{"id":153823,"date":"2022-05-27T17:30:22","date_gmt":"2022-05-27T15:30:22","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=153823"},"modified":"2022-05-27T17:30:24","modified_gmt":"2022-05-27T15:30:24","slug":"kluriga-kompositioner-mittemellan-genrer-lysande-exekverade-riedel-av-fredrik-lindborg-trio-strakkvartett","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=153823","title":{"rendered":"Kluriga kompositioner mittemellan genrer lysande exekverade – Riedel av Fredrik Lindborg trio & Str\u00e5kkvartett"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Omslag Martin Sj\u00f6sedet och Jonne Bentl\u00f6v<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Fredrik Lindborg Trio & String Quartet<\/p>\n\n\n\n

Riedel<\/p>\n\n\n\n

5<\/p>\n\n\n\n

Inspelad i Atlantis studio i Stockholm 13-14\/1 2022 av Niclas Lindstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Producent: Fredrik Lindborg<\/p>\n\n\n\n

Imogena<\/p>\n\n\n\n

49:08<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 27\/4 2022<\/p>\n\n\n\n

Ingen f\u00f6rnuftig kulturskribent kan betvivla den betydelse Georg Riedel haft f\u00f6r svenskt musikliv. Likt Cornelis personifierar hans verk v\u00e5r folksj\u00e4l, trots att b\u00e5da kom fr\u00e5n andra kulturer i Europa. Om man mot b\u00e4ttre vetande skulle vilja tona ned komposit\u00f6ren och jazzbasistens status, rekommenderas den helt\u00e4ckande biografin som kom f\u00f6r halvtannat \u00e5r sedan. Boken f\u00f6rtecknar hur ofantligt produktiv och bred han varit under m\u00e5nga decennier. Fick reda p\u00e5 massvis av musik fr\u00e5n dennes penna jag inte visste om i allehanda genrer. Senaste \u00e5ren har Riedels skaparkraft inte avtagit, snarare tv\u00e4rtom. (Borde ha tackat honom mer specifikt de f\u00e5 g\u00e5nger vi hastigt tr\u00e4ffats under 2000-talet.) <\/p>\n\n\n\n

Bakgrunden till f\u00f6religgande album \u00e4r att Fredrik Lindborg \u00f6nskade sig ett arr. Ist\u00e4llet fick han \u00e5tta nyskrivna original, vilka har kompletterats med minutl\u00e5nga solistiska kommentarer av medverkande musiker. Med sin oklanderliga teknik f\u00e4rgar Lindborg varje stycke p\u00e5 saxofoner i registret fr\u00e5n sopran- via tenor- till m\u00f6rkare klangen p\u00e5 barytonsaxofon.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande skiva utan ackordinstrument ing\u00e5r han som central del i LSD, det vill s\u00e4ga kongeniala rytmsektionen Martin Sj\u00f6stedt (kontrabas) j\u00e4mte Daniel Fredriksson (trummor). Str\u00e5kkvartetten best\u00e5r av Daniel Migdal och Henrik Neimark Meyers p\u00e5 violin, Ylvali Zilliacus p\u00e5 viola samt Amalie Stalheim trakterandes cello. Att betrakta samtliga som i absolut \u00f6versta skiktet p\u00e5 respektive instrument \u00e4r ingen \u00f6verdrift. <\/p>\n\n\n\n

Hade f\u00f6rm\u00e5nen att se releasegig i Lerum och skickade iv\u00e4g en entusiastisk, \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge ej publicerad recension. D\u00e5 var fabul\u00f6se Daniel Fredriksson mer i framkant j\u00e4mf\u00f6rt med inspelningen i studio. I Lerum framf\u00f6rdes material ocks\u00e5 fr\u00e5n n\u00e4st senaste cd:n, A Swedish Portrait<\/em> som uteslutande vilar p\u00e5 kompositioner av Lars Gullin. Finns ju tydlig koppling mellan Gullin och Riedel d\u00e5 den senare som ton\u00e5ring rekryterades till nordiska jazzens kanske fr\u00e4msta uttolkare. Och f\u00f6rsta utm\u00e4rkta originalet p\u00e5 Riedel<\/em> betitlas Gullinarium<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r bekantskapen med Riedel<\/em> f\u00f6rnyas (spelat cd:n flera g\u00e5nger under v\u00e5ren) , f\u00f6ll estetiken p\u00e5 plats vid noggrant lyssnande i h\u00f6rlurar. Musiken fordrar koncentration, eftersom tonspr\u00e5ket kan uppfattas som k\u00e4rvt stundtals, dissonanser f\u00f6rekommer. En annan omst\u00e4ndighet \u00e4r att kompositionernas struktur ofta \u00e4ndras inuti respektive stycke. Frekvent uts\u00e4tts mottagaren f\u00f6r motsatsen till medh\u00e5rsstrykande easy listening, men f\u00f6runderligt nog utan att det blir konstigt. Introvert otillg\u00e4ngligt tonspr\u00e5k undviks p\u00e5 bekostnad av rikhaltiga komposit\u00f6r som \u00e4r rasande sp\u00e4nnande att f\u00f6lja.<\/p>\n\n\n\n

Riedel har l\u00e5tit klassicism fr\u00e5n Europa m\u00f6ta afrikansk-amerikanska jazzen. Ibland tycks uttrycket snudda vid Coltranes balladplatta med integrerade str\u00e5kar. Ibland h\u00f6r vi tv\u00e5 separata enheter- klassiskt skolade str\u00e5kkvartetten \u00e1 la Kronos Quartet och jazztrion med saxofonist i centrum. I exempelvis Conclusion<\/em> glider de i s\u00e4r och fogas ihop, vilket g\u00f6r Riedel <\/em>till ett \u00e4ventyrligt projekt som \u00f6vertr\u00e4ffar mina f\u00f6rv\u00e4ntningar.<\/p>\n\n\n\n

Ska understrykas att ljudet \u00e4r superbt. Grundstr\u00f6mningen \u00e4r \u00f6verv\u00e4gande av vemodig natur, vilket f\u00f6rst\u00e4rks av ett minimalistiskt drag. Givetvis uppst\u00e5r \u00e5tskilliga ”avvikelser” p\u00e5 en lika f\u00f6rn\u00e4mlig som sv\u00e5retiketterad skiva. Sv\u00e4nger friskt h\u00e4r och var och Fredrik Lindborgs personliga kommentar leder faktiskt tanken till Earl Bostic. Kompositionerna andas en slags respektfylld h\u00e5llning visavi livets okr\u00e4nkbara v\u00e4rden. Likt en motst\u00e5ndshandling mot destruktivitet och falskhet?<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Johan J-E Johansson fr\u00e5n Kronhuset i G\u00f6teborg 28\/4 2020 <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I\u00b4m Lazy <\/em>k\u00e4nnetecknas av ett fullkomligt ljuvligt tassande i bluesigt stuk, som kan associeras till sm\u00e4ktande vals. M\u00e5ste rankas som en av de b\u00e4sta svenskproducerade samarbeten jag h\u00f6rt med str\u00e5kkvartett och jazz combo. F\u00e4ster mig vid fantastiskt spel p\u00e5 barytonsax. H\u00e4nf\u00f6rs i Jingle <\/em>av ystert swingbetonade insatser fr\u00e5n rytmsektionen och frejdigt glimrande spel fr\u00e5n projektledaren. Still\u00e9ben <\/em>heter en sk\u00f6nhetsupplevelse, \u00e4ven den en hyllning till Lars Gullin (1928-1976). Sv\u00e4var fram i en andlig atmosf\u00e4r d\u00e4r pregnant tonm\u00e5leri fr\u00e5n jazzavdelningen och smeksamma str\u00e5kdrag kreerar full\u00e4ndning. Leklynnet kommer fram som mest i gl\u00e4ttiga I\u00b4m Just Kidding<\/em>. Drivs fram\u00e5t av ett enormt p\u00e5passligt komp med inspirerad batterist i spetsen, som introducerar en variant av shuffle. Kul! I Naimark Meyers fragment noteras medryckande, bubblande extas. Vitala, dynamiska str\u00e5kkvartetten innehar huvudrollen i avslutande stycke. Smidigt mejslas fram vad som p\u00e5minner om en hymn. <\/p>\n\n\n\n

Musiken ska ha repats, finslipats, \u00e4ndrats och jammats p\u00e5. Sannolikt att tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet bidrog till att resultatet blivit s\u00e5 utomordentligt bra. Detta kammarmusikaliska koncept med olika lyckade f\u00f6rgreningar f\u00f6rtj\u00e4nar ovationer. Kemin instrumentalisterna sinsemellan \u00e4r fantastisk, likas\u00e5 Fredrik Lindborgs solon. Och hur veteranen Georg Riedel till synes kan ”spotta ur sig” synnerligen substantiella melodier f\u00f6rblir en g\u00e5ta. Lysande kompositioner tas om hand p\u00e5 optimalt s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fredrik Lindborg Trio & String Quartet Riedel 5 Inspelad i Atlantis studio i Stockholm 13-14\/1 2022 av Niclas Lindstr\u00f6m Producent: Fredrik Lindborg Imogena 49:08 Releasedatum: 27\/4 2022 Ingen f\u00f6rnuftig kulturskribent kan betvivla den betydelse Georg Riedel haft f\u00f6r svenskt musikliv. Likt Cornelis personifierar hans verk v\u00e5r folksj\u00e4l, trots att b\u00e5da kom fr\u00e5n andra kulturer i […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":["post-153823","post","type-post","status-publish","format-standard","category-skivor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/153823","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=153823"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/153823\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":153836,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/153823\/revisions\/153836"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=153823"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=153823"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=153823"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}