{"id":163326,"date":"2023-02-11T21:43:14","date_gmt":"2023-02-11T20:43:14","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163326"},"modified":"2023-02-11T21:43:14","modified_gmt":"2023-02-11T20:43:14","slug":"omvalvande-och-fangslande-dansverk-med-vokal-clou-12-songs-pa-goteborgsoperan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163326","title":{"rendered":"Omv\u00e4lvande och f\u00e4ngslande dansverk med vokal clou &#8211; 12 Songs + p\u00e5 G\u00f6teborgsOperan"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0388A.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163327\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0388A.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0388A-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Tilo Stengel                                              <br>                                         <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">12 Songs<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Iscens\u00e4ttning Kenneth Kvarnstr\u00f6m, koreografi gjortd i samarbete med G\u00f6teborgsOperans Danskompani.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Musik och s\u00e5ng: Ane Brun<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dirigent: Hans Ek<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kostymdesign: Astrid Olsson<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ljusdesign: David Stokholm<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">G\u00f6teborgsOperans orkester plus Per Ekdahl, Martin Hederos och Josefin Runsteen<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">V\u00e4rldspremi\u00e4r 4\/2 2023 <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Spelas till och med 25\/2, varav sex f\u00f6rest\u00e4llningar kombinerade med dansverket SAABA (nypremi\u00e4r) <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Ane Brun har sl\u00e4ppt ett dussintal plattor &#8211; varav n\u00e5gra liveskivor- under en tjugo\u00e5rsperiod.  V\u00e5rens turn\u00e9 lanseras d\u00e4rf\u00f6r som ett jubileum. Skrev en slags novis-recension 2016 fr\u00e5n Music &amp; Arts  och har d\u00e4refter sett norskan som bor i Stockholm vid tre tillf\u00e4llen. N\u00e4r hon inf\u00f6r storslagna projektet 12 Songs gav Kenneth Kvarnstr\u00f6m fria h\u00e4nder att v\u00e4lja ur hennes katalog, var det med reservation f\u00f6r att senaste decenniet helt skulle prioriteras. Med tanke p\u00e5 hur p\u00e5tagligt hennes sound f\u00f6r\u00e4ndrats till det tyngre, faller sig inskr\u00e4nkningen naturlig. Brun \u00e5 andra sidan, med sin bakgrund i rytmisk sportgymnastik, har tagit instruktioner av Kvarnstr\u00f6m i ett verk, vars premi\u00e4r skulle skett l\u00e5ngt tidigare om det inte vore f\u00f6r f\u00f6rr\u00e4diska pandemin. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nu utg\u00f6rs  essensen i 12 Songs \u00e4nd\u00e5 av fusionen expressivt danskompani, s\u00e4rpr\u00e4glad konstn\u00e4r, otroligt taggad orkester under ledning av fenomenale Hans Ek samt vokala insatsen live av en skandinavisk arty pop &#8211; stj\u00e4rna; med tidigare erfarenhet av att samarbeta med orkestrar. B\u00f6r omg\u00e5ende framh\u00e5llas att man skapat ett formidabelt event f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l \u00f6gon som  \u00f6ron.  Den f\u00f6rest\u00e4llning jag besk\u00e5dar (8\/2) m\u00f6ts av rungande bifall,  omfattande st\u00e5ende ovationer.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0944A.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163345\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0944A.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0944A-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Tilo Stengel                                               <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Om j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e5nga repetitionsarbetet och restriktioners  konsekvenser g\u00e4llande n\u00e4rkontakt och dylikt st\u00e5r att l\u00e4sa i gediget 50-sidigt program. Med emfas framkommer hur h\u00f6gt man v\u00e4rderar projektet och vad som \u00e5stadkommits.  Och betr\u00e4ffande den visuella prakten m\u00e5ste givetvis de tjusiga kreationerna av Astrid Olsson lyftas fram, j\u00e4mte stilrena scenografin best\u00e5ende av fyra mobila fonder med olika motiv. Hav och vatten, vemod och sk\u00f6rhet har utgjort tematiska sp\u00e5r. Ocks\u00e5 dekor som avskiljande rektangul\u00e4r skiva, mattor och prasslande l\u00f6v\/ aska. I denna inspirerande milj\u00f6 tolkar formationer eller hela ensemblen  stundtals Bruns texter, ibland f\u00f6rh\u00e5ller sig Kvarnstr\u00f6m friare till stoffet. Resultatet blir inkluderande lekfullt utan att tulla p\u00e5 seri\u00f6sa ing\u00e5ngsv\u00e4rden. Alla r\u00f6relser utf\u00f6rs med helhj\u00e4rtad emfas, ofta i motoriska ytterl\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0625A.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163417\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0625A.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_0625A-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Tilo Stengel                                                 <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">M\u00e5ste po\u00e4ngteras att den suggestiva s\u00e5ngen och dito musikarrangemang antar d\u00e5 och d\u00e5 majest\u00e4tiska proportioner. Upplevelsen \u00e4r s\u00e5 kraftfull att hur den koreografiskt illustreras uppfattas f\u00f6r en h\u00e4ngiven musikskribent delvis mest i termer av bonuseffekt. Detta trots att Brun sj\u00e4lv menar att dansen tillf\u00f6r en dimension i hennes musik som fattats, accentuerar en estetik av \u00e4rlighet och \u00f6ppenhet. Genialiske Hans Ek har stor vana fr\u00e5n andra cross-over samarbeten och har tidigare varit flitigt anlitad av Ane Brun. Minns med jubelk\u00e4nslor hur han p\u00e5 G\u00f6teborgs Konserthus agerade katalysator f\u00f6r E.S:T Symphony, vilket jag i egenskap av recensent  f\u00f6rmedlade. D\u00e5 var Johan Lindstr\u00f6m med. De ytterst sofistikerade arren i <em>12 Songs<\/em> f\u00f6r orkester och solister har gjorts av honom, John Metcalfe,, Joakim Milder, Per Ekdahl samt i fyra fall av dirigenten Hans Ek. Majoriteten av l\u00e5tarna hade redan en orkesterdr\u00e4kt som utg\u00e5ngspunkt.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_2595A.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163365\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_2595A.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_2595A-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Tilo Stengel                                               <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Att Ane Brun ensam ansvarar f\u00f6r text och musik \u00e4r en sanning med modifikation. Fakta f\u00f6rh\u00e5ller sig s\u00e5lunda att sonett av Shakespeare anv\u00e4nds  Vad betr\u00e4ffar musiken \u00e4r inledningsstycket av 1600-tals tons\u00e4ttaren Monteverdi &#8211; <em>Lamento Della Ninfa<\/em>. Hennes medkomposit\u00f6rer heter Katharina Nuttall, Dustin \u00d3 Halloran, Mistry Prachant, Martin Hederos, Josefin Runsteen samt ovan n\u00e4mnde Johan Lindstr\u00f6m. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Brun klassificerar verket som en mix av det energiska och l\u00e5gm\u00e4lda, karakt\u00e4rsdrag vilka med f\u00f6rdel kan applicera p\u00e5 musiken som helhet. Till magnifika str\u00e5kar, bl\u00e5s och slagverk adderas Martin Hederos fink\u00e4nsliga pianospel j\u00e4mte ett elektronisk beat i f\u00f6rgrunden framst\u00e4llt av hans keyboard, Josefin Runsteens violin och storbanstrumslagaren Per Ekdahls p\u00e5drivande rytmer. I orkestern ing\u00e5r dessutom ett antal slagverkare, experter p\u00e5 m\u00e4ktiga klanger. L\u00e5tarnas fabul\u00f6sa dynamik uppvisar gemensamma drag med Kate Bush sound. Eftersom termen svulstig har en negativ konnotation betonas ist\u00e4llet att det l\u00e5ter svindlande maffigt om majoriteten av l\u00e5tar.  Orkestern lyckas f\u00f6rtr\u00e4ffligt i sin f\u00f6rt\u00e4tade f\u00e4rd bortanf\u00f6r sin bekv\u00e4mlighetszon. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_1984A.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163407\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_1984A.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/12_Songs_1984A-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Tilo Stengel                                                <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Gr\u00e4dden p\u00e5 moset \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s l\u00e5tskrivarens karismatiska n\u00e4rvaro p\u00e5 scen.  Bruns s\u00e4tt att rytmiskt slunga ut sina ord leder tanken till Bj\u00f6rk. \u00d6verlag idkas ett spetsigt tonfall som verkligen b\u00e4r, sveper med sig begeistrad publik. M\u00f6nstret bryts  stundom f\u00f6r att omvandlas till  en mjukt besl\u00f6jad st\u00e4mma. I en repertoar utan ljumma nummer firas st\u00f6rst triumfer i <em>One, The Voice, <\/em> <em>Du gr\u00e5ter s\u00e5 store t\u00e5rar <\/em>och i m\u00e4sterliga <em>Undertow <\/em>vars lysande arrangemang av Johan Lindstr\u00f6m renderar i vibrerande sk\u00f6nhet  Sammanfogandet av betagande s\u00e5ng, grandios musik och \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rande dans fungerar minst sagt f\u00f6rdelaktigt. Kvarnstr\u00f6ms  iscens\u00e4ttning imponerar definitivt! <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I det inplanerade, avskalade extranumret intr\u00e4ffar n\u00e5gra s\u00e4llsynta inslag. Brun l\u00e5ter r\u00f6sten ackompanjeras av spel p\u00e5 akustisk gitarr i k\u00e4rleksl\u00e5t. Ett par av de kvinnliga dansarna sjunger refr\u00e4ng i megafon sittandes vid scenkanten, medan en av manliga dansarna blir duettpartner till aftonens huvudrollsinnehavare. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Saaba_0439A.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163418\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Saaba_0439A.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Saaba_0439A-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">SAABA (nypremi\u00e4r)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Koreografi och scenografi: Sharon Eyal<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Medskapare: Gai Behar<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kostymdesign: Maria Grazia Chiuri (f\u00f6r House of Dior)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Komposit\u00f6r, musikarrangemang: Ori Lichtik<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ljusdesign: Alon Cohen<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Verket skapat i samarbete med G\u00f6teborgsOperans danskompani<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 scen syns tretton dansare vilka  if\u00f6rda kroppsstrumpor, bildar diverse formationer under 45 minuter, utf\u00f6r synkroniserade, moves som kan  liknas vid spastikerns. F\u00f6r att kunna deltaga verkar extremt t\u00e5liga fotleder vara en f\u00f6ruts\u00e4ttning eftersom man r\u00f6r sig genom att trippa p\u00e5 t\u00e5rna.  Genomg\u00e5ende trance-artat beat pulserar i h\u00f6gtalarna. \u00d6verv\u00e4gande minimalistiska tong\u00e5ngar genererar p\u00e5verkan som kan beskrivas som hypnotisk. Enligt uppgift handlar nypremi\u00e4ren om s\u00e5rbarhet, om att n\u00e5 in till sanningens k\u00e4rna. Intentionen \u00e4r att hypersensitivt  inf\u00f6rliva en poetisk dimension, vilket f\u00f6r dansarna tycks orsaka transcendental k\u00e4nsla. Blodet rusar i dem av anstr\u00e4ngningen som en slags behaglig tortyr vi st\u00e4lls fr\u00e5gande inf\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">SAABA \u00e4r m\u00e4rklig att bevittna i sin abstrakta estetik, vars repetitiva kollektiva r\u00f6relser \u00e4ger hypnotisk kraft.  Till monotont pumpande beat h\u00e5ller  Sharon Eyal kvar varje scen extremt l\u00e4nge. M\u00e5ste medge att efter ett tag tappar jag fokus, hamnar i ett tillst\u00e5nd av dvala som kulminerar med att ett par g\u00e5nger nicka till. N\u00e4r en skiftning i uttryck till slut intr\u00e4der piggnar jag till, blir varse en ny underavdelning. Registrerar beundransv\u00e4rda unisona prestationer av atletiska dansare, men det kr\u00e4vande att f\u00f6rs\u00f6ka relatera till den mystiska atmosf\u00e4ren. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Saaba_2220A.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-163423\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Saaba_2220A.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/02\/Saaba_2220A-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto tilo Stengel                                            <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">  <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">  <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">   <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>12 Songs Iscens\u00e4ttning Kenneth Kvarnstr\u00f6m, koreografi gjortd i samarbete med G\u00f6teborgsOperans Danskompani. Musik och s\u00e5ng: Ane Brun Dirigent: Hans Ek Kostymdesign: Astrid Olsson Ljusdesign: David Stokholm G\u00f6teborgsOperans orkester plus Per Ekdahl, Martin Hederos och Josefin Runsteen V\u00e4rldspremi\u00e4r 4\/2 2023 Spelas till och med 25\/2, varav sex f\u00f6rest\u00e4llningar kombinerade med dansverket SAABA (nypremi\u00e4r) Ane Brun har [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[13750,20],"tags":[],"class_list":["post-163326","post","type-post","status-publish","format-standard","category-dans","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163326","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=163326"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163326\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":163424,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163326\/revisions\/163424"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=163326"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=163326"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=163326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}