{"id":162771,"date":"2023-02-01T01:35:59","date_gmt":"2023-02-01T00:35:59","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=162771"},"modified":"2023-02-03T00:26:46","modified_gmt":"2023-02-02T23:26:46","slug":"passionerat-och-omvaxlande-program-till-minne-av-sven-wolter-nynningen-matilda-magnusson-pa-kungsbacka-teater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=162771","title":{"rendered":"Passionerat och omv\u00e4xlande program till minne av Sven Wollter – Nynningen & Matilda Magnusson p\u00e5 Kungsbacka Teater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foton Leif Wivatt
<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kungsbacka Teater<\/p>\n\n\n\n

29\/1 2023<\/p>\n\n\n\n

Nynningen fr\u00e5n G\u00f6teborg tillh\u00f6rde Musikr\u00f6relsens flaggskepp. Somliga l\u00e5tar gjorde stort intryck i ton\u00e5ren och jag s\u00e5g dem p\u00e5 Nacksvings turbulenta 5-\u00e5rs jubileum. F\u00f6r snart fem \u00e5r sedan ber\u00e4ttade f\u00f6r mig en av grundarna Tomas Forssell, som i sin ungdom vid den tiden jobbade p\u00e5 Stadsteatern, att han skulle dra ig\u00e5ng delvis ny upplaga av bandet. Den har med vissa f\u00f6r\u00e4ndringar i s\u00e4ttningen genomf\u00f6rt flera nationella turn\u00e9er. B\u00e5de live- och studioplatta (inneh\u00e5llande bland annat nyinspelningar av hits) har sl\u00e4ppts senaste \u00e5ren, plus barnl\u00e5tar h\u00e4mtade fr\u00e5n tidiga gyllene eran. Har h\u00e4r recenserat tv\u00e5 av deras konserter och h\u00f6rt dem live ytterligare ett par g\u00e5nger. Kan ocks\u00e5 flika in att Forssells instrumentala samlings-vinyl Much For Sale<\/em> (1977-2020) recenserats i Kulturbloggen.<\/p>\n\n\n\n

Under f\u00f6rsta \u00e5ret med restriktioner p\u00e5 grund av pandemin turnerade Sven Wollter med Nynningen. Tragiskt nog avled som bekant den folkk\u00e4re sk\u00e5despelaren i november samma \u00e5r. F\u00f6rest\u00e4llningen i Kungsbacka genomf\u00f6rs med samma material som n\u00e4r han stod p\u00e5 scen, sj\u00f6ng och deklamerade. Forssell, Matilda Magnusson och i viss m\u00e5n Thomas J\u00e4derlund tar \u00f6ver i de inslag d\u00e4r karismatiske ordarbetaren skulle ha frontat. Wollter \u00f6vergav aldrig sin extrema revolution\u00e4ra ideologi, vilket sannolikt bidrog till att han k\u00e4nde sig befryndad med Nynningen. N\u00e5gra av visorna i minnesprogrammet som har beh\u00e5llit titeln En dr\u00f6m, en l\u00e4ngtan, en s\u00e5ng, <\/em>\u00e5terfinns p\u00e5 den cd jag fick av Wollter i samband med l\u00e4ngre intervju genomf\u00f6rd p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater 2011. https:\/\/www.seko.se\/regioner\/vast\/kultur\/mats-hallberg-intervjuar-sven-wolter <\/p>\n\n\n\n

Satt p\u00e5 fj\u00e4rde raden p\u00e5 moderna Kungsbacka Teater som en regnig s\u00f6ndagskv\u00e4ll samlade ett drygt hundratal personer. F\u00f6rest\u00e4llningen varar i ungef\u00e4r 1.45 utan paus. Ljudet \u00e4r som vanligt f\u00f6rdelaktigt fast \u00f6verlag ganska tungt, vilket f\u00f6rmodligen \u00e4r ett \u00f6nskem\u00e5l fr\u00e5n tajta rytmsektionen. S\u00e5 ur den aspekten beh\u00f6vdes \u00f6ronproppar. P\u00e5 scen finns i fr\u00e4mre ledet Tomas Forssell (gitarrer\/ mandolin), Matilda Magnusson (akustisk gitarr) och jazzsaxofonisten Thomas J\u00e4derlund (alt- och sopransax).. Bakom dem huserar elbasisten Nikke Str\u00f6m, trumslagare M\u00e5rten Magnefors samt p\u00e5 gitarrer och pedal steel nye medlemmen(?) Johan Lindstr\u00f6m – en doldis f\u00f6r den breda allm\u00e4nheten som med sin bakgrund i Tonbruket, egna konstellationer och massvis av kreddigt producerande f\u00f6rtj\u00e4nar genist\u00e4mpel (har f\u00f6rekommit ett antal g\u00e5nger i K-bloggen). B\u00f6r f\u00f6r ordningens skull tala om att jag tr\u00e4ffat samtliga bortsett fr\u00e5n Magnusson, vilket inte ska hindra att sj\u00e4lvst\u00e4ndig bed\u00f6mning utf\u00f6rs. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Leif Wivatt <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I f\u00f6rtrolig ton ger Forssell oss bakgrundsfakta, talar om hur egna teaterdr\u00f6mmar realiserades. N\u00e4mner att redan vid bildandet av Nynningen m\u00f6tte han Wollter n\u00e4r denne medverkade i epokg\u00f6rande gruppteatern Sandl\u00e5dan<\/em>. Sorgliga f\u00f6rlusten b\u00e4ddas in i fina minnen, vilka understryks visuellt p\u00e5 backdrop. Upptakten utg\u00f6rs, inte ov\u00e4ntat, av tv\u00e5 l\u00e5tar inspirerade av Majakovskijs poesi – Balladernas konst <\/em>och Se s\u00e5 tyst det \u00e4r i v\u00e4rlden<\/em> fr\u00e5n klassikern F\u00f6r full hals. <\/em>Vad som b\u00f6rjar i eftert\u00e4nksam melankoli \u00f6verg\u00e5r i en m\u00e4ktig, emotionell laddning. J\u00e4derlund f\u00e4rgar melodierna med emfas p\u00e5 sina bl\u00e5sinstrument.<\/p>\n\n\n\n

I en repertoar framtagen av Wollter framst\u00e5r texter av dramatikern och kollegan Kent Andersson (rekommenderar Anders W\u00e4llheds biografi) som oundg\u00e4ngliga. Tidigt 90-tal skrev Andersson Ingens hundar <\/em>f\u00f6r Teater Halland. Forssell ber\u00e4ttar att han var med i den produktionen och s\u00e5ledes tr\u00e4ffade dramatikern. Detta mindre k\u00e4nda ledmotiv (finns inte med i antologier) gl\u00e4fser och n\u00e4rmast ylar fram, blir till en av konsertens definitiva h\u00f6jdpunkter med sitt fr\u00e4ckt grooviga arr, d\u00e4r Tomas och Thomas st\u00e5r f\u00f6r starka vokala insatser. Matilda Magnusson framsjunger med bravur budskapet i Genomskinliga hj\u00e4rta<\/em> (Bl\u00e5 timmen<\/em> 1966) om att ”v\u00e4rre \u00e4n att inte se\/ \u00e4r detta att inte bli sedd”. Lyckad tons\u00e4ttning resulterar i bitterljuv vals. Kents klassiska Vingen <\/em>( l\u00e4ste tv\u00e5 sista stroferna n\u00e4r jag tackade f\u00f6r mig p\u00e5 min arbetsplats) med feature p\u00e5 pedal steel fungerar d\u00e4remot inte tillfredsst\u00e4llande, anser den vara styltig i ett baktungt rockbeat. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Leif Wivatt <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vi serveras Bj\u00f6rn Afzelius x 2 vars texter Matilda Magnusson framf\u00f6rt med bravur i 20 \u00e5r. F\u00e5r veta att hon lade m\u00e4rke till Wollter n\u00e4r han figurerar i videon till Medan bomberna faller. <\/em>Den viktiga texten draperas i kl\u00e4mmigt stuk, med Forssell p\u00e5 mandolin och p\u00e5fallande sk\u00e5nskt tonfall. Avskalade Visa i vargtimmen <\/em>kompletterar fint den avdelningen. Tomas Forssell har under sin l\u00e5nga karri\u00e4r skrivit \u00e5tskilliga g\u00e5ngbara l\u00e5tar, vilka l\u00e4mpar sig i ett program signerat imposante sk\u00e5despelaren. En man med unik star quality jag fick f\u00f6rm\u00e5nen att uppleva som mest under sista storhetstiden p\u00e5 Stadsteatrarna i G\u00f6teborg (flera g\u00e5nger som recensent\/ ombud) och Stockholm under 2000-talet. Nynningen spelar Kapten Mesterton <\/em>(fr\u00e5n debuten -72) om skotten i \u00c5dalen och Kapps\u00e4cken <\/em>fr\u00e5n soloplatta om ung kvinna som flyttar till jobb s\u00f6derut. Den senare melodin broderas ut av en m\u00e4stare p\u00e5 pedal steel.<\/p>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 f\u00f6r mig som mest skriver om olika former av jazz, v\u00e4rldsmusik och singer songwriters f\u00e4ngslar ett innovativt rockband som Nynningen, inte minst n\u00e4r de n\u00e4rmar sig experimentellt sound, kabar\u00e9 och visa. Och fram tills nyligen ingick makal\u00f6sa Bengan Blomgren. Rytmsektionen \u00e4r t\u00e4mligen nykomponerad. M\u00e5rten Magnefors ger p\u00e5litligt underst\u00f6d och flyter ypperligt in i l\u00e5tarnas strukturer, i samverkan med enormt stadiga och smidiga basg\u00e5ngar fr\u00e5n nestorn Nikke Str\u00f6m. J\u00e4derlund och Lindstr\u00f6m ( kommer bli \u00e4n mer hemtam i denna omgivning) tar ut sv\u00e4ngarna rej\u00e4lt, vilket uppskattas. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Leif Wivatt <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Eftersom l\u00e5tar och vismaterial omsorgsfullt introduceras \u00e4r det av intresse att uppeh\u00e5lla vid vad som framf\u00f6rs, mer helt\u00e4ckande \u00e4n vanligt. Lirkades med fr\u00e5nvarande huvudrollsinnehavaren f\u00f6r att Hasse & Tages Monica Z-ikoniska Var ni blev ni av ljuva dr\u00f6mmar? <\/em>,skulle kunna skrudas i psykedelisk dr\u00e4kt \u00e1 la Velvet Underground. Denna annorlunda tappning p\u00e5 en m\u00e5ngbottnad politisk tidsskildring fascinerar. Vidare sjunger Magnusson med pondus Peps En del och andra<\/em>, Fred \u00c5kerstr\u00f6ms hommage Balladen om Joe Hill <\/em>och Vysotskijs S\u00e5ng om en v\u00e4n <\/em>(sist n\u00e4mnda en favorit hos Wolter) ing\u00e5r i cd:n S\u00e5nger fr\u00e5n det tjugonde seklet<\/em> och \u00e4r ocks\u00e5 inf\u00f6rlivade i En dr\u00f6m, en l\u00e4ngtan, en s\u00e5ng. <\/em>Musikaliskt f\u00f6rflyttar man sig snyggt i dessa tv\u00e5 visor fr\u00e5n alt. country-stuk till rysk folkmusik kryddat med lysande solo av Lindstr\u00f6m p\u00e5 hans gr\u00f6na gitarr. L\u00e4ngsta mellansnacket handlar originellt nog om dr\u00f6mmar.<\/p>\n\n\n\n

R\u00f6rande framf\u00f6rs som alls\u00e5ng En g\u00e5ng jag seglar i hamn <\/em>, en kroka-i-arm s\u00e5ng ( f\u00f6rknippar den med l\u00e4gerb\u00e5l i frisksportr\u00f6relsen) som ett k\u00e4nslig kontrast emellan hypnotiska eruptioner fr\u00e5n F\u00f6r full hals<\/em>-plattan. F\u00f6rst uppfriskande skrynklig attack vars spr\u00e4ckliga sound har drag av Tonbruket och allra sist levereras f\u00f6rst\u00e5s h\u00e5rdsv\u00e4ngande titell\u00e5t. Tacksamt att s\u00e4tta punkt med s\u00e5dan sn\u00e4rtig sak d\u00e4r trumslagaren Magnefors magnifikt eldar p\u00e5. Vill betona att vid s\u00e5ngmikrofonerna textas det tydligt och s\u00e5v\u00e4l duetter som vokala soloinsatser sj\u00f6ngs med den \u00e4ran. Och om det inte framg\u00e5r av texten p\u00e5pekas att bandets talesperson \u00e4r en ytterst kompetent gitarrist. <\/p>\n\n\n\n

Hade p\u00e5 s\u00e5tt och vis trott att jag skulle bli mer ber\u00f6rd av vad som var en kombinerad hyllnings- och minnesf\u00f6rest\u00e4llning. \u00c5 andra sidan kanske sk\u00f6nt att det inte blev lika k\u00e4nslosamt som jag f\u00f6rest\u00e4llt mig. Kontentan \u00e4r, vilket framf\u00f6rdes till Nikke Str\u00f6m, att resan till grannkommunen var v\u00e4l v\u00e4rd att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

Kungsbacka satsar p\u00e5 kultur. Hade f\u00f6r ett par veckor sedan stort utbyte av Malin Broman med Camerata Nordica spetsat med of\u00f6rlikneliga Stina Ekblad (rekommenderar hennes sj\u00e4lvbiografi). Och 12\/2 kommer Johan Lindstr\u00f6m tillbaka till samma scen med sin septett, en formation av svenska jazzcelebriteter. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kungsbacka Teater 29\/1 2023 Nynningen fr\u00e5n G\u00f6teborg tillh\u00f6rde Musikr\u00f6relsens flaggskepp. Somliga l\u00e5tar gjorde stort intryck i ton\u00e5ren och jag s\u00e5g dem p\u00e5 Nacksvings turbulenta 5-\u00e5rs jubileum. F\u00f6r snart fem \u00e5r sedan ber\u00e4ttade f\u00f6r mig en av grundarna Tomas Forssell, som i sin ungdom vid den tiden jobbade p\u00e5 Stadsteatern, att han skulle dra ig\u00e5ng delvis […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":{"0":"post-162771","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/162771","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=162771"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/162771\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":163099,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/162771\/revisions\/163099"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=162771"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=162771"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=162771"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}