{"id":157177,"date":"2022-09-16T01:21:28","date_gmt":"2022-09-15T23:21:28","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=157177"},"modified":"2022-09-16T01:21:29","modified_gmt":"2022-09-15T23:21:29","slug":"singer-songwriter-doldis-i-intelligent-produktion-av-omvaxlande-latar-brave-av-su-andersson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=157177","title":{"rendered":"Singer Songwriter-doldis i intelligent produktion av omv\u00e4xlande l\u00e5tar – Brave av Su Andersson"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Artwork Xema Fuertes <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Su Andersson<\/p>\n\n\n\n

Brave<\/p>\n\n\n\n

4<\/p>\n\n\n\n

Inspelad i Kungstens Inspelningsservice i G\u00f6teborg 2021 (insp. o mixning Henning Sernhede)<\/p>\n\n\n\n

Producerad av Su Andersson och Henning Sernhede<\/p>\n\n\n\n

Roots and Ramblers Records<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 22\/7 2022<\/p>\n\n\n\n

Hade ingen aningen om Su Anderssons existens. Med tanke p\u00e5 namnet (vid noga beaktande av efternamn f\u00f6rvisso svensk stavning) och att det sj\u00f6ngs p\u00e5 engelska f\u00f6rutsatte jag att hon var fr\u00e5n USA. Vet nu att Su Andersson \u00e4r fr\u00e5n G\u00f6teborg, har arbetat som arkitekt och tidigare gett ut albumet Train Stories<\/em> ( 2020) som i ord och ton dokumenterade en omfattande resa i just USA. Nya fint f\u00f6rpackade cd:n pr\u00e4glas av pandemins p\u00e5frestningar och hur den f\u00f6rhindrat m\u00e4nniskor fr\u00e5n att umg\u00e5s. Tio l\u00e5tar har tillverkats vilka draperats i synnerligen smakfullt sound. <\/p>\n\n\n\n

Anderssons r\u00f6tter st\u00e5r att finna i folk pop, americana och ett par g\u00e5nger i rockigt beat. Hon sjunger skapligt och i vissa fall l\u00e4mpar sig till och med omd\u00f6met f\u00f6rtr\u00e4ffligt. \u00c4n mer imponerad \u00f6ver kvaliteten p\u00e5 l\u00e5tar, hur varje enskilt sj\u00e4lvst\u00e4ndigt verk speglas i andra, ges skiftande utformning, skiftande karakt\u00e4r. Samtliga l\u00e5tar och texter \u00e4r signerade kvinnan fr\u00e5n G\u00f6teborg, medan sysslan att arra f\u00f6rdelats emellan henne sj\u00e4lv, medproducent Henning Sernhede och Jonas Abrahamsson. F\u00f6r mig \u00e4r det de tv\u00e5 sist n\u00e4mndas fantastiska behandling av l\u00e5tarna, som g\u00f6r det m\u00f6dan v\u00e4rt att \u00e4gna timmar \u00e5t recension. Ytterligare en plusfaktor \u00e4r f\u00f6rekomsten av \u00e5tskilliga duetter, ibland mer korrekt att skriva att somliga l\u00e5tar kompletterats med s\u00e5ng fr\u00e5n b\u00e5da k\u00f6nen. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande h\u00e5ller sig Su Andersson till akustisk gitarr. Henning Sernhede – gett ut tre plattor under sitt f\u00f6rnamn och uppr\u00e4tth\u00e5ller galant posten som gitarrist i West of Eden f\u00f6r sin huvudsakliga verksamhet – \u00e4r \u00e5 andra sidan en slipad multiinstrumentalist. Spelar basgitarr, el- , akustisk, baryton- och tolvstr\u00e4ngad gitarr, dobro, mando gitarr, sitar, orgel, mandolin samt synt. Jonas Andrahamsson kunde jag pinsamt nog inte placera. Research p\u00e5visar tio \u00e5rs erfarenhet av barpianist-branschen j\u00e4mte att ha lirat med b\u00e5de Lill-Babs och Jens Lekman. Snacka om sp\u00e4nnvidd! Dessutom har tidigare samarbete skett med formidable Henning Sernhede, (vars sound liknats vid Mark Knopflers). P\u00e5 Brave <\/em>spelar Abrahamsson trummor\/ handtrummor, piano plus k\u00f6rar p\u00e5 ett st\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

I \u00f6vrigt kompletterar g\u00e4ster instrumentalt p\u00e5 ett par sp\u00e5r. Wendy Mc Neill trakterar dragspel ljuvligt i titell\u00e5ten, Jaded Jane l\u00e4gger vacker pianost\u00e4mma p\u00e5 en l\u00e5t och Ryan Edmond fr\u00e5n Australien spelar kornett lysande i Bread And Butter.<\/em> <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto fr\u00e5n Su Anderssons hemsida <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Texter med illustrationer medf\u00f6ljer i inbundet skick. Utan att f\u00e4sta extra avseende vid dem, vilket jag ytterst s\u00e4llan g\u00f6r med engelskspr\u00e5kiga verser och refr\u00e4nger, \u00e4r konklusionen att de h\u00e5ller m\u00e5ttet. Betraktar dem absolut som tillr\u00e4ckligt personliga, t\u00e4nkv\u00e4rda och poetiska. Och efter att Missing It All <\/em>klingat ut konstateras att l\u00e5tskrivaren \u00e4r en fena p\u00e5 refr\u00e4nger, vars melankoliska \u00f6verbyggnad ofta utg\u00f6r en sammanbindande l\u00e4nk.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom fr\u00e5n bra l\u00e5tar \u00e4r det flitigt jobbande musikerparet i studio som g\u00f6r att musiken verkligen lyfter. Abrahamsson ska v\u00e4rderas h\u00f6gt medan multiinstrumentalist Sernhedes p\u00e5verkan m\u00e5ste anses som genialisk. Hans s\u00e4llsamma bedrift \u00e4r p\u00e5 den niv\u00e5n. Ett antal insatser \u00e4r v\u00e4rda s\u00e4rskilt ber\u00f6m. Syftar p\u00e5 pianospelet i sk\u00f6nt snirklande \u00f6ppningsmelodi, det tillbakalutade soundet featuring gitarr och mandolin i Scissors<\/em>, sugande ”honky-tonk-sv\u00e4ng” i Limits, <\/em>hur det kryddas med sitar och handtrumma i Northern Lights, <\/em>anm\u00e4rkningsv\u00e4rda gitarrsolot i Echoes, <\/em>vad jag tror vara inpass p\u00e5 barytongitarr i sp\u00e4nnande Turquoise And Rust <\/em>samt Henning Sernhedes gitarrp\u00e5l\u00e4gg i ett v\u00e4lljudande och medryckande finalnummer. <\/p>\n\n\n\n

Trevligt att f\u00e5 lyssna till fler r\u00f6ster \u00e4n artistens, \u00e4ven om dessa i n\u00e5gra fall ges ganska sn\u00e5lt med utrymme. Vi h\u00f6r i tur och ordning Eva-Maria Junker, Maja Granberg, Ryan Edmond, Fia Ekberg ( recenserats i K-bloggen i \u00e5r), folkmusikern Wendy Mc Neill fr\u00e5n Kanada i titell\u00e5ten, amerikanska souls\u00e5ngerskan Naiika Sings samt Axel Jane. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Su Andersson Brave 4 Inspelad i Kungstens Inspelningsservice i G\u00f6teborg 2021 (insp. o mixning Henning Sernhede) Producerad av Su Andersson och Henning Sernhede Roots and Ramblers Records Releasedatum: 22\/7 2022 Hade ingen aningen om Su Anderssons existens. Med tanke p\u00e5 namnet (vid noga beaktande av efternamn f\u00f6rvisso svensk stavning) och att det sj\u00f6ngs p\u00e5 engelska […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-157177","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157177","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=157177"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157177\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":157220,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157177\/revisions\/157220"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=157177"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=157177"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=157177"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}