{"id":163309,"date":"2023-02-10T07:43:51","date_gmt":"2023-02-10T06:43:51","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163309"},"modified":"2023-02-10T19:02:25","modified_gmt":"2023-02-10T18:02:25","slug":"teaterkritik-kristin-genialiskt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=163309","title":{"rendered":"Teaterkritik: Kristin – genialiskt"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

Kristin
\nScen: Stadsteatern Kilen, sedd 9 feb (nypremi\u00e4r 8 feb)
\nMedverkande och medskapare: Anna-Maria K\u00e4ll
\nId\u00e9, text och regi: Hanna Adolfsson (fritt efter August Strindbergs text) \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Koreograf och dramaturg: Emma Krafft
\nLjus och ljud: Gustave Lund
\nGrafisk design: Moa Pettersson Lund \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Foto: Kevin Chang<\/p>\n

Det retoriska greppet och perspektivet \u00e4r genialiskt i debuterande Hanna Adolfssons dramaturgi och text. Hon l\u00e5ter kokerskan som vi – via Strindbergs scenh\u00e4nvisningar till Fr\u00f6ken Julie fr\u00e5n 1888 \u2013 f\u00e5r veta \u201dsover\u201d, \u00e4r \u201dsl\u00f6\u201d, \u201dtr\u00f6g\u201d och p\u00e5 grund av sin \u201dalldaglighet har en mer abstrakt karakt\u00e4r\u201d \u2013 en utfyllnad – \u00e4ntligen f\u00e5 tala ut! Ist\u00e4llet f\u00e5r vi ta del av allt genom Kristins \u00f6gon, som \u00e4r allt annat \u00e4n sl\u00f6. Sover g\u00f6r hon verkligen inte heller.<\/p>\n

\"\"V\u00e5r nutida feministiska f\u00f6rfattare bell hooks skulle kalla Adolfssons text ett moment av \u201dtalking back\u201d. Klassmots\u00e4ttningarna (\u00e4ven k\u00f6nsmots\u00e4ttningarna) k\u00e4nns in i benm\u00e4rgen, redan i b\u00f6rjan av f\u00f6rest\u00e4llningen. Initialt skildras mots\u00e4ttningarna\/ gapet mellan herr f\u00f6rfattare Strindberg sj\u00e4lv \u2013 gestaltad p\u00e5 scen i form av en pappersdocka i mitten – i sin tr\u00e5ngsynthet fr\u00e5n 1888 – och en verklig effektivt arbetande k\u00f6ksa Kristin av k\u00f6tt och blod. F\u00f6rfattaren h\u00f6rs d\u00e4refter svagt, som en inspelad r\u00f6st, i korta inhopp. Men vartefter spelet tar vid \u00e4r det mots\u00e4ttningarna\/gapet mellan gestalterna i originalpj\u00e4sen det handlar om. Pigan\/kokerskan\/st\u00e4derskan Kristin sj\u00e4lv och Greven, betj\u00e4nten Jean och unga fr\u00f6ken Julie. Alla roller blir effektivt tolkade av den enda sk\u00e5despelaren Anna-Maria K\u00e4ll som finns p\u00e5 scenen, n\u00e4rvarande och sj\u00e4lvklar.<\/p>\n

F\u00f6rh\u00e5llandena beskrivs vara s\u00e5dana i originalet att Kristin \u00e4r f\u00f6rlovad med Jean men de \u00e4r b\u00e5da anst\u00e4llda hos Greven och hans dotter Julie – och lyder under dem. I Adolfssons text upplever vi hur Kristin tvingas till underkastelse men ocks\u00e5 till slut s\u00e4ger ifr\u00e5n, och hur hon k\u00e4nner sig n\u00e4r hon h\u00f6r Jean f\u00f6rf\u00f6ra Julie (och hon visst \u00e4r vaken och h\u00f6r allt!), men hur hon i kvinnoallians tar p\u00e5 sig att d\u00e4rtill \u00e4ven tr\u00f6sta Julie efter\u00e5t – samt ocks\u00e5 st\u00e4da upp sp\u00e5ren efter den tragedi som d\u00e4refter utspelar sig.<\/p>\n

I Adolfssons f\u00f6rest\u00e4llning talar Kristin till publiken om sitt stora ansvar och uttrycker precis s\u00e5dan underkastelse hennes klasstillh\u00f6righet och kvinnoroll inpr\u00e4ntat. H\u00e4r blandas v\u00e5r samtid med d\u00e5tiden i pj\u00e4sen. Trots sin st\u00e4llning har \u00e4ven hon en l\u00e4ngtan som tar form av ett liv med Jean i en nutida tv\u00e5a p\u00e5 Kungsholmen med gr\u00f6na v\u00e4xter i f\u00f6nstret och vaser fr\u00e5n Svenskt Tenn. I scenen d\u00e4r Kristin tar emot otaliga telefonsamtal fr\u00e5n v\u00e4nner och andra h\u00e5ll blir ocks\u00e5 orimliga krav – som samh\u00e4llet i dag, och \u00e4ven d\u00e5, l\u00e4gger i kvinnorollen – genialt skildrade. Tr\u00f6st och allehanda tj\u00e4nster – alltifr\u00e5n sex-samtal till n\u00f6dhj\u00e4lp till barn som f\u00e5tt andn\u00f6d \u2013 delar hon ut, i stor hastighet utan paus. Hon har en vilja att ta ansvar och gr\u00e4nsl\u00f6st r\u00e4cka till. H\u00e4r m\u00e4rks att texten delvis bygger p\u00e5 intervjuer med olika nutida kvinnor. Igenk\u00e4nning uppst\u00e5r ocks\u00e5 n\u00e4r jag h\u00f6r att \u201dglutenfri mat\u201d \u00f6nskas i de orimliga best\u00e4llningar hon f\u00e5r (i en annan scen), och de specifika \u201dlaxkroketter\u201d som ska levereras parallellt med sj\u00e4lvklart \u201dk\u00e4nslom\u00e4ssigt ansvar\u201d.<\/p>\n

I dagarna kom resultatet fr\u00e5n en unders\u00f6kning fr\u00e5n TCO som sa att kvinnor spenderar mer tid hemma med barn \u00e4n tidigare. Detta f\u00e5r f\u00f6ljder f\u00f6r l\u00f6ner och pensioner f\u00f6r kvinnor, j\u00e4mst\u00e4lldheten backar. Livspusslet \u00e4r f\u00f6rmodligen fortfarande ett kvinnoansvar i alla samh\u00e4llsklasser. Och f\u00f6r vem \u00e4r det inte mest k\u00e4nnbart, om inte f\u00f6r dem varp\u00e5 samh\u00e4llet vilar, de som utf\u00f6r fotarbetet och inte kan betala sig fria.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kristin Scen: Stadsteatern Kilen, sedd 9 feb (nypremi\u00e4r 8 feb) Medverkande och medskapare: Anna-Maria K\u00e4ll Id\u00e9, text och regi: Hanna Adolfsson (fritt efter August Strindbergs text) \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0Koreograf och dramaturg: Emma Krafft Ljus och ljud: Gustave […]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[],"class_list":["post-163309","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163309","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=163309"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163309\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":163341,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/163309\/revisions\/163341"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=163309"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=163309"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=163309"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}