{"id":163429,"date":"2023-02-13T20:38:09","date_gmt":"2023-02-13T19:38:09","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163429"},"modified":"2023-02-13T20:38:09","modified_gmt":"2023-02-13T19:38:09","slug":"som-att-hangivet-vistas-i-annat-universum-johan-lindstrom-septett-pa-kungsbacka-teater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163429","title":{"rendered":"Som att h\u00e4ngivet vistas i annat universum – Johan Lindstr\u00f6m Septett p\u00e5 Kungsbacka Teater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foton Leif Wivatt

<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kungsbacka Teater<\/p>\n\n\n\n

12\/2 2023<\/p>\n\n\n\n

Johan Lindstr\u00f6m b\u00f6r becknas som ett unikum i svenskt musikliv. Jag har sett honom p\u00e5 Stampen, Liseberg, Kulturhuset i Stockholm, Fasching, svartklubb bortanf\u00f6r Kungsladug\u00e5rd, Kungsbacka Teater, Fyren i Kungsbacka, flera g\u00e5nger p\u00e5 Nef och s\u00e4kert p\u00e5 andra scener jag inte p\u00e5 rak arm kan erinra mig. Hans tv\u00e5 album med septetten har Grammis-nominerats och med Tonbruket har det blivit ett g\u00e4ng Grammisar och en Gyllene Skiva. F\u00f6rtj\u00e4nar i rollen som producent och\/eller arrang\u00f6r f\u00f6r bland andra Totta N\u00e4slund, Rebecka T\u00f6rnqvist, Ane Brun, Freddie Wadling, Anna Ternheim, Sofie Livebrandt, Svante Thuresson och Edda Magnason m\u00e4ngder av ber\u00f6m. Vidare ska han kreddas f\u00f6r att ha komponerat \u00e5t s\u00e5v\u00e4l Bl\u00e5sarsymfonikerna som Norrbotten Bog Band. Vid utdelandet av Polarpris har gitarristen och pedal steel-musikern spelat i hovets n\u00e4rvaro. <\/p>\n\n\n\n

Med tanke p\u00e5 dessa rapsodiska nedslag i ett h\u00e4pnadsv\u00e4ckande cv, borde den status Lindstr\u00f6m \u00e5tnjuter i musikerkretsar inneb\u00e4ra att han \u00e4r en k\u00e4ndis hos skivsamlare. Droppade n\u00e5gra av meriterna p\u00e5 vinyltr\u00e4ff p\u00e5 Bengans caf\u00e9 i v\u00e5ras som en frist\u00e5ende quiz-fr\u00e5ga, f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma en femtio\u00e5ring. Hj\u00e4lpte inte hur m\u00e5nga ledtr\u00e5dar jag gav. Inte ens v\u00e4rdparet som jobbat p\u00e5 SR respektive varit dokument\u00e4rfilmare prickade r\u00e4tt, vilket m\u00e4rkligt nog placerar denna storhet i ett slags doldisfack. F\u00f6rvisso skapligt stor publik i Kungsbacka, men l\u00e5ngtifr\u00e5n uts\u00e5lt. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

D\u00e4rtill \u00e4r 50-\u00e5ringen unik genom sitt originella tonspr\u00e5k. Ingen annan l\u00e5ter som Johan Lindstr\u00f6m, vilket en medlem av hans Lost Inferno p\u00e5pekat f\u00f6r mig. P\u00e5 ett hisnande m\u00e4rkv\u00e4rdigt och excentriskt vis, tycks han skapa med totalt sj\u00e4lvst\u00e4ndig h\u00e5llning. Plockar influenser och s\u00e4tter samman med egen, experimenterande profil. Kan n\u00e4ppeligen kallas varken bebop, frijazz, fusion eller progessive. I brist p\u00e5 helt\u00e4ckande etikett famlar jag. Kan septettens eggande avantgardism betecknas: psykedelisk beatorienterad neojazz med improvisatoriska inslag? <\/p>\n\n\n\n

Johan Lindstr\u00f6m Septett \u00e4r n\u00e5got av ett all star – team. P\u00e5 Music For Empty Halls <\/em>(2018) och On The Asylim (<\/em>2021) sl\u00e4ppta P\u00e5 Moserobie medverkar Jesper Nordenstr\u00f6m p\u00e5 piano, orgel och keyboard, Konrad Agnas p\u00e5 trummor och percussion, och Torbj\u00f6rn Zetterberg p\u00e5 bas. I bl\u00e5ssektionen \u00e5terfinns Per ”Texas” Johansson, Jonas Kullhammar och Mats \u00c4leklint. L\u00e5ter bli att dra alla deras meriter h\u00e4r, konstaterar ist\u00e4llet att det r\u00f6r sig om ett ytterst namnkunnig skara med imponerande produktion i bagaget.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 rymliga scenen i den hall\u00e4ndska staden satt Nordenstr\u00f6m vid sina klaviaturinstrument s\u00e5som flygel, hammondorgel\/ keyboard. Lindstr\u00f6m sj\u00e4lv alternerade mellan elgitarr och f\u00f6rst\u00e5s omissk\u00e4nnligt sound p\u00e5 pedal steel. Konrad Agnas hade i rytmsektionen s\u00e4llskap av otroligt m\u00e5ngsidige Josef Kallerdahl p\u00e5 kontrabas. Mats \u00c4leklint h\u00e5ller sig m\u00e4rgfullt till att lira trombon medan Kullhammar trakterar (tror jag) baryton- och altsaxofon plus n\u00e5got som liknar piccolofl\u00f6jt. ”Texas” \u00e5 sin sidan spelar bas-, kontrabasklarinett, klarinett och tenorsaxofon. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Konserten p\u00e5g\u00e5r utan paus i cirka nittiofem minuter. Ibland massivt organiserad, ibland fokuserad p\u00e5 enskilda instrument eller raffinerade dialoger. Notera notst\u00e4llen p\u00e5 bilden ovan. Komponisten sj\u00e4lv kan ha varit den ende som musicerade utan noter. Tilltalas av konstant potent musik vars riktningsf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r dess k\u00e4nnetecken, j\u00e4mte ett svindlande suggestivt sv\u00e4ng. Det kr\u00e4nger och frustar, speglar b\u00e5de sk\u00f6nhet och ilska, dissonanser f\u00f6rekommer liksom en majoritet av toner i diskantregistret. Den omst\u00e4ndigheten besv\u00e4rar tyv\u00e4rr mina \u00f6ron pl\u00e5gade av tinnitus. Att elbas inte anv\u00e4nds (och att vikarie Kallerdahls basg\u00e5ngar inte ligger i framkant) medf\u00f6r att h\u00e5lrum, omfattande glipor uppst\u00e5r till f\u00f6rdel f\u00f6r andra instrument.<\/p>\n\n\n\n

Bandledaren tilldelar, logiskt nog, sig sj\u00e4lv mest utrymme. Utvecklar i licks och vad som kan p\u00e5minna om skalor fascinerande ing\u00e5ngar till egna kompositioner. Och hur han interagerar med \u00f6vriga p\u00e5 pedal steel tillf\u00f6r musiken svepande, l\u00e4tt mystiska och attraktiva drag. Ocks\u00e5 Nordenstr\u00f6m och Agnas ansvarar f\u00f6r delikata intron. P\u00e5 k\u00e4nt jazzman\u00e9r presenteras medmusiker ett par g\u00e5nger, dessutom f\u00e5r vi reda p\u00e5 n\u00e5gra titlar, exempelvis Homeward, Music For Empty Halls <\/em>samt ett best\u00e4llningsverk till festival i Bergen. F\u00f6rutom l\u00e5tar h\u00e4mtade fr\u00e5n tv\u00e5 fylliga album, tippar jag att Lindstr\u00f6m rotat fram material skrivet f\u00f6r Lost Inferno-projektet. Kan ha fel, fast somliga tong\u00e5ngar av l\u00e4cker hit-karakt\u00e4r k\u00e4nns v\u00e4lbekanta. <\/p>\n\n\n\n

Aprop\u00e5 kommunikation med lycksalig publik undrade jag varf\u00f6r huvudpersonen viftade med armarna i ungef\u00e4r tredje l\u00e5ten. Begrep efter n\u00e5gra sekunder att han \u00f6nskade kunna se \u00e5h\u00f6rarna, d\u00e4rf\u00f6r ville ha ett antal n\u00e4rmare scen. (Efter\u00e5t ins\u00e5g jag att en av dem som diggade mest synligt p\u00e5 f\u00f6rsta rad var Ebbot Lundberg, en annan vokal k\u00e4ndis som samarbetet med snillet Lindstr\u00f6m. ) <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 en botten av medryckande groove garneras otyglat, alternativt finst\u00e4mt. I \u00f6verlappande spr\u00e5ng skaver och och sv\u00e4nger det hejdundrande om septetten, oftast p\u00e5 ett fr\u00e4ckt ostyrigt s\u00e4tt. Bl\u00e5sarna ges m\u00f6jlighet att med emfas formulera sig, antingen tillsammans eller stretchandes med finess i enskilda inl\u00e4gg. Fr\u00e4ck klangbildning uppst\u00e5r g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. ”Skivbolagsboss” Jonas Kullhammars br\u00e4nner av sitt l\u00e4ngsta solo p\u00e5 sluttampen medan Per ”Texas” Johansson fr\u00e4mst firar triumfer p\u00e5 sina klarinetter i en bred palett av tonl\u00e4gen. .Lite speciellt att Lindstr\u00f6m valt att inte ha med trumpetare i denna septett eller f\u00f6reg\u00e5ngaren. R\u00e5der ingen tvekan om att bl\u00e5ssektionen \u00e4r h\u00f6gklassigt sp\u00e4nnande och passar tillsammans.<\/p>\n\n\n\n

I egenskap av v\u00e4gvisare tar Lindstr\u00f6m oss med p\u00e5 f\u00e4rden, in i sina musikaliska jaktmarker. Avsl\u00f6jar stimulerande uppt\u00e4ckter och korsbefruktningar tillsammans med sammansvetsad septett (flera av dem har eller har haft egna omtalade och prisade grupper och \u00e4r samtidigt verksamma inom andra stilar, andra genrer). Vad som h\u00e4nder p\u00e5 scen i olikartade l\u00e5tar som var f\u00f6r sig \u00e4r uppbyggda kring specifik struktur, riktar sig till mottaglig publik, villig att uts\u00e4tta sig f\u00f6r det annorlunda. Och d\u00e5 bli bel\u00f6nad n\u00e4r teman binds ihop genom underbart grovkornigt beat. Detta sker utan de tv\u00e4ra v\u00e4ndningarna som utm\u00e4rker Zappa, fast hans band \u00e4r en relevant referens. I somliga smaskiga sekvenser \u00e4r begreppet suggestivt bara f\u00f6rnamnet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Var inte beredd p\u00e5 att hitta melodier d\u00e4r likheter kunde sp\u00e5ras till Bob Dylans tunggung (Rainy Day Women No. 12 And 35 <\/em> respektive Tom Waits taktfast sammanpressade harmonik i form av en slags framglidande tango. Andra referenser (beror ju p\u00e5 vad man \u00e4r bekant med eller kanske h\u00f6r vaga reminiscenser till) \u00e4ven om s\u00e4ttningen skiljer: Mahavishnu Orchestra, Art Ensemble of Chicago, Lester Bowie Brass Fantasy, Don Cherry, Eric Dolphy j\u00e4mte inhemska uppm\u00e4rksammade akter som Fire Orchestra, Tonbruket och konstellationer ledda av Goran Kajfes. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att vara uppriktig blev jag mycket f\u00f6rtjust i uppskattningsvis fyra femtedelar av konserten, vilket rimligen m\u00e5ste ses som ett h\u00f6gt omd\u00f6me. H\u00f6jdpunkterna duggade t\u00e4tt! Efter ett par spretiga passager uppst\u00e5r flera g\u00e5nger fantastiskt tryck i ensemblespelet. En s\u00e5dan \u00f6sig avdelning f\u00f6ljs upp gemensamt av bandledare och klaviaturdompt\u00f6r Jesper Nordenstr\u00f6m, s\u00e5 att funkigt fett groove initieras. Kul! S\u00e4llan liknande tong\u00e5ngar h\u00f6rs i jazzmusik. Nordenstr\u00f6ms kreativitet fl\u00f6dar, tankarna g\u00e5r stundtals till George Duke och Jan Hammer. Vi f\u00e5r veta att l\u00e5ten f\u00f6re r\u00e4tlinjiga st\u00e4nkaren till extranummer \u00e4r en traditionell l\u00e5t baserad p\u00e5 pygm\u00e9s\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n

Samtliga bilder: LEIF WIVATT <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kungsbacka Teater 12\/2 2023 Johan Lindstr\u00f6m b\u00f6r becknas som ett unikum i svenskt musikliv. Jag har sett honom p\u00e5 Stampen, Liseberg, Kulturhuset i Stockholm, Fasching, svartklubb bortanf\u00f6r Kungsladug\u00e5rd, Kungsbacka Teater, Fyren i Kungsbacka, flera g\u00e5nger p\u00e5 Nef och s\u00e4kert p\u00e5 andra scener jag inte p\u00e5 rak arm kan erinra mig. Hans tv\u00e5 album med septetten […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-163429","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163429","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=163429"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163429\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":163451,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163429\/revisions\/163451"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=163429"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=163429"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=163429"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}