{"id":161327,"date":"2022-12-21T14:47:07","date_gmt":"2022-12-21T13:47:07","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=161327"},"modified":"2022-12-21T17:01:27","modified_gmt":"2022-12-21T16:01:27","slug":"succe-for-ny-julshow-froken-elvis-i-stenhammarsalen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=161327","title":{"rendered":"Succ\u00e9 f\u00f6r ny julshow – Fr\u00f6ken Elvis i Stenhammarsalen"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

18\/12 2022<\/p>\n\n\n\n

Stenhammarsalen i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

Arrang\u00f6r: MTA Production \/ AB Monarch Music AB<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Tajmingen var definitivt inte optimal f\u00f6r min del. Starttid f\u00f6r konserten var satt till 18:00 fj\u00e4rde advent. Vid den tidpunkten fanns jag p\u00e5 plats p\u00e5 tredje rad, h\u00f6rde i h\u00f6gtalarna jazziga melodier framf\u00f6rda (tror jag) av bland andra Frank Sinatra och Ella Fitzgerald, f\u00f6rknippade med \u00e5rets st\u00f6rsta h\u00f6gtid. Hade strax f\u00f6re l\u00e4mnat sportkrog p\u00e5 Avenyn som visade finalen i fotbolls-VM (hade som pension\u00e4r haft tid och lust att se merparten av turneringens s\u00e4ndningar), trots att n\u00e5got avg\u00f6rande \u00e4nnu inte \u00e4gt rum. Men eftersom livemusiken fr\u00e5n en kvinnlig kvintett var s\u00e5 h\u00f6gklassig sl\u00e4ppte jag tankarna p\u00e5 h\u00f6gdramatisk fotboll. Dessutom l\u00e5g det n\u00e4ra till hands att gr\u00e4ma sig \u00f6ver att evenemanget krockade med celeber hyllning till Sonya Hedenbratt p\u00e5 Stora Teatern.<\/p>\n\n\n\n

Minnesgoda l\u00e4sare vet att Fr\u00f6ken Elvis f\u00f6rekommit i K-bloggen tidigare. Minst fem texter har publicerats varav undertecknad \u00e4r skyldig till fyra av dem. Senaste liveupplagan ser n\u00e5got annorlunda ut, d\u00e5 ett par ordinarie medlemmar f\u00e5tt f\u00f6rhinder (mammalediga?). Den eminenta textleverant\u00f6ren och s\u00e5ngerskan Camilla Fritz\u00e9n omges p\u00e5 en julbelyst och stj\u00e4rnprydd scen av Sanna Andersson, Josefin Berge, Sofia T\u00e5hlin samt senaste tillskottet Petra Wahlgren. I och med Wahlgren introduceras fiol, i praktiken ist\u00e4llet f\u00f6r trombon. De instrument som h\u00f6rs mest frekvent \u00e4r st\u00e5bas, akustisk gitarr, fiol, trummor och keyboard. Som f\u00f6rutsett sker m\u00e5nga byten av instrument vilket i vanlig ordning piggar upp. I samband med att dessa v\u00e4lutbildade multiinstrumentalister presenteras uppm\u00e4rksammas ocks\u00e5 deras ljud- och ljusansvarige. Ska po\u00e4ngteras att denne Axel hade fixat eminent ljud. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00f6knarna har ju avsev\u00e4rt expanderat sin hommage-formel. \u00c4nd\u00e5 sv\u00e4var Elvis ande \u00f6ver scen. I noga f\u00f6rberett mellansnack alluderas p\u00e5 och fr\u00e5gas om jultraditioner. (h\u00e4vdas att ambitionen \u00e4r att b\u00e4ttra p\u00e5 julst\u00e4mningen bland publiken.) D\u00e4rut\u00f6ver anspelas p\u00e5 The King vid l\u00e4mpliga punkter i det program som p\u00e5g\u00e5r lagom l\u00e4nge i tv\u00e5 avdelningar. Finns mycket att bli f\u00f6rtjust i p\u00e5 en konsert med fem kvinnor som skaffat sig en sj\u00e4lvst\u00e4ndig stil: Sinnet f\u00f6r starka melodier, samspelet, st\u00e4ms\u00e5ngen, rytmk\u00e4nslan, smarta texter, genomt\u00e4nkt mellansnack med mera.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto fr\u00e5n Fr\u00f6ken Elvis hemsida (taget vid annat tillf\u00e4lle – foto Tom Goren <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Minst sagt suggestiv inledning h\u00e4mtas fr\u00e5n senaste skivan Elvis och giganterna<\/em>, genom att miniversion av Bolero<\/em> med ny julig text p\u00e5 svenska framf\u00f6rs. Vokala successiva stegringen torde vara en utmaning, fast inget som st\u00e4ller till bekymmer f\u00f6r textf\u00f6rfattaren. Sker en lyckad \u00f6verg\u00e5ng rent musikaliskt till S\u00e5 misst\u00e4nksam <\/em>(Suspicious Mind). <\/em>Minns jag r\u00e4tt spelar Wahlgren h\u00e4r melodica<\/p>\n\n\n\n

. L\u00e5tlistan \u00e4r konstruerad enligt devisen omv\u00e4xling f\u00f6rn\u00f6jer. Efter juldesignad ballad med s\u00e5ng fr\u00e5n n\u00e4stan alla i den refr\u00e4ng som sl\u00e5r fast att ”den st\u00f6rsta gl\u00e4djen \u00e4r att ge, inte f\u00e5”, skiftas effektfullt till bluegrass-stuk d\u00e4r vi delges r\u00e5d om att s\u00e4nka v\u00e5ra f\u00f6rv\u00e4ntningar. Att julen f\u00e5r oss att t\u00e4nka p\u00e5 m\u00e4nniskor p\u00e5 livets skuggsida, symboliseras kongenialt av Fr\u00f6knarnas ber\u00f6rande, n\u00e4ra nog t\u00e5rdrypande, I betongen <\/em>(In The ghetto). Det f\u00f6rbluffande kreativa bandet visar ingen \u00f6verdriven respekt gentemot det traditionsenliga, anser att juls\u00e5nger kan st\u00f6pas om. Sist f\u00f6re paus bjuds n\u00e4mligen p\u00e5 fragment ur Staffansvisan <\/em>i spelmanstappning. I denna upphottade variant breder fiolen ut sig i full frihet. Absolut en h\u00f6jdpunkt!<\/p>\n\n\n\n

Tillbaka efter paus har ombyte av scenkl\u00e4der genomf\u00f6rts, vilket po\u00e4ngterar att vi \u00e4r med om en show. Med lustfylld samst\u00e4mmighet huggs det in p\u00e5 ett juligt potpurri sittandes p\u00e5 den rytml\u00e5da, ursprungligen fr\u00e5n Peru, som heter cajon. Till en b\u00f6rjan sjunger Fr\u00f6knarna fiffigt nog med sin idols r\u00f6st i bakgrunden. Ett festligt fyrverkeri av upphetsande rytmer och v\u00e4lk\u00e4nda julramsor. I en annan sekvens skojas hejvilt p\u00e5 doo wop -man\u00e9r med O helga natt <\/em> och andra traditionstyngda s\u00e5nger. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4refter vidtar med kul koreografi en djupdykning i inneh\u00e5llet p\u00e5 senaste skivan. F\u00f6rsvenskade bearbetningar av Tjajkovskij, Beethoven och Schubert fick representera den h\u00e4rligt diversifierade stil publiken p\u00e5tagligt uppskattar. Otroligt att F\u00fcr Elise <\/em>kan l\u00e5ta stompig, Ave Maria <\/em>utvecklas till ett hisnande crescendo om ensamhet och hur Fritzells frasering och vibrato blir en kulmen genom det s\u00e4tt hon ackompanjeras av sammansvetsade medmusiker. Den sprudlande musikaliteten och k\u00e4nsliga behandlingen av material g\u00f6r sig g\u00e4llande ocks\u00e5 i Psykopat <\/em>(Devil In Disguise), Jag gl\u00f6mmer aldrig dig (Always On My Mind) <\/em>och i Elvis specialskrivna comeback-juls\u00e5ng med citat fr\u00e5n Martin Luther King. Sist n\u00e4mnda tonsatta appell ges en s\u00e4rskild introduktion.<\/p>\n\n\n\n

Stenhammarsalen \u00e4r n\u00e4st intill fullsatt, Efter vad som deklareras vara sista l\u00e5t ges p\u00e5 beg\u00e4ran extranummer. Resulterar i st\u00e5ende ovationer. Med Sanna Andersson p\u00e5 munspel i introt framf\u00f6rs vemodigt vackra Auld Lang Syne <\/em>och allra sist bildas tv\u00e5 formationer vilka finst\u00e4mt sjunger a cappella. S\u00e5ledes en minnesv\u00e4rd julkonsert som lyser upp i en m\u00f6rk tid, sprider skratt och allvar, sv\u00e4ngiga toner och fridfull st\u00e4mning. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

18\/12 2022 Stenhammarsalen i G\u00f6teborg Arrang\u00f6r: MTA Production \/ AB Monarch Music AB Tajmingen var definitivt inte optimal f\u00f6r min del. Starttid f\u00f6r konserten var satt till 18:00 fj\u00e4rde advent. Vid den tidpunkten fanns jag p\u00e5 plats p\u00e5 tredje rad, h\u00f6rde i h\u00f6gtalarna jazziga melodier framf\u00f6rda (tror jag) av bland andra Frank Sinatra och Ella […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,13624],"tags":[],"class_list":["post-161327","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/161327","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=161327"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/161327\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":161367,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/161327\/revisions\/161367"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=161327"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=161327"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=161327"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}