{"id":155839,"date":"2022-08-13T03:10:34","date_gmt":"2022-08-13T01:10:34","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=155839"},"modified":"2022-08-13T12:04:53","modified_gmt":"2022-08-13T10:04:53","slug":"wow-2022-first-aid-kit-det-tyngre-soundet-inte-lika-omedelbart-appelerande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=155839","title":{"rendered":"WOW 2022\/ First Aid Kit – Det tyngre soundet inte lika omedelbart appelerande"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Peter Birgerstam <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

4<\/p>\n\n\n\n

11\/8 2022 – Azalea<\/p>\n\n\n\n

Det har sedan 2008 funnits kvalitativa orsaker till att systrarna Klara och Johanna S\u00f6derberg n\u00e5tt avsev\u00e4rda framg\u00e5ngar s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 hemmaplan som utomlands. Att de trollbundit p\u00e5 galor och i synnerhet n\u00e4r Polarpris delats ut \u00e4r bevis nog. Grammis en masse och \u00e5tskilliga andra pris \u00e4r otvetydiga tecken p\u00e5 vilka stj\u00e4rnor de \u00e4r. Sammanfl\u00e4tningen av distinkta, klara st\u00e4mmor \u00e4r fr\u00e4msta lockande k\u00e4nnetecknet. S\u00e5g dem en halvtimme i en lucka i programmet p\u00e5 WOW f\u00f6r sju \u00e5r sedan, men har skam \u00e5 s\u00e4gandes inte varit med om hel konsert tidigare. Att jag s\u00e5g fram emot deras exklusiva gig, kunde f\u00f6rmedlas direkt till Klara, n\u00e4r jag r\u00e5kade st\u00f6ta p\u00e5 henne vid ankomst till Presscentret. Deras pappa \u00e4r deras producent, tillika ljudtekniker. En faktauppgift v\u00e4rd att n\u00e4mna eftersom Benkt S\u00f6derberg har jag representerad p\u00e5 skiva, dessutom sett ett par g\u00e5nger live med Lolita Pop. <\/p>\n\n\n\n

Rent historiskt \u00e4r det korrekt att beskriva dem som en folkpop-duo. Men systrarna har n\u00e4rt en \u00f6nskan om att g\u00e5 vidare konstn\u00e4rligt. Sj\u00e4tte och senaste albumet \u00e4r live d\u00e4r en av deras hj\u00e4ltar hyllas, n\u00e4mligen Leonard Cohen. N\u00e5got smakprov fr\u00e5n den gavs inte. Ist\u00e4llet var lejonparten av material invirat i j\u00e4mf\u00f6relsevis tungt sound. Tappade r\u00e4kningen p\u00e5 antalet gitarrbyten. De anlitade musikerna heter Sebastian Ring p\u00e5 percussion, Freja Drakenberg p\u00e5 tv\u00e5radigt keyboard och dragspel (best\u00e4mt f\u00f6r mig att jag h\u00f6rt henne med Ola Salo och andra), bakom trummorna Johannes Runemark samt hans bror Gabriel p\u00e5 sologitarr. F\u00f6rekommer flera g\u00e5nger att Johanna tar ut ackorden p\u00e5 en H\u00f6fner basgitarr, medan First Aid Kit:s talesperson Klara mest h\u00e5ller sig till akustiskt De tillf\u00e4llen b\u00e5da lirar elf\u00f6rst\u00e4rkt \u00e4r det s\u00e5 att man n\u00e4stan tappar hakan. <\/p>\n\n\n\n

Startar sv\u00e4ngigt med King Of The World<\/em> och It\u00b4s A Shame <\/em>om min research st\u00e4mmer. Omg\u00e5ende blir det p\u00e5fallande att de vill l\u00e5ta tyngre, vilket skapar ett visst avst\u00e5nd. Refr\u00e4ngen i vad som presenteras som d\u00e4nga fr\u00e5n 80-talet ger st\u00e5p\u00e4ls. Syftar p\u00e5 Boys Of Summer <\/em>(D. Henley) vars original jag \u00e4ger. Emellertid har beklagligtvis dess dynamiska mellanpartier slopats. D\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljer en lite r\u00f6rig avdelning med ett antal sjungande g\u00e4ster: Maja Francis, Amanda Bergman och en intensiv snubbe som m\u00f6jligen \u00e4r identisk med Tallest Man on Earth. Blir m\u00e5nga ljusa och h\u00f6ga r\u00f6ster.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Leif Wivat <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

S\u00e5 d\u00e4r halvv\u00e4gs in i en konsert p\u00e5 cirka sjuttio minuter uppst\u00e5r en h\u00e4disk tanke. Har jag \u00f6verskattat duon? Varf\u00f6r blir jag inte mer ber\u00f6rd? Saknar emellan\u00e5t den karisma som deras americana-orienterade material \u00e4r beh\u00e4ftat med. Och hade g\u00e4rna sett fler \u00f6msinta, personliga tolkningar.<\/p>\n\n\n\n

Gabriel Runemark st\u00e5r f\u00f6r en handfull solon som fj\u00e4rmar mig fr\u00e5n systrarnas ursprungliga profil, fast ett fuzzigt s\u00e5dant f\u00f6rtj\u00e4nar ber\u00f6m. Samtidigt tillf\u00f6r inslagen av variation naturligtvis fler dimensioner. Stilar avl\u00f6ser varann. Harmonisk behaglig lunk, maffigt markerad valstakt och fr\u00e4nt jam-betonad avstickare \u00e4r n\u00e5gra utslag av olika musikaliska id\u00e9er. Sammantaget f\u00f6rbluffande m\u00e5nga pendlingar och stundtals \u00f6verraskande rockigt. Noterar h\u00e4r och var ett fett trumbeat. Den ruffigare v\u00e4gen verkar vara den man helst prioriterar live, n\u00e4r extra musiker medf\u00f6ljer i konceptet.<\/p>\n\n\n\n

Klara annonserar ny skiva som ska finnas tillg\u00e4nglig i november, dessutom lanseras ny singel (precis sl\u00e4ppt). Out Of My Head <\/em>\u00e4r medryckande, inbjuder till taktfast handklapp. Systrarna vinner tillbaka min uppm\u00e4rksamhet genom Lion\u00b4s Roar <\/em>och Emylou<\/em>. I dessa v\u00e4na hits triumferar ljuva r\u00f6ster, n\u00e5r v\u00e4rldsklass, s\u00e4rskilt i sist n\u00e4mnda countrydoftande p\u00e4rla. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Peter Birgerstam <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Efter att ov\u00e4ntat ha l\u00e4mnat scen \u00e5terv\u00e4nder man och g\u00f6r ytterligare tre-fyra l\u00e5tar. Tr\u00e4ffar en bekant och blir lite ofokuserad, vilket kanske inte skulle avsl\u00f6jats. Blir \u00e4nd\u00e5 varse att det mer avskalade soundet g\u00f6r unika r\u00f6sterna och deras behandling av melodier r\u00e4ttvisa. Fr\u00e4msta styrkan hos FAK exponeras f\u00f6rdelaktigt. Kan inte d\u00f6lja min villr\u00e5diga kluvenhet. Inte med besked utan efter viss tveksamhet, landar jag \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 angivet omd\u00f6me.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

4 11\/8 2022 – Azalea Det har sedan 2008 funnits kvalitativa orsaker till att systrarna Klara och Johanna S\u00f6derberg n\u00e5tt avsev\u00e4rda framg\u00e5ngar s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 hemmaplan som utomlands. Att de trollbundit p\u00e5 galor och i synnerhet n\u00e4r Polarpris delats ut \u00e4r bevis nog. Grammis en masse och \u00e5tskilliga andra pris \u00e4r otvetydiga tecken p\u00e5 vilka stj\u00e4rnor […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-155839","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/155839","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=155839"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/155839\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":155901,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/155839\/revisions\/155901"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=155839"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=155839"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=155839"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}