{"id":159074,"date":"2022-10-27T10:59:20","date_gmt":"2022-10-27T08:59:20","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=159074"},"modified":"2022-10-27T10:59:21","modified_gmt":"2022-10-27T08:59:21","slug":"teaterkritik-ett-dockhem-pa-dramaten-fargsprakande-masterligt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=159074","title":{"rendered":"Teaterkritik: Ett dockhem p\u00e5 Dramaten &#8211; f\u00e4rgsprakande m\u00e4sterligt"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_159092\" aria-describedby=\"caption-attachment-159092\" style=\"width: 650px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-159092\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"433\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-159092\" class=\"wp-caption-text\">Foto S\u00f6ren Vilks<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>Ett dockhem<\/strong><br \/>\nAv Henrik Ibsen<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttning Ernst Sch\u00f6naich<br \/>\nRegi Anna Pettersson<br \/>\nScenografi Anna Pettersson<br \/>\nAssisterande scenograf Jan Lundberg<br \/>\nKostym Nina Sandstr\u00f6m<br \/>\nLjus Max Mitle<br \/>\nMusik Gustave Lund<br \/>\nPeruk och mask Anne-Charlotte Reinhold, Peter Westerberg<br \/>\nDramaturg Anneli Dufva<br \/>\nR\u00f6relseinstrukt\u00f6r \u00c5sa Lundvik Gustavson<br \/>\nMedverkande: Manuela Gotskozik Bjelke, Marie G\u00f6ranzon, Hulda Lind J\u00f3hannsd\u00f3ttir, Melinda Kinnamann, Anna Maria K\u00e4ll, Hannes Meidal, Per Svensson, Joel Valois, Pierre Wilkner<br \/>\nPremi\u00e4r p\u00e5 Stora scenen, Dramaten, 26 oktober 2022<\/p>\n<p>En helt underbar sprakande f\u00f6rest\u00e4llning som kl\u00e4r av patriarkatet och dess f\u00f6rminskning av kvinnor men ocks\u00e5 handlar om att vara m\u00e4nniska och v\u00e5ga st\u00e5 upp f\u00f6r sig sj\u00e4lv. I regi av Anna Pettersson blir Ibsens dockhem som om den vore tolkad av Brecht och kryddad av Shakespeare.<\/p>\n<p>En v\u00e4n till mig sammanfattade f\u00f6rest\u00e4llningens tema:<br \/>\n<em>Om hur m\u00e5nga inte lever sitt liv som de vill och f\u00e5ngas av olika sammanhang och tror att det m\u00e5ste vara s\u00e5. Att man faktiskt alltid kan g\u00e5 sin egen v\u00e4g.<\/em><\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-159095\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem3-200x300.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem3-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem3.jpg 433w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/>Publiken p\u00e5 premi\u00e4ren gav st\u00e5ende ovationer till detta sprakande, f\u00e4rgrika kostymdrama som b\u00e5de vara underh\u00e5llande och talande om viktiga fr\u00e5gor. Danser, r\u00f6relsekoreografi och musik fungerade perfekt till ber\u00e4ttelsen. Att locka till skratt \u00e4ven n\u00e4r \u00e4mnet \u00e4r allvarligt \u00e4r m\u00e4sterligt n\u00e4r det g\u00f6rs bra som h\u00e4r. Genialt av regiss\u00f6ren att l\u00e5ta tre sk\u00e5despelare gestalta Torvalt (Per Svensson, Hannes Media och Joel Valois) och tre som har rollen som Fru Linde (Hulda Lind J\u00f3hannsd\u00f3ttir, Melinda Kinnaman och Anna Maria Kill). Det fungerar utm\u00e4rkt och visar hur samma scener ofta spelas upp om och om igen endast med sm\u00e5 varianter i en st\u00e4ngd, fastl\u00e5st relation. Det visar ocks\u00e5 hur m\u00e4nniskor inte alltid \u00e4r precis likadana utan har olika sidor. De tre versionerna av Torvald spelas av tre m\u00e4n i olika \u00e5ldrar vilket signalerar att \u00e4ven om den yngre generationen ytligt sett kunde verka mer j\u00e4mst\u00e4lld satt dessa m\u00e4n p\u00e5 Ibsens tid \u00e4nd\u00e5 lika fast i sin nedtryckande syn p\u00e5 kvinnor.<\/p>\n<p>Nora \u00e4r i b\u00f6rjan av f\u00f6rest\u00e4llningen v\u00e4ldigt m\u00e5n om vilken fasad hon visar upp. Hon \u00e4r som m\u00e5nga av dagens influencers som bara visar upp hur vackra de \u00e4r, hur bra det g\u00e5r f\u00f6r dem. Allt \u00e4r perfekt i den yta de visar upp f\u00f6r sina f\u00f6ljare. Sakta b\u00f6rjar hon v\u00e5ga se sanningen, f\u00f6rst f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sedan v\u00e5gar hon ber\u00e4tta om den och ta konsekvenserna.<\/p>\n<p>Ett stort plus \u00e4r att f\u00f6r att minska klimatavtrycket \u00e4r kostymerna till f\u00f6rest\u00e4llningen tillverkade i h\u00e5llbara och \u00e5tervunna material. I ett pressmeddelande ber\u00e4ttas:<br \/>\n<em>Tillsammans med vintagekl\u00e4der, vissa \u00f6ver 100 \u00e5r gamla, har det skapats kostymer under ledning av kostymdesigner Nina Sandstr\u00f6m. Till de stickade plaggen har det \u00e4ven anv\u00e4nts ull fr\u00e5n Dramatens ljusdesigner Erik Berglund, tillika f\u00e5rbonde, som nu spinns p\u00e5 W\u00e5lstedts Ullspinneri i Dala Floda.<\/em><\/p>\n<p>Ett annat stort plus g\u00e5r till alla sk\u00e5despelare. Rollen som Nora g\u00f6rs av nyutexaminerade sk\u00e5despelaren Manuela Gotskozik Bjelke och Doktor Rank av Marie G\u00f6ranzon, b\u00e5da \u00e4r s\u00e5 trygga i sina roller. Det \u00e4r som att Manuela Gorskozik Bjelke har tjugo \u00e5rs erfarenhet p\u00e5 scen, minst. Hon tar definitivt plats nu bland v\u00e5ra stora svenska sk\u00e5despelare. Marie G\u00f6ranzon \u00e4r som alltid fenomenal, nu som \u00e4ldre man som \u00e4r f\u00f6r\u00e4lskad i Nora.<\/p>\n<p>F\u00f6rest\u00e4llningens regiss\u00f6r Anna Pettersson, \u00e4r regiss\u00f6r och teaterchef f\u00f6r Strindbergs Intima Teater. Hon ber\u00e4ttar om sina tankar om upps\u00e4ttningen:<\/p>\n<p><em>&#8211; Jag utg\u00e5r fr\u00e5n Ibsens tankar om kollektivet och individen och f\u00f6rest\u00e4llningen inneh\u00e5ller mycket musik, kostym, scenografi och r\u00f6rliga bilder men framf\u00f6rallt \u00e4r det fokus p\u00e5 ensemblens gestaltning.<\/em><\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-159094\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem2-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem2-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/ettdockhem2.jpg 650w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><span style=\"color: initial; font-size: revert;\">Anna Pettersson har tidigare satt upp flera uppm\u00e4rksammade och hyllade upps\u00e4ttningar b\u00e5de av Henrik Ibsen och av August Strindberg. I hennes h\u00e4nder \u00e5teruppst\u00e5r dessa klassiker som aktuella ber\u00e4ttelser som talar till nutidens m\u00e4nniskor. Genom att b\u00e5de l\u00e5ta karakt\u00e4rerna vara fr\u00e5n den tid dramat ursprungligen skrivits om och samtidigt ha mark\u00f6rer fr\u00e5n v\u00e5r tid blir det starka f\u00f6rest\u00e4llningen som binder samman d\u00e5tid och nutid. M\u00e4nniskor m\u00f6ter samma existentiella fr\u00e5gor nu som f\u00f6rr. P\u00e5 Dramaten har hon tidigare satt upp Ibsens Hedda Gabler och Vildanden. Ett dockhem \u00e4r hennes f\u00f6rsta upps\u00e4ttning f\u00f6r Dramatens stora scen.<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ett dockhem Av Henrik Ibsen \u00d6vers\u00e4ttning Ernst Sch\u00f6naich Regi Anna Pettersson Scenografi Anna Pettersson Assisterande scenograf Jan Lundberg Kostym Nina Sandstr\u00f6m Ljus Max Mitle Musik Gustave Lund Peruk och mask Anne-Charlotte Reinhold, Peter Westerberg Dramaturg Anneli Dufva R\u00f6relseinstrukt\u00f6r \u00c5sa Lundvik Gustavson Medverkande: Manuela Gotskozik Bjelke, Marie G\u00f6ranzon, Hulda Lind J\u00f3hannsd\u00f3ttir, Melinda Kinnamann, Anna Maria K\u00e4ll, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[312,1366,7992,2262,4955,7643],"class_list":["post-159074","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","tag-anna-pettersson","tag-dramaten","tag-ett-dockhem","tag-henrik-ibsen","tag-scenkonst","tag-teaterkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/159074","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=159074"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/159074\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":159121,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/159074\/revisions\/159121"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=159074"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=159074"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=159074"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}