![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/julia-sporsen-daniel-svenson-norma-folkoperan-foto-mats-backer-nadja-sjostrom-2-1574x2048-1.jpeg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Norma<\/strong> Ljus Ellen Ruge<\/p>\n Scenografi och kostym Magdalena \u00c5berg Roller 14 sept: Med en avskalad scenografi, vackert skurna nutida kl\u00e4der, konsekvent och stram regi och l\u00e5gm\u00e4lt st\u00f6djande k\u00f6r blir den m\u00e5lande belysningen och den imponerande tekniska skickligheten i s\u00e5ngen det man fastnar f\u00f6r inledningsvis. Smart scenografi d\u00e4r orkestern sakta hissas upp och skapar sj\u00e4lva scenrummet ger ocks\u00e5 musikerna med samtida instrument en hedersam position och \u00f6dmjuk n\u00e4rvaro. \u00d6vertygande redan fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r dock Johan Schinkler i rollen som Oroveso vars varma, men allvarsamma m\u00f6rka r\u00f6st l\u00e4gger hela grundst\u00e4mningen till dramat. Daniel Svensons Pollonius och Julia Spors\u00e9ns Norma som initialt inte riktigt blir levande bakom den tekniskt mycket b\u00e4rande och skickliga s\u00e5ngen tar dock igen det med r\u00e5ge.<\/p>\n Fr\u00e5n och med den f\u00f6rsta duetten mellan Norma och den yngre pr\u00e4stinnan Adalgisa, vackert och mjukt ungdomligt sjungen av mezzosopranen Ann-Kristin Jones, blir man som publik helt absorberad. S\u00e5ngen \u00e4r s\u00e5 stilla kraftfull, s\u00e5 tajt framf\u00f6rd tr\u00e4ffs\u00e4kert i avancerade st\u00e4mmor, med en s\u00e5 fin inlevelse, att det k\u00e4nns som att bli inbjuden till ett intimt samtal. Bel canto-stilens slingrande f\u00f6rf\u00f6rande melodier och Bellinis vilja att inlevelsen i gestalterna b\u00e5de ska synas i agerandet och s\u00e5ngen, uppfylls verkligen. Efter halva f\u00f6rsta akten \u00e4r det som om kontraktet med publiken h\u00e5ller i sig \u00e4nda till slutet. Vissa scener k\u00e4nns sjungna med en s\u00e5 pass samtida text och dr\u00f6jande musik att ens egna livsber\u00e4ttelser blandas samman med handlingen p\u00e5 scenen. Man v\u00e4rjer sig lite mot det som s\u00e4tts i svallning, vilket ju m\u00e5ste anses vara ett mycket h\u00f6gt betyg.<\/p>\n Appl\u00e5derna tar inte slut n\u00e4r Julia Spors\u00e9n, som kraftfullt b\u00e4rande f\u00f6rest\u00e4llningen igenom sjungit Norma tar emot hyllningarna fr\u00e5n den st\u00e5ende publiken. Ann-Kristin Jones med sin lite mjukare gestaltning av Adalgisa f\u00e5r liknande varma appl\u00e5der. Den mindre rollen som Pollione som Daniel Svenson v\u00e4l genomf\u00f6rt tycks ocks\u00e5 uppriktigt ha n\u00e5tt ut. En premi\u00e4rkv\u00e4ll ska v\u00e4l vara lite festligare och publiken \u00e4r ofta v\u00e4lvilligt inst\u00e4lld, men h\u00e4r handlar det nog om stor succ\u00e9 och ingen artighet.<\/p>\n Eirik Stub\u00f8 har i sin debut som operaregiss\u00f6r lyckats modernisera, f\u00f6rt\u00e4ta, och g\u00f6ra ber\u00e4ttelsen om Norma giltig f\u00f6r v\u00e5r tid. Kluvna mellan krig och klimatkris k\u00e4nner vi med henne n\u00e4r hon tar st\u00e4llning i sv\u00e5ra existentiella fr\u00e5gor.<\/p>\n Bakgrund: Bel canto-peran Norma kom, enligt Wikipedia, till efter att den ber\u00f6mda operas\u00e5ngerskan Giuditta Pasta \u00f6nskat sig en specialskriven intressant kvinnoroll av Vincenzo Bellini. De var v\u00e4nner och han flyttade till och med tillf\u00e4lligt in hos Pasta f\u00f6r det intensiva arbetet. Tillammans med Romani som skrev librettot, skapad de vad som idag anses vara ett av operahistoriens stora kvinnoportr\u00e4tt. Premi\u00e4ren 1831 p\u00e5 Teatro alla Scala i Milano innebar f\u00f6rst inte en omedelbar succ\u00e9, d\u00e5 publiken tolkade in Italiens samtida politiska sp\u00e4nda l\u00e4ge i handlingen, utan succ\u00e9n kom f\u00f6rst senare. Alexandre Soumets tragedi utgjorde grunden men Romani och Bellini utvecklade Normas komplexa karakt\u00e4r till att bli mycket mer ink\u00e4nnande. De tog bland annat bort barnamordet i handlingen inspirerat av Medea. Soumets tragedi h\u00e4mtade inspiration fr\u00e5n den mytologiska gestalten Niobe och Medea samt Lady Macbeth av Shakespeare och druidpr\u00e4stinnan Vell\u00e9da fr\u00e5n Les Martys ou Le Triomphe de la religion chr\u00e9tienne av Chatueaubriand.<\/p>\n Handlingen: \u00d6verstepr\u00e4stinnan Norma st\u00e5r inf\u00f6r ett komplext dilemma. Hon, som dotter till druidernas \u00f6verstepr\u00e4st Oroveso, tillbes av det ockuperade folket i Gallien som lyder hennes r\u00e5d i sv\u00e5ra tider. Men i hemlighet lever hon ett dubbelliv och har tv\u00e5 s\u00f6ner med ockupationsmaktens romerske konsul Pollione som hon \u00e4lskar. F\u00f6rskr\u00e4ckt uppt\u00e4cker hon att Pollione \u00e4r otrogen med den yngre v\u00e4ninnan och pr\u00e4stinnan Adalgisa. F\u00f6rst reagerar hon som en uppriven rival och vill h\u00e4mnas, men landar efter \u00f6verv\u00e4ganden i en gr\u00e4nsl\u00f6s k\u00e4rlek till Pollione samt i en djup k\u00e4rlek till barnen. V\u00e4nskapen till Adalgisa v\u00e4rderas ocks\u00e5 h\u00f6gt, n\u00e4stan h\u00f6gre \u00e4n k\u00e4rleken till barnens far. Med sin h\u00e5llning lyckas hon p\u00e5verka b\u00e5de Pollione och Adalgisa. Det dramatiska slutet \u00e4r menat att ses som en f\u00f6ljd av hennes samvetes inre konflikter och inte som ett osj\u00e4lviskt offer. Slutscenen anses vara en av operalitteraturens mest gripande scener och \u00e4r uppbyggd p\u00e5 en enda storslagen melodi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Norma Musik Vincenzo Bellini Libretto Felice Romani \u00d6vers\u00e4ttning Tuva Lisa Rangstr\u00f6m Dirigent och musikaliskt arrangemang Henrik Shaefer Regi Eirik Stub\u00f8 Ljus Ellen Ruge Scenografi och kostym Magdalena \u00c5berg Premi\u00e4r p\u00e5 Folkoperan 14 september 2022 Roller 14 sept: Norma: Julia Spors\u00e9n Pollione: Daniel Svenson Adalgisa: Ann-Kristin Jones Oroveso: Johan Schinkler Flavio Polliones v\u00e4n: Mattias Gunnari Clotilde, […]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[13630,16,20,13624],"tags":[],"class_list":["post-157140","post","type-post","status-publish","format-standard","category-opera","category-recension","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157140","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=157140"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157140\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":157209,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/157140\/revisions\/157209"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=157140"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=157140"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=157140"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nMusik Vincenzo Bellini
\nLibretto Felice Romani
\n\u00d6vers\u00e4ttning Tuva Lisa Rangstr\u00f6m
\nDirigent och musikaliskt arrangemang Henrik Shaefer
\nRegi Eirik Stub\u00f8<\/p>\n
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Folkoperan 14 september 2022<\/p>\n
\nNorma: Julia Spors\u00e9n
\nPollione: Daniel Svenson
\nAdalgisa: Ann-Kristin Jones
\nOroveso: Johan Schinkler
\nFlavio Polliones v\u00e4n: Mattias Gunnari
\nClotilde, Normas f\u00f6rtrogna: Rebecka Elsgard.
\nD\u00e4rut\u00f6ver barn, k\u00f6r och orkester, scenarbetare med mera.<\/p>\n