![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/unnamed-19.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Hilma<\/strong> Hilma af Klint m\u00e5lade non-figurativ konst m\u00e5nga \u00e5r tidigare \u00e4n Kandinsky som hyllas som den moderna konstens f\u00f6rgrundsgestalt. Konsthistorien har f\u00e5tt skrivas om nu n\u00e4r Hilma af Klints konst erk\u00e4nts. Liksom Vincent van Gogh slog hon igenom stort f\u00f6rst efter sin d\u00f6d. Lasse Hallstr\u00f6ms film ber\u00e4ttar om henne b\u00e5de som den feminist hon var d\u00e5 hon genomsk\u00e5dade m\u00e4nnens privilegium att skapa konst och samtidigt skildras hennes liv som medium och andlig s\u00f6kare och det liv hon fick leva i smyg: tillsammans med en annan kvinna.<\/p>\n Hilma af Klint var l\u00e5ngt f\u00f6re sin tid. V\u00e4rlden var varken redo f\u00f6r hennes konst eller hennes andliga s\u00f6kande eller hennes livstil. Jag tycker Lasse Hallstr\u00f6m lyckas bra med att balansera mellan dessa tre teman. Skildringen av Hilma af Klint k\u00e4nns mycket \u00e4rlig och n\u00e4ra.<\/p>\n Filmens handling utspelar sig till st\u00f6rsta delen under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet, vilket var en oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande tidsperiod d\u00e5 de traditionella, konservativa religionerna och kyrkorna utmanades av vetenskapliga framsteg. D\u00e5 v\u00e4xte det fram nya alternativa f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till de existentiella fr\u00e5gorna, som spiritualism, spiritism, teosofi, frimurare med mera, med mera. M\u00e4nniskor som s\u00f6kte i dessa alternativ samlades ibland i olika grupper och organisationer och hemliga eller slutna s\u00e4llskap.<\/p>\n Det finns en uppsj\u00f6 av sp\u00e4nnande livs\u00f6den att ber\u00e4tta om fr\u00e5n den esoteriska och ockulta r\u00f6relsen. Kanske Lasse Hallstr\u00f6m kommer att gr\u00e4va vidare eller n\u00e5gon annan filmskapare? Jag t\u00e4nker p\u00e5 sir Arthur Conan Doyle som skrivit om Sherlock Holmes. Arthur Conan Doyle var ett stort namn inom utvecklingen av spiritualism eller Helena Petrovna Blavatsky, k\u00e4nd som Madame Blavatsky som grundade teosofin. Andra sp\u00e4nnande personer vars liv som jag tror skulle vara intressanta att se filmatiserade \u00e4r Arthur Edward Waite och Pamela Colman Smith fr\u00e5n Golden Dawn som skapade den tarotlek som idag inspirerat hundratusentals tarotlekar. Eller ber\u00e4ttelsen bakom Thoth Tarot och de som skapade den: Frieda Harris och Aleister Crowley skulle bli sp\u00e4nnande ber\u00e4ttelser. Andra intressanta livs\u00f6den \u00e4r Madame Lenormand som Lenormandleken blivit uppkallad efter eller det skotska mediumet Daniel Dunglas Home som reste v\u00e4rlden runt och h\u00f6ll seans. Eller varf\u00f6r inte en film om systrarna Fox i Hydesville, New York, som anses vara grunden till att spiritualismen grundades. N\u00e4r spiritualismen v\u00e4xte fram i England innebar den ofta att kvinnor fick framtr\u00e4dande roller, ja ocks\u00e5 kvinnor ur arbetarklass kunde bli medium. Ofta var den spiritualistiska r\u00f6relsen samtidigt engagerad i sociala fr\u00e5gor och engagerad i fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen i England. Fr\u00e5n den svenska spiritualistiska historien sticker det fysiska mediet Ernst Broberg ut. Ja det finns en hel del f\u00f6r den som vill gr\u00e4va fram sp\u00e4nnande ber\u00e4ttelser.<\/p>\n Alltid n\u00e4r vi ser en film och bed\u00f6mer den beror v\u00e5rt omd\u00f6me och k\u00e4nsla efter att ha sett filmen p\u00e5 v\u00e5r egen livserfarenhet och kunskap. F\u00f6r den som k\u00e4nner till Hilma af Klints konst finns det m\u00e5nga h\u00e4nvisningar och intressanta detaljer att notera i filmen och minst lika mycket finns det f\u00f6r den som \u00e4r intresserad av spiritism, spiritualism, mediumskap och teosofi, f\u00f6r att inte prata om antroposofin d\u00e4r skildringen av Rudolf Steiner \u00e4r riktigt rolig, en liten spark mot m\u00e4ns f\u00f6rm\u00e5ga att bli dyrkade men ocks\u00e5 en skildring av hur m\u00e4nskligt det \u00e4r att f\u00f6rv\u00e4nta sig alldeles f\u00f6r mycket av en hyllad andlig ledare. Hilma \u00e4r en engagerande film som k\u00e4nns \u00e4kta och n\u00e4ra och som ger upphov till tankar och funderingar kring liv och existens.<\/p>\n
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 19 oktober 2022 och visas fr\u00e5n mitten av november p\u00e5 Viaplay
\nRegi och manus Lasse Hallstr\u00f6m
\nI rollerna Lena Olin, Tora Hallstr\u00f6m, Lily Cole, Catherine Chalk, Rebecca Calder, Maeve Dermody, Tom Wlaschiha, Jazzy de Lisser, Anna Bj\u00f6rk, Adam Lundgren, Martin Wallstr\u00f6m, Emmi Tjernstr\u00f6m, Jens Hult\u00e9n<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/unnamed-20-300x200.jpg\")
Den spiritualistiska konstn\u00e4rsgruppen \u201dDe fem\u201d bildades av Hilma af Klint; i filmen spelas gruppens andra fyra kvinnor av Lily Cole, Catherine Chalk, Rebecca Calder och Maeve Dermody. Hallstr\u00f6m har f\u00e5tt med en rad duktiga sk\u00e5despelare, ocks\u00e5 sm\u00e5 biroller har sp\u00e4nnande sk\u00e5despelare som Adam Lundgren, Martin Wallstr\u00f6m och Jens Hult\u00e9n. Kul att se Tom Wlaschiha som antroposofins grundare Rudolf Steiner. Wlaschiha har medverkat i b\u00e5de Game of Thrones och Stranger Things. Huvudrollen som Hilma i olika \u00e5ldrar delas av Hallstr\u00f6ms fru Lena Olin och parets dotter Tora Hallstr\u00f6m, som h\u00e4r g\u00f6r filmdebut. Att l\u00e5ta mor och dotter spela Hilma i olika \u00e5ldrar fungerar bra, tycker jag.<\/p>\n