![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/stranded.jpeg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Strandad<\/strong> Kungliga Operan uppf\u00f6r inte bara de gamla klassikerna utan best\u00e4ller med j\u00e4mna mellanrum ocks\u00e5 nyskriven opera \u2013 som kanske \u00e4ven de kan bli klassiker en dag. I l\u00f6rdags fick vi h\u00f6ra resultatet av en s\u00e5dan best\u00e4llning: uruppf\u00f6randet av Karin Rehnqvists opera Strandad. Den \u00e4r en \u201drituell opera om s\u00f6rjandets v\u00e4g\u201d d\u00e4r vi f\u00e5r f\u00f6lja huvudpersonens, Marias, bearbetning av sitt trauma. Som kanske \u00e4r k\u00e4nt vid det h\u00e4r laget \u00e4r det Karin Rehnquists upplevelse p\u00e5 plats av tsunamin i Thailand 2004 som ligger till grund f\u00f6r temat, men f\u00f6r att g\u00f6ra operan mer allm\u00e4nm\u00e4nsklig utg\u00e5r den i st\u00e4llet fr\u00e5n en \u201durkatastrof\u201d, n\u00e4mligen vulkanutbrottet i Pompeji, men f\u00f6rlagd i modern tid.<\/p>\n F\u00f6rsta akten utspelar sig till st\u00f6rsta delen p\u00e5 en badstrand, d\u00e4r k\u00f6ren \u00e4r h\u00e4rligt utspridd som semesterfirande solbadare. Till stranden kommer Maria och st\u00f6r st\u00e4mningen med sin virriga och sk\u00e4rrade uppenbarelse. \u00c4r hon en uteliggare? En mentalpatient? En flykting? S\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rst\u00e5r man att hon har varit med om en traumatisk h\u00e4ndelse. Hon vill inte minnas, men hennes alter ego, \u201dDen Andra\u201d, en skuggfigur som f\u00f6ljer henne som ett ont samvete, tvingar henne att s\u00e5 sm\u00e5ningom konfrontera sina minnen. Att hon faktiskt sl\u00e4ppte taget om sin lilla dotter. Att hon bad sin man att g\u00e5 in i elden f\u00f6r att leta efter henne. Varf\u00f6r gjorde hon inget sj\u00e4lv? Kan hon n\u00e5gonsin bli f\u00f6rl\u00e5ten? Hon ville ju bara leva. Vi f\u00e5r f\u00f6lja hennes sorgeprocess som s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4nd\u00e5 leder till f\u00f6rsoning och m\u00f6jlighet att g\u00e5 vidare i livet.<\/p>\n Med undantag fr\u00e5n inledningen, som jag tycker sitter lite l\u00f6st, \u00e4r f\u00f6rsta akten en stark upplevelse. F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r verkligen ett allkonstverk. Scenografin \u00e4r raffinerad i sin enkelhet, parh\u00e4sten Kerstin Perskis libretto \u00e4r tr\u00e4ffs\u00e4kert och poetiskt, musiken t\u00e4t, ofta suggestiv och typiskt Rehnqvistsk, med allt fr\u00e5n glittrande slagverksskurer, skimrande disharmonier, sordinerade trumpeter till dova toner av bland annat kontrabasklarinett. K\u00f6rpartierna som \u00e4r hennes signum \u00e4r m\u00e4ktiga. I st\u00e4llet f\u00f6r som i en traditionell opera, \u00e4r musiken mer s\u00f6ml\u00f6s och fungerar som f\u00f6rst\u00e4rkning av handlingen, eller kanske snarare av tillst\u00e5ndet som huvudpersonen befinner sig i. Jag t\u00e4nker att Karin Rehnqvist under andra omst\u00e4ndigheter kunde ha gjort en utm\u00e4rkt alternativ karri\u00e4r i Hollywood som filmmusikkomposit\u00f6r. S\u00e5ngarna \u00e4r kompetenta, k\u00f6ren mangnifik. Lena Willemark \u00e4r perfekt som \u201dDen Andra\u201d: loj i r\u00f6relserna, st\u00e4ndigt r\u00f6kande, med en skarp blick som sk\u00e4r rakt in i Marias m\u00f6rka hj\u00e4rta, samtidigt som hon lyckas utstr\u00e5la en subtil underton av humor. S\u00e4ttet hon sjunger p\u00e5, rakt och r\u00e5tt utan vibrato, \u00e4r effektivt som kontrast till de skolade r\u00f6sterna och den kontrollerat framf\u00f6rda musiken.<\/p>\n Den andra akten, som \u00e4r mer m\u00f6rk och d\u00e4r sj\u00e4lva klimax i sorgearbetet egentligen n\u00e5s, ber\u00f6r mig dock mindre. Oklart varf\u00f6r. Jag tror att det kan ha att g\u00f6ra med att den \u2013 trots att allt \u00e4r lika kompetent och intressant utf\u00f6rt som i f\u00f6rsta akten \u2013 i l\u00e4ngden blir lite statisk. S\u00e4ga vad man vill om postmodernisterna, men s\u00e5 l\u00e4nge musiken ska komponeras i inom ett sj\u00e4lvp\u00e5taget regelverk d\u00e4r inget f\u00e5r l\u00e5ta \u201dinsmickrande\u201d eller bli \u201deffekts\u00f6kande\u201d, skapas aldrig heller de d\u00e4r riktigt f\u00f6rl\u00f6sande styckena som ett verk av det h\u00e4r slaget kanske beh\u00f6ver f\u00f6r att tr\u00e4ffa sj\u00e4len p\u00e5 riktigt. Men det kanske bara \u00e4r min sj\u00e4l som \u00e4r s\u00e5 banal, vad vet jag. Och l\u00e4gg f\u00f6rresten inte f\u00f6r stor vikt vid det sista jag skrev. Strandad \u00e4r en mycket uttrycksfull, intressant, djup och vacker opera, som definitivt b\u00f6r upplevas.<\/p>\n Den kungliga logen var f\u00f6rresten som vanligt tom. Varf\u00f6r? H\u00e4r uruppf\u00f6rs en opera av en av v\u00e5ra stora svenska samtidskomposit\u00f6rer (en kvinna till p\u00e5 k\u00f6pet om vi nu ska ha de glas\u00f6gonen p\u00e5 oss). En unik och viktig h\u00e4ndelse i kulturv\u00e4rlden allts\u00e5. \u00c4r det n\u00e5gon g\u00e5ng man f\u00f6rv\u00e4ntar sig att kulturens beskyddare borde vara p\u00e5 plats \u00e4r det v\u00e4l just vid ett s\u00e5dant tillf\u00e4lle. N\u00e4r annars? Kanske ska Kungliga Operan fundera p\u00e5 att s\u00e4lja ut de attraktiva platserna?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Strandad Musik Karin Rehnqvist Text Kerstin Perski Dirigent Cathrine Winnes Regi Natalie Ringler Dramaturg Katarina Aronsson Scenografi Anna Heymowska Kostym och mask Moa M\u00f6ller Ljus Tobias Hagstr\u00f6m St\u00e5hl Koreografi Roger Lybeck Premi\u00e4r p\u00e5 Kungliga Operan 19 november 2022 Kungliga Operan uppf\u00f6r inte bara de gamla klassikerna utan best\u00e4ller med j\u00e4mna mellanrum ocks\u00e5 nyskriven opera \u2013 […]<\/p>\n","protected":false},"author":72,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[13630,16,20,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-160182","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-opera","7":"category-recension","8":"category-film","9":"category-toppnytt","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/160182","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/72"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=160182"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/160182\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":160250,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/160182\/revisions\/160250"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=160182"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=160182"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=160182"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nMusik Karin Rehnqvist
\nText Kerstin Perski
\nDirigent Cathrine Winnes
\nRegi Natalie Ringler
\nDramaturg Katarina Aronsson
\nScenografi Anna Heymowska
\nKostym och mask Moa M\u00f6ller
\nLjus Tobias Hagstr\u00f6m St\u00e5hl
\nKoreografi Roger Lybeck
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Kungliga Operan 19 november 2022<\/p>\n