulturella uttryck som f\u00e4rdas \u00f6ver gr\u00e4nser. F\u00f6r mig handlar det om vikten av skapande och kultur och kommunikation i tider n\u00e4r det byggs murar och polariseras s\u00e5 blir det n\u00e5got av det viktigaste vi har. Det universella spr\u00e5ket som vi alla f\u00f6rst\u00e5r, som vi bland annat f\u00e5r m\u00f6ta i den h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen. Det \u00e4r vad som g\u00f6r att det blir angel\u00e4get. F\u00f6r att inte g\u00e5 s\u00f6nder i de tider vi har nu \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att samlas kring det djupaste gemensamma som vi har. Det blir sv\u00e5rt att g\u00e5 in p\u00e5 det utan att avsl\u00f6ja n\u00e5got direkt av inneh\u00e5llet.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Hur f\u00f6rbereder man sig f\u00f6r en s\u00e5dan h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llning?<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8211; Tack och lov inte alls! Det g\u00e5r inte att f\u00f6rbereda sig n\u00e5gonting. Jag visste absolut ingenting, jag visste att jag skulle g\u00e5 ut p\u00e5 en scen och d\u00e4r skulle jag f\u00e5 instruktioner men jag hade ingen aning. Noll!<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Hur k\u00e4ndes det?<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8211; Det fanns n\u00e5got v\u00e4ldigt befriande i det. Jag visste till exempel att jag inte skulle fara illa. Det \u00e4r ocks\u00e5, f\u00f6r att knyta ihop med det jag sa tidigare, det blir ocks\u00e5 konstens och kulturens stora budskap. Du g\u00e5r p\u00e5 teater, bes\u00f6ker en konstutst\u00e4llning, lyssnar p\u00e5 musik, och det kan vara tungt, allvarligt, till och med v\u00e5ldsamt, men du \u00e4r aldrig i fara. Du kan triggas, det kan v\u00e4ckas saker i dig men du kan titta p\u00e5 de k\u00e4nslorna och ha ett samtal med dig sj\u00e4lv. Det \u00e4r det absolut vackraste som finns, att jag g\u00e5r in d\u00e4r och jag beh\u00f6ver bara f\u00f6lja med och det g\u00f6r n\u00e5got med den som \u00e4r Nassim i f\u00f6rest\u00e4llningen. Jag k\u00e4nde mig n\u00e4stan meditativt koncentrerad, medveten om spr\u00e5k och att det fanns s\u00e5 lite jag kunde g\u00f6ra. Eftersom jag \u00e4r en van f\u00f6rel\u00e4sare b\u00f6rjade jag bry mig om publiken, och det bar. Alla var s\u00e4kert lika nyfikna som jag p\u00e5 vad som skulle h\u00e4nda. Det finns ett j\u00e4ttefint budskap i den h\u00e4r \u201ctillsammansheten\u201d och n\u00e4r de ser att jag v\u00e5gar g\u00e5 med the flow kanske det kan hj\u00e4lpa n\u00e5gon att ocks\u00e5 g\u00f6ra det en annan g\u00e5ng.<br>Jag t\u00e4nker att vi har s\u00e5 mycket f\u00f6rdomar, en s\u00e5n h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llning kanske kan f\u00e5 n\u00e5gon att inte avvisa n\u00e5gon som b\u00f6rjar prata med en.<br><br>Jag kommer ih\u00e5g att jag intervjuade en kvinna om utbr\u00e4ndhet. Hon hade jobbat som volont\u00e4r p\u00e5 Lesbos och en god bit in i programmet n\u00e4mnde hon i en bisats att hon bar sl\u00f6ja. Efter programmet fick vi ett mejl med en fr\u00e5ga om varf\u00f6r hon s\u00e5 sent n\u00e4mnde att hon hade sl\u00f6ja, d\u00e5 tyckte jag redan om henne?<br>Det l\u00e5ter lite tr\u00e5kigt men det \u00e4r ocks\u00e5 oerh\u00f6rt vackert, f\u00f6r den personen kommer aldrig kunna se en person med sl\u00f6ja utan att kunna t\u00e4nka p\u00e5 det.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e4ttet som jag kastar mig ut i det h\u00e4r fullst\u00e4ndigt ok\u00e4nda det blir ocks\u00e5 en tanke om hur vi sl\u00e4pper in varandra i v\u00e5ra liv. \u00c4r det farligt att prata om k\u00e4nslor, saknad? Den h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen \u00f6ppnar f\u00f6r n\u00e5got djupt personligt.<br>Min strategi \u00e4r att jag st\u00e5r ensam i en tunnel och den jag ska prata med, i radioprogrammen, \u00e4r den personen jag just d\u00e5 ska tala med. D\u00e5 blir jag uppm\u00e4rksam p\u00e5 exakt den personen, inandningar, pauser, ord och vad den personen g\u00f6r. Jag k\u00e4nde igen vad jag var tvungen att vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 i den h\u00e4r pj\u00e4sen. Det var en f\u00f6rh\u00f6jd k\u00e4nsla. Jag var oerh\u00f6rt tr\u00f6tt innan f\u00f6rest\u00e4llningen, jag var sliten, men s\u00e5 fort \u00e4ventyret b\u00f6rjade fanns inte det l\u00e4ngre. Det var verkligen mindfulness. Jag k\u00e4nde mig extremt n\u00e4rvarande.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"556\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/received_558780572863474.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163537\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/received_558780572863474.jpeg 556w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/received_558780572863474-257x300.jpeg 257w\" sizes=\"auto, (max-width: 556px) 100vw, 556px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Foto: Maria Laakso \u00c5man<\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Jag st\u00e4ller en fr\u00e5ga till med vetskapen om att jag inte kan publicera vare sig fr\u00e5gan eller svaret utan att, f\u00f6r att anknyta till vad jag skrev inledningsvis, ber\u00e4tta f\u00f6r mycket om pj\u00e4sens inneh\u00e5ll. Men det var en bra fr\u00e5ga och svaret var \u00e4nnu b\u00e4ttre. Kolla in turn\u00e9planen som l\u00e4nkas h\u00f6gre upp i inl\u00e4gget och boka dina biljetter f\u00f6r det h\u00e4r \u00e4r en upplevelse du inte vill missa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Av: Nassim SoleumanpourRegi: Omar ElerianKonstn\u00e4rlig projektledare: Isak HjelmskogScenografi: Rhys JarmanLjuddesign: James SwadloLjusdesign: Rajiv PattaniRedakt\u00f6rer f\u00f6r manus: Carolina Ortega and Stewart PringleMedverkande: Stina WollterEtt arrangemang av RiksteaternTurn\u00e9plan: https:\/\/www.riksteatern.se\/forestallningar\/nassim\/#section2 Det finns inga n\u00e4t som kan f\u00e5nga en bris. Det \u00e4r ord som h\u00e4nger kvar efter den h\u00e4r omtumlande f\u00f6rest\u00e4llningen. Jag har aldrig sett n\u00e5got liknande och antagligen [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31,13624],"tags":[7643],"class_list":{"0":"post-163530","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"category-toppnytt","10":"tag-teaterkritik","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163530","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=163530"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163530\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":163939,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163530\/revisions\/163939"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=163530"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=163530"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=163530"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}