![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/redwestend.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Red
\nManus John Logan
\nRegi Michael Grandage
\nVisas p\u00e5 SVT Play
\nP\u00e5 scen: Alfred Molina, Alfred Enoch<\/p>\n
Den amerikanska teaterf\u00f6rest\u00e4llningen Red p\u00e5 SvT play ger insikter om en konstn\u00e4rs temperament p\u00e5 gott och ont. I den h\u00e4r versionen ser vi ett g\u00e4stspel i Londons West End fr\u00e5n 2018 (bel\u00f6nats med ett Tony-pris).<\/p>\n
I den inspelade f\u00f6rest\u00e4llningen f\u00e5r vi m\u00f6ta den mycket sj\u00e4lvupptagna och vresiga Rothko och hans tillm\u00f6tesg\u00e5ende och kunskapst\u00f6rstande assisten. Handlingen utspelar sig i konstn\u00e4rens studio.<\/p>\n
Mark Rothko, var ursprungligen Markus Yakovlevich (1903-1970) en Lettisk-amerikanska m\u00e5lare av judisk h\u00e4rkomst. M\u00e5nga anser att han var ledande inom den s.k. abstrakta expressionismen.<\/p>\n
Det mest sp\u00e4nnande och intressanta med hela f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r verkligen den stor r\u00f6da tavlan som st\u00e5r i bakgrunden och den ing\u00e5ende insynen i hur ett verk blir till och skapas. Man kan tycka vad man vill om konstn\u00e4rens verk, men man f\u00e5r verkligen m\u00f6jligheten att bli en del av processen. Vid flera tillf\u00e4llen k\u00e4ndes de n\u00e4stan som jag var en del av blandandet av f\u00e4rger och oroade mig f\u00f6r om jag f\u00e5tt n\u00e5gra f\u00e4rger p\u00e5 mig.<\/p>\n
Att s\u00e4ga att Rothko \u201dk\u00f6r\u201d med sin assistent \u00e4r det minsta man kan s\u00e4ga. Jag fr\u00e5gar mig om det \u00e4r s\u00e5 att alla riktigt beg\u00e5vade m\u00e4nniskor verkligen m\u00e5ste vara s\u00e5d\u00e4r dryga, eller kanske \u00e4r det s\u00e5 att jag har r\u00e5kat tr\u00e4ffa allt f\u00f6r m\u00e5nga framg\u00e5ngsrika kulturpersonligheter som \u00e4r just precis som konstn\u00e4ren, pl\u00e5gsamt sj\u00e4lvcentrerade och grundligt otrevlig. Molina spelar s\u00e5 \u00f6vertygande att jag blir oerh\u00f6rt provocerad och p\u00e5 gr\u00e4nsen till f\u00f6rbannad. F\u00f6r hur tr\u00f6ttsamt \u00e4r det inte att en del tror att de \u00e4r guds g\u00e5va till m\u00e4nskligheten enbart f\u00f6r att de \u00e4r duktiga p\u00e5 en viss sak h\u00e4r livet.<\/p>\n
Alfred \u00e4r just s\u00e5d\u00e4r of\u00f6rst\u00f6rd och entusiastisk som en universitets student som p\u00e5b\u00f6rjat sin f\u00f6rsta kurs. Han lyser av m\u00f6jligheten att f\u00e5 utbilda sig och suger \u00e5t sig kunskapen som en svamp. Med tiden lyckas han dock genomsk\u00e5da Rothko som med sina syniska och provocerande kommentarer kan f\u00e5 vem som helst att tappa sugen. En liten parantes f\u00f6r mig \u00e4r ocks\u00e5 att jag inte heller kan se den enorma beg\u00e5vningen i konstn\u00e4ren. Jag f\u00f6rst\u00e5r inte helt och fullt den abstrakta expressionismen. Det inneb\u00e4r att jag enbart f\u00e5r betala en energikr\u00e4vande man som \u00e4r totalt uppfylld av sig sj\u00e4lv. Efter f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r jag bara arg och tr\u00f6tt.<\/p>\n
Tempot i f\u00f6rst\u00e4llningen \u00e4r n\u00e5got l\u00e5ngsamt f\u00f6r att man i 94 minuter ska orka se p\u00e5 liknande scenarion upprepa sig. Diskussionerna \u00e4r lite f\u00f6r lika varandra och det \u00e4r konstn\u00e4ren som med sin personlighet spyr ut sin galla och pratar s\u00f6nder det mest. Jag hade \u00f6nskat att man kunde ha f\u00e5tt en lite mer nyanserad syn p\u00e5 konstn\u00e4ren, \u00e4ven om man inte g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att vara helt biografisk.<\/p>\n