{"id":157595,"date":"2022-09-26T04:36:08","date_gmt":"2022-09-26T02:36:08","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=157595"},"modified":"2022-09-26T13:38:27","modified_gmt":"2022-09-26T11:38:27","slug":"robin-stegmar-briljerar-i-egendomlig-klassiker-insvept-i-symbolik-vildanden-pa-goteborgs-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=157595","title":{"rendered":"Robin Stegmar briljerar i v\u00e4lgjord egendomlig klassiker – Vildanden p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Ola Kjeelbye
<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av Henrik Ibsen (\u00f6vers\u00e4ttning Klas \u00d6stergren)<\/p>\n\n\n\n

Bearbetning: Lucas Svensson & Emil Graffman<\/p>\n\n\n\n

Rehi & scenografi: Emil Graffman<\/p>\n\n\n\n

Kostymdesign: Matilda Hyttsten<\/p>\n\n\n\n

Maskdesign: Maria Agaton<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: Tobias Hagstr\u00f6m-St\u00e5hl<\/p>\n\n\n\n

Komposit\u00f6r: Fredrik M\u00f6ller<\/p>\n\n\n\n

Ljuddesign: Marcus Lilja<\/p>\n\n\n\n

I rollerna: Benjamin Moliner, Lars V\u00e4ringer, Robin Stehmar, Mia H\u00f6glund-Melin, Victoria Dyrstad, Johan Friberg plus statisterna Enes Crnalic och Embla Ingelman-Sundberg<\/p>\n\n\n\n

Premi\u00e4r 23\/9 2022 <\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 29\/10 p\u00e5 Studion, G\u00f6teborgs Stadsteater<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Henrik Ibsens evigt aktuella dramer spelas regelbundet p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater. Har efter millennieskiftet varit p\u00e5 Peer Gynt, Ett dockhem, Frun fr\u00e5n havet samt Hedda Gabler (ocks\u00e5 setts med Maria Bonnevie och Peter Andersson p\u00e5 Dramaten). Betr\u00e4ffande Vildanden <\/em>har den satts upp p\u00e5 b\u00e5de Dramaten och Stockholms Stadsteater under 2000-talet. St\u00f6rst avtryck har nog pj\u00e4sen vars premi\u00e4r daterar sig till 1884, gjort med Bo Widerbergs miniserie f\u00f6r SVT med bland andra Tomas Von Br\u00f6mssen, Pernilla August, Stellan Skarsg\u00e5rd och Sten-\u00c5ke Cederh\u00f6k(!) i ledande rollerna.<\/p>\n\n\n\n

I Emil Graffmans avskalade version \u00e4r n\u00e5gra av rollerna strukna ur manus. Tillst\u00e5ndet av eskalerande fara fokuserar p\u00e5 hur familjen Ekdahl trasas s\u00f6nder av en diaboliske sanningss\u00e4gare. Handlingen ska vara f\u00f6rlagd till 40- eller m\u00f6jligen 50-talet. Interi\u00f6ren \u00e4r densamma genom hela f\u00f6rest\u00e4llningen. Vi betraktar husets inv\u00e5nare n\u00e4r de befinner sig i badrummet och i korridoren bakom, eller p\u00e5 stegen upp till loftet. Blir l\u00e4tt absurt att samtliga g\u00f6r sig \u00e4renden som vore rummet ett k\u00f6k. Inte ens n\u00e4r toaletten begagnas respekteras anv\u00e4ndares integritet, vilket sj\u00e4lvklart blir komiskt. <\/p>\n\n\n\n

Sceniska ber\u00e4ttandet \u00f6ver fem akter (vilka signaleras av rid\u00e5dragning) blandar ovanligt nog komik med ett djupt tragiskt f\u00f6rlopp. F\u00f6rvisso antyds dr\u00f6mmaren Hjalmars labila l\u00e4ggning omg\u00e5ende, liksom dotterns oh\u00e4lsosamma bindning vid sina f\u00f6r\u00e4ldrar, s\u00e4rskilt pappan. Regiss\u00f6rens och Lucas Svenssons bearbetning har \u00e5tskilliga f\u00f6rtj\u00e4nster. Men ocks\u00e5 en brist. Att l\u00e5ta det oerh\u00f6rda spektrat av k\u00e4nsloyttringar p\u00e5g\u00e5 i tv\u00e5 timmar utan paus \u00e4r ingen ideal l\u00f6sning. Snarare \u00e4r det en villfarelse att laddningen skulle g\u00e5 f\u00f6rlorad om publiken fick benstr\u00e4ckare\/ paus. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Emil Graffman k\u00e4nner lika v\u00e4l till Ibsen och dennes samtida rival i Sverige, som faciliteterna p\u00e5 Stadsteatern. Han har n\u00e4mligen h\u00e4r gjort produktioner av Hedda Gabler <\/em>och Fr\u00f6ken Julie<\/em> (plus fler pj\u00e4ser av Strindberg annorst\u00e4des) och dessutom L\u00e5ng dags f\u00e4rd mott natt<\/em>, monologerna Underkastelse<\/em>, Lyckans dar <\/em>och Produkten <\/em>samt Magnus Dahlstr\u00f6ms Turister. <\/em>48-\u00e5ringen med teaterp\u00e5br\u00e5 kan sceniska handlaget till punkt och pricka. Minns upps\u00e4ttningarna som antingen gott hantverk eller rent av magnifika. Denna g\u00e5ng resulterandes i lyckosamt dubbelarbete: omd\u00f6mesgilla regianvisningar paras med m\u00e4rkv\u00e4rdig scenografi. Intima rummet med vatten som ett slags reningsbad fungerar ocks\u00e5 som g\u00f6mst\u00e4lle,<\/p>\n\n\n\n

Vildanden <\/em>\u00e4r ett drama vars intrig drivs av klass och familjerelationer. I \u00f6ppningsscenen kommer Hjalmar (Robin Stegmar) hem fr\u00e5n bjudning hos den burgne grosshandlaren, samma person som ruinerade inneboende fadern och haft hans fru som hush\u00e5llerska. Samtidigt som fru och dotter hj\u00e4lps \u00e5t att befria nyckfulle dr\u00f6mmaren fr\u00e5n hans frack, f\u00e5r vi reda p\u00e5 att till herrarna kring bordet riktades beska sanningar. I motsats till kloke och aningen cyniske doktorn, (Johan Friberg) familjens granne som m\u00e4rkligt nog verkar beh\u00f6va nyttja Ekdahls badrum, vill han ber\u00f6mma sig f\u00f6r h\u00f6ga ideal. Bollen s\u00e4tts som bekant i illavarslande rullning genom grosshandlarens son (Benjamin Moliner), Hjalmars skolkamrat som i vredesmod l\u00e4mnat n\u00e4mnda tillst\u00e4llning efter att ha gr\u00e4lat med pappan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Intrigerandet s\u00e4tts ig\u00e5ng n\u00e4r Gregers Werle best\u00e4mmer sig p\u00e5 st\u00f6rt f\u00f6r att flytta in i ledigt rum. Han som vill befria v\u00e4nnen fr\u00e5n att leva i ett f\u00f6rgiftat tr\u00e4sk. Sprider d\u00e4rf\u00f6r sitt fatala budskap till en lyckligt ovetande familj, f\u00f6rvisso en familj som f\u00e5tt f\u00f6rlika sig med att leva under knappa omst\u00e4ndigheter. I ess\u00e4n som ing\u00e5r i programh\u00e4ftet refererar Torbj\u00f6rn Elensky till en unders\u00f6kning som kom fram till att deprimerade m\u00e4nniskor har en alltf\u00f6r realistisk syn p\u00e5 livet och v\u00e4rlden. Familjef\u00f6rst\u00f6raren blir inte mindre osympatisk av \u00e5tr\u00e5n till den snart 16-\u00e5riga dottern (Victoria Dyrstad). Hedvig har tydligen f\u00f6r d\u00e5lig syn f\u00f6r att kunna g\u00e5 i skolan. Pappan f\u00f6rsummar hennes undervisning. Hon uppslukas ist\u00e4llet av att v\u00e5rda djuren och sin vildand.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rmodad livsl\u00f6gn kontra obarmh\u00e4rtig uppriktighet lyder motpolerna. Enligt Elensky m\u00e5ste en framkomlig medelv\u00e4g bejakas f\u00f6r att undvika sj\u00e4lvbedr\u00e4geri (vilket majoriteten m\u00e4nniskor f\u00f6rm\u00e5r omedvetet). F\u00f6r mycket sanning befriar inte, fast f\u00f6r mycket av motsatsen binder oss till destruktion. Hur \u00e4rliga b\u00f6r vi vara mot varandra? Ett viktigt psykologiskt sp\u00f6rsm\u00e5l att beakta, f\u00f6r att inte g\u00f6ra oss socialt om\u00f6jliga.<\/p>\n\n\n\n

Ska betonas att hustrun (Mia H\u00f6glund-Melin) st\u00e5r f\u00f6r det praktiska f\u00f6rnuftet, agerar familjef\u00f6rs\u00f6rjare (portr\u00e4ttfotograf) n\u00e4r odisciplinerade maken sviker, fullt upptagen med att fundera p\u00e5 uppfinning f\u00f6r fotokonstens fr\u00e4mjande. Symboliken kring skadeskjutna vildanden, andra djur p\u00e5 vinden och jagandet tillkommer.<\/p>\n\n\n\n

Fast efter\u00e5t t\u00e4nker publiken f\u00f6rmodligen mest p\u00e5 hur vansinnigt Gregers Werle triggar Hjalmar. Deras utifr\u00e5n sett ologiska offermentalitet \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande, drabbar skoningsl\u00f6st tredje part. B\u00e5da m\u00e4nnen \u00e4r i behov av psykisk v\u00e5rd eftersom de inte \u00e4r mottagliga f\u00f6r doktor Rellings ikoniska visdomsord. De lider av akut r\u00e4ttf\u00e4rdighetsmani, vilket \u00e4r en term som f\u00f6rekommer i manus. Drar mig till minnes Jarl Kulles Ekdahl-gestalt (efternamnet knappast slumpm\u00e4ssigt valt) i Fanny Alexander. Han som utbreder sig om stora och lilla v\u00e4rlden och menade att m\u00e4nniskor som ber\u00f6vas r\u00e4tten till undanflykter kommer sl\u00e5 rasande omkring sig.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

G\u00e5r absolut att borra \u00e4n mer i stoffet och rollfigurernas beteenden. Men utan f\u00f6rtr\u00e4ffligt sk\u00e5despeleri hade intresset inte kunnat bibeh\u00e5llas under tv\u00e5 timmar nonstop. Robin Stegmar som ofta synts i tv-serier g\u00f6r en bejublad \u00e5terkomst till Stadsteatern. Imponerar kolossalt i sitt s\u00e4tt att ta sig an en ober\u00e4knelig individ som dukar under f\u00f6r sina principer, sin v\u00e4gran att ta i tu med krassa verkligheten.<\/p>\n\n\n\n

Mia H\u00f6glund-Melin g\u00f6r lysande en roll hon \u00e4r van vid. Framst\u00e4ller en rekorderlig och mycket duglig husmor\/ yrkeskvinna som f\u00e5tt laga efter l\u00e4ge. G\u00e5r fr\u00e5n omv\u00e5rdande \u00f6mhet till vanmakt och ilska. Vid en j\u00e4mf\u00f6relse med Strindberg v\u00e4rderas kvinnor h\u00f6gre i Ibsens dramatik, vilket m\u00e4rks i Vildanden. <\/em>Dotterns hj\u00e4rtsk\u00e4rande \u00f6de spelas av en aktris ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 gammal som Hedvig. Flickaktigt tonfall och naiv oskuldsfullhet betonas f\u00f6red\u00f6mligt. Dessa tre har att f\u00f6rh\u00e5lla sig till en l\u00e4tt alkoholiserad f\u00f6re detta j\u00e4gare, han som \u00e4r Hjalmars far och mer eller mindre smyger omkring i kofta och pysslar med sitt. Lars V\u00e4ringer portr\u00e4tterar rutinerat denne tafatta och stukade varelse med v\u00e4rme. <\/p>\n\n\n\n

I detta kondenserade format tr\u00e4ffar vi endast tv\u00e5 personer utanf\u00f6r familjen. Tv\u00e5 herrar med diametralt olika uppfattning och mentalitet. Doktorns beh\u00e4rskade v\u00e4rdighet framst\u00e4lls med perfekt tajming av Johan Friberg, medan Benjamin Moliner instruerats att ta ut sv\u00e4ngarna, ikl\u00e4r sig ett plufsigt obehag. F\u00f6r att vara korrekt f\u00f6rekommer en snabbt \u00f6verst\u00f6kad och stum scen mellan tv\u00e5 statister. Man hade tj\u00e4nat p\u00e5 inlagd paus. I \u00f6vrigt saknas inv\u00e4ndningar. Emil Graffman med team och ensemble har lyckats i sitt upps\u00e5t. Och som framg\u00e5r \u00e4r pj\u00e4sen lika tankev\u00e4ckande som egendomlig.. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Henrik Ibsen (\u00f6vers\u00e4ttning Klas \u00d6stergren) Bearbetning: Lucas Svensson & Emil Graffman Rehi & scenografi: Emil Graffman Kostymdesign: Matilda Hyttsten Maskdesign: Maria Agaton Ljusdesign: Tobias Hagstr\u00f6m-St\u00e5hl Komposit\u00f6r: Fredrik M\u00f6ller Ljuddesign: Marcus Lilja I rollerna: Benjamin Moliner, Lars V\u00e4ringer, Robin Stehmar, Mia H\u00f6glund-Melin, Victoria Dyrstad, Johan Friberg plus statisterna Enes Crnalic och Embla Ingelman-Sundberg Premi\u00e4r 23\/9 […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-157595","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157595","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=157595"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157595\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":157720,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157595\/revisions\/157720"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=157595"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=157595"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=157595"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}