{"id":155800,"date":"2022-08-12T14:28:55","date_gmt":"2022-08-12T12:28:55","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=155800"},"modified":"2022-08-12T14:28:56","modified_gmt":"2022-08-12T12:28:56","slug":"wow-2022-tame-impala-pulserande-beats-och-svavande-gitarrsound-i-spektakular-inramning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=155800","title":{"rendered":"WOW 2022\/ Tame Impala – Pulserande beats och sv\u00e4vande gitarrsound i spektakul\u00e4r inramning"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Peter Birgerstam
<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

4<\/p>\n\n\n\n

11\/8 2022 – Flamingo<\/p>\n\n\n\n

B\u00f6r rimligen ha h\u00f6rt namnet men missat hajpen kring Tame Impala, vilka fick sig tilldelat gener\u00f6st med speltid. Man var sista akt p\u00e5 en av av de tv\u00e5 stora scenerna. Australiens nya affischnamn \u00e4r psykedeliskt och elektroniskt inriktade med fyra full\u00e4ngdare i bagaget. Currents fr\u00e5n 2015 h\u00f6jdes till skyarna av kritikerk\u00e5ren. L\u00e5ter mots\u00e4gelsefullt, men bandet beskrivs som ett enmansprojekt fr\u00e5n multiinstrumentalisten Kevin Parker. Hj\u00e4rnan bakom TI som sjunger, konstant kallar publiken f\u00f6r guys och r\u00f6r sig i sidled framf\u00f6r sina ”assistenter” skriver och mixar all musik. De ej presenterade livemusikerna heter i sin ordinarie bes\u00e4ttning Jay ”Gumby” Watson p\u00e5 trummor, Dominic Simper, Julien Barbagallo samt Cam Avery. Inte l\u00f6nt att f\u00f6rs\u00f6ka fastsl\u00e5 vem som spelar vad d\u00e5 de byter instrument under konsert, dessutom under \u00e5rens lopp haft olika roller.<\/p>\n\n\n\n

Att notera omg\u00e5ende \u00e4r det sensationellt perfekta ljudet, v\u00e4ldigt tungt och aldrig taggigt. L\u00e5ter mestadels kolossalt massivt p\u00e5 ett smooth s\u00e4tt med sugande raka beats, \u00f6ppnas upp efterhand med dr\u00f6mska slingor. Distade gitarrfigurer g\u00f6r sitt int\u00e5g efter ett tag, draperade i aptitliga basg\u00e5ngar och elektronik. F\u00f6r att beskriva hur omedelbart tilltalande det l\u00e5ter initialt trevas efter j\u00e4mf\u00f6relser. Vill n\u00e4mna Yello, Moby, R\u00f6yksopp och de kan framst\u00e5 som en hard core-version av Pet Shop Boys (som jag minns dem p\u00e5 WOW). Parkers tonfall r\u00e5kar till v\u00e4sentlig del \u00f6verensst\u00e4mma med Neil Tennants st\u00e4mma, lustigt nog. Resulterar i ett h\u00e4nryckande pumpande groove. Somliga inslag \u00e4r f\u00f6rmodligen f\u00f6rinspelade. N\u00e4r m\u00e4nnen l\u00e4mnar scen vid ett tillf\u00e4lle pulserar den inplanerade musiken vidare. <\/p>\n\n\n\n

Den andra remarkabla faktorn \u00e4r vad \u00f6gonen sk\u00e5dar, n\u00e4mligen gigantisk ljusshow och sinnesutvidgande video toppat med 3d-projektioner. I relation till Kraftwerk f\u00e5r vi extra allt, inklusive f\u00e4rg- och ljusexplosioner samt konfetti-bomber och en spektakul\u00e4r ljusriggscirkel vertikalt styrd. Den p\u00e5kostade visuella dimensionen kan h\u00e4rledas till tidiga psykedeliska flumv\u00e5gen, t\u00e4nk tidiga Pink Floyd med Syd Barret. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Peter Birgerstam <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tame Impala live handlar mer om smarta sound fr\u00e5n syntar \u00e4n konventionella l\u00e5tar, \u00e4ven om det blir mer av specifika s\u00e5dana i avslutande delen inklusive ett par hits folk jublar \u00e5t. Dessa taktfasta l\u00e5tar genererar \u00e4n mer av positiv vibe. Konserten flyer p\u00e5 galant i flera faser. ”Shall we turn it up, so you can go crazy?” blir en retorisk fr\u00e5ga, f\u00f6ljd av malande fr\u00e4cka riff. Man glider \u00f6ver i sv\u00e4vande, gitarrbaserat sound, k\u00f6r p\u00e5 med ett utbrott av frossande i feed back.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gon enstaka titel lyfts fram, exempelvis Breathe Deeper<\/em>. Minimalism \u00e4r en metod som frekvent praktiseras, stundom uppblandad med en vilja till expansiva, mer drastiska f\u00f6rskjutningar. Aprop\u00e5 influenser apostroferas Amason och i synnerhet en k\u00e4rlek till Gustaf Ejstes och hans projekt Dungen. L\u00e5t fr\u00e5n 2010 omtalas som starkt influerad av Dungen. Utm\u00e4rks av l\u00e5ngsam melodi d\u00e4r basen framh\u00e4vs. <\/p>\n\n\n\n

Spelningen p\u00e5 WOW visar sig vara turn\u00e9start f\u00f6r TI som definitivt \u00e4r p\u00e5 gott hum\u00f6r. F\u00f6rest\u00e4ller mig att all musik \u00e4r i dur. Konserten med sina n\u00e5got diffusa l\u00e5tar gav mersmak, tack vare dess uppbyggnad och otroligt lyxiga inramning. \/ Att mina ben v\u00e4rkte efter att ha st\u00e5tt i flera timmar kan inte Tame Impala lastas f\u00f6r. En annan nackdel var f\u00f6rvisso att \u00f6ronen pl\u00e5gades av ljudvolymen i l\u00e4ngden. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

4 11\/8 2022 – Flamingo B\u00f6r rimligen ha h\u00f6rt namnet men missat hajpen kring Tame Impala, vilka fick sig tilldelat gener\u00f6st med speltid. Man var sista akt p\u00e5 en av av de tv\u00e5 stora scenerna. Australiens nya affischnamn \u00e4r psykedeliskt och elektroniskt inriktade med fyra full\u00e4ngdare i bagaget. Currents fr\u00e5n 2015 h\u00f6jdes till skyarna av […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-155800","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/155800","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=155800"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/155800\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":155830,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/155800\/revisions\/155830"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=155800"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=155800"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=155800"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}