{"id":152356,"date":"2022-04-15T15:14:57","date_gmt":"2022-04-15T13:14:57","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=152356"},"modified":"2022-04-18T14:05:26","modified_gmt":"2022-04-18T12:05:26","slug":"innovativ-korsbefruktning-exalterar-mr-burns-pa-goteborgs-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=152356","title":{"rendered":"Innovativ korsbefruktning exalterar – Mr Burns p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av Anne Washburn i \u00f6vers\u00e4ttning av Sisela Lindblom<\/p>\n\n\n\n

Musik: Michael Friedman<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5ngtexter: Ann Washburn<\/p>\n\n\n\n

Regi: Nora Nilsson<\/p>\n\n\n\n

Scenografi och kostymdesign: Julia Przedmojska<\/p>\n\n\n\n

Maskdesign: Linda Goncalves<\/p>\n\n\n\n

Koreograf: Ambra Succi<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: Sofie Gynning<\/p>\n\n\n\n

Ljuddesign\/ kompletterande musikarrangemang: Tommy Carlsson<\/p>\n\n\n\n

Medverkande: Daniel Nystr\u00f6m, Fredrik Evers, Victoria Olmarker, Mia H\u00f6glund-Melin, Karin De Frumerie, Caroline S\u00f6derstr\u00f6m, Mattias Nordkvist<\/p>\n\n\n\n

Sverigepremi\u00e4r 9\/4 2022 p\u00e5 Studion G\u00f6teborgs Stadsteater<\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 14\/5<\/p>\n\n\n\n

Strax f\u00f6re premi\u00e4ren meddelades att teamet p\u00e5 grund av sjukdom inte kunnat f\u00f6rbereda sig enligt plan, varf\u00f6r man undanbad sig recensioner p\u00e5 premi\u00e4ren. \u00c4nd\u00e5 publicerades s\u00e5dan av en av landets st\u00f6rsta tidningar. Lyckligtvis f\u00f6r Stadsteatern i hyllande tonl\u00e4ge att d\u00f6ma av rubrik. Jag h\u00e4nvisades till n\u00e4stkommande f\u00f6rest\u00e4llning (13\/4). Kunde d\u00e5 absolut INTE iaktta n\u00e5gon o\u00f6nskad os\u00e4kerhet p\u00e5 scen, tv\u00e4rtom.<\/p>\n\n\n\n

Och f\u00f6r att s\u00e5 att s\u00e4ga g\u00e5 h\u00e4ndelserna i f\u00f6rv\u00e4g, l\u00e4mnade ocks\u00e5 undertecknad byggnaden vid G\u00f6taplatsen upprymd. Visst kan den amerikanska nutidspj\u00e4sen (2012) i h\u00e4nderna p\u00e5 Nora Nilsson, anklagas f\u00f6r att vara b\u00e5de r\u00f6rig och mastig. Mr Burns – en postelektrisk pj\u00e4s <\/em>utvecklas emellertid till en teaterfest, i lika h\u00f6g grad som ungdomsinriktade Slottet Valentins Mysterier <\/em>p\u00e5 Backa. <\/p>\n\n\n\n

Publiken kastas in i tre v\u00e4sensskilda akter, vilka p\u00e5 samma g\u00e5ng stimulerar och g\u00f6r mig konfys. Dystopiskt dramatisk st\u00e4mning blandas med kvick satir av n\u00f6jesindustrin och m\u00e4rkv\u00e4rdig musikal. Greppet underl\u00e4ttar koncentrationen i en stundtals f\u00f6rvirrande pj\u00e4s som p\u00e5g\u00e5r i n\u00e4rmare tre timmar. \u00c5sk\u00e5dare som n\u00f6rdigt kan sin Simpsons och avsnittet Cape<\/em> Feare<\/em> har f\u00f6rmodligen betydligt enklare att orientera sig. Vi andra f\u00e5r vissa rudiment\u00e4ra nycklar av dramaturg, wikipedia och fr\u00e5n Kristoffer Leandoers ess\u00e4. Vidare ges av suffl\u00f6ren anvisningar textade p\u00e5 skyltar innan rid\u00e5n dras \u00e5t sidan. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4stan og\u00f6rligt att redog\u00f6ra f\u00f6r den invecklade intrigens f\u00f6rlopp, dess olika lager. Pj\u00e4sen blev till efter en direkt best\u00e4llning. Prisade dramatikern Anne Washburn b\u00f6rjade t\u00e4nka p\u00e5 v\u00e5rt behov av sedel\u00e4rande ber\u00e4ttelser, arketyper som f\u00f6ljt m\u00e4nniskan sedan antiken, best\u00e4mde sig f\u00f6r att skildra ett katastroftillst\u00e5nd utifr\u00e5n en popul\u00e4r teveserie. Att Homer Simpson jobbar p\u00e5 ett k\u00e4rnkraftverk i fiktiva Springfield utg\u00f6r en direkt koppling till vad som utl\u00f6st apokalypsen i Mr Burns<\/em>. Denne groteskt f\u00f6rm\u00f6gne person \u00e4r tydligen \u00e4gare till ovan n\u00e4mnda k\u00e4rnkraftverk. <\/p>\n\n\n\n

Som i en f\u00f6rsta l\u00e5ng tagning ges dels brottstycken av katastrofens enorma omfattning n\u00e4r fr\u00e4mlingen Gibson (Fredrik Evers) g\u00f6r entr\u00e9, dels underh\u00e5ller ett g\u00e4ng \u00f6verlevare varandra. Kring l\u00e4gerelden \u00e5terges episoder ur Cape Feare<\/em> (parodi p\u00e5 thrillern Farlig fr\u00e4mling <\/em>och den v\u00e5ldsamma remake Scorsese filmade, ett par \u00e5r f\u00f6re ovan n\u00e4mnda avsnitt ur tecknade serien). Mansplainande Daniel (Daniel Nystr\u00f6m) suffleras av ivriga Jenny (Mia H\u00f6glund-Melin) och i viss m\u00e5n av inst\u00e4llsamma Maria (Victoria Olmarker). Misst\u00e4nksamhet r\u00e5der med os\u00e4krade vapen som f\u00f6ljd.. Liknande \u00f6desm\u00e4ttad handling fr\u00e5n ett mytiskt vildmarks-USA har exponerats i \u00e5tskilliga verk, utgjort arketypiska konfliktladdade bilder man matats med. Refereras i denna del till omtalade filmsekvenser p\u00e5 temat skr\u00e4ck – antal fingrar och inte minst ikoniska dikotomin p\u00e5 Robert Mitchums knogar i Trasdockan.<\/em> Alla involverade – ensemble, regiss\u00f6r, scenograf, kostymansvarig, ljud- och ljusl\u00e4ggare – har \u00e5stadkommit exakt tontr\u00e4ff. Styvt gjort!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Andra akten genomsyras av motsatt estetik. Ingenting \u00e4r l\u00e4ngre p\u00e5 riktigt sju \u00e5r senare i en pr\u00e5lig tv-studio. En illusionens fasad ska uppr\u00e4tth\u00e5llas till varje pris. Eskapism \u00e4r vad som g\u00e4ller n\u00e4r sitcom och reklaminslag tillverkas, f\u00f6r tittare som m\u00e5ste ingjutas livsmod, efter att f\u00f6rkrossande m\u00e5nga dukat under f\u00f6r radioaktiv str\u00e5lning.<\/p>\n\n\n\n

Regiss\u00f6ren (Karin De Frumerie) r\u00f6r sig runt i salongen, bed\u00f6mer om inspelade scener duger. I soffan tronar en make (Mattias Nordkvist), i en hastig sekvens i s\u00e4llskap med sin kringfladdrande vampiga hustru (Caroline S\u00f6derstr\u00f6m), Har roligt \u00e5t klassiskt metaperspektiv, n\u00e4r somliga scener ur Cape Feare <\/em>ska produceras inklusive allusioner p\u00e5 exempelvis Psycho.<\/em> Vi serveras ocks\u00e5 utl\u00e4ggning av Mattias Nordkvist om hur m\u00e5nga cola-light (en dryck Washburn avskyr) som m\u00e5ste ha tillverkats f\u00f6r att m\u00f6ta efterfr\u00e5gan. Vidare klagom\u00e5l om att mat stulits ur arbetsplatsens kylsk\u00e5p, trist incident jag sj\u00e4lv upplevt. <\/p>\n\n\n\n

Antar att det \u00e4r tacksamt att \u00f6verdriva uttrycket, skenbart testa tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt. Ensemblen grejar med glans att skruva till situationer, vilka de i sin gestaltning som av tv-kanalen anlitade akt\u00f6rer passionerat ifr\u00e5gas\u00e4tter. Stor humor n\u00e4r Fredrik Evers figur st\u00e5r i spetsen f\u00f6r protesterna.. Regiss\u00f6ren bem\u00f6ter inv\u00e4ndningar genom att insk\u00e4rpa f\u00f6ruts\u00e4ttningarna: S\u00e4ger (inte ordagrant) att ”vi sysslar f\u00f6r fanken med tecknad serie, Hur kan ni h\u00e4vda att det ska vara \u00e4kta? Verkligheten finns redan, Inget av vad vi g\u00f6r betyder n\u00e5got, f\u00e5r konsekvenser.” Hennes insiktsfulla utl\u00e5tande kan ses som en nyckel.<\/p>\n\n\n\n

I detta segment serveras ocks\u00e5 den s\u00e5 kallade topplistan, d\u00e5 m\u00e5let \u00e4r att l\u00e5tsas att n\u00e5gon m\u00f6rk flod inte existerar (ocks\u00e5 en tes). Beg\u00e5vat och med ironisk knorr framf\u00f6r den sjuh\u00f6vdade ensemblen ett potpurri av Lady Gaga, Madonna med flera. Eloge utf\u00e4rdas b\u00e5de till koreograf och Tommy Carlsson som gjort kompletterande musikarrangemang.. Uppenbart att sk\u00e5despelarna, genom Karin De Frumeries instuderingar, frapperande v\u00e4l beh\u00e4rskar att unisont ge ton, om \u00e4n med muntert anslag. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Sista akten utspelas i och omkring den husb\u00e5t familjen Simpson tagit sin tillflykt f\u00f6r att undkomma Sideshow Bob (Fredrik Evers). N\u00e4r l\u00e4get \u00e4r som v\u00e4rst plockar Bart fram sin sista livlina. Vad Sideshow Bob ombeds \u00e4r att framf\u00f6ra h\u00f6jdpunkterna ur opera av Gilbert & Sullivan, vilket verkst\u00e4lls av en lika domderande som smickrad psykopat. Den erfarne sk\u00e5despelaren visar framg\u00e5ngsrikt upp ett delvis nytt register. Hela akten genomf\u00f6rs i musikalform. Scenograf, mask- och dekortillverkare har varit uppfinningsrika. Anslaget \u00e4r lika utflippat som i teve-studion, med den avg\u00f6rande skillnaden att man inte g\u00f6r avbrott i ber\u00e4ttandet. De \u00f6verdrivna gesterna roar och s\u00e5nginsatserna imponerar. <\/p>\n\n\n\n

De flesta vokala bedrifterna utf\u00f6rs a cappella, vilket m\u00e5ste ha varit en utmaning. Ensemblens samverkar f\u00f6rn\u00e4mligt i gemensamma s\u00e5ngnummer. \u00d6verraskande nog f\u00e5r Mia H\u00f6glund-Melin f\u00f6rtroendet att framf\u00f6ra ett par avg\u00f6rande solistpartier, j\u00e4mte att f\u00e4ktas med Evers. Och g\u00e5r verkligen i land med uppdraget. Sk\u00e4lmskt dominerande Fredrik Evers \u00e4r i obestridligt fokus, njuter av att ta ut sv\u00e4ngarna med den ondskefulla aura rollen utstr\u00e5lar. En tacksam roll exekverad med utstuderad finess. Att \u00e4ga scen, i brist p\u00e5 synonymer en ofta f\u00f6rekommande klyscha , \u00e4r just vad han g\u00f6r genom kombinationen av diaboliskt och l\u00f6jligt avtryck. Garvade sk\u00e5despelare har ett rikt register, n\u00e5got som bekr\u00e4ftas med r\u00e5ge i Mr Burns.<\/em> <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Anne Washburn i \u00f6vers\u00e4ttning av Sisela Lindblom Musik: Michael Friedman S\u00e5ngtexter: Ann Washburn Regi: Nora Nilsson Scenografi och kostymdesign: Julia Przedmojska Maskdesign: Linda Goncalves Koreograf: Ambra Succi Ljusdesign: Sofie Gynning Ljuddesign\/ kompletterande musikarrangemang: Tommy Carlsson Medverkande: Daniel Nystr\u00f6m, Fredrik Evers, Victoria Olmarker, Mia H\u00f6glund-Melin, Karin De Frumerie, Caroline S\u00f6derstr\u00f6m, Mattias Nordkvist Sverigepremi\u00e4r 9\/4 2022 […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-152356","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/152356","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=152356"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/152356\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":152410,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/152356\/revisions\/152410"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=152356"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=152356"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=152356"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}