{"id":150663,"date":"2022-03-02T19:08:14","date_gmt":"2022-03-02T17:08:14","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=150663"},"modified":"2022-03-09T14:25:31","modified_gmt":"2022-03-09T12:25:31","slug":"fritt-ur-american-songbook-med-finess-och-vidunderligt-drag-tommy-korberg-med-bohuslan-big-band","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=150663","title":{"rendered":"Fritt ur American Songbook med finess och vidunderligt drag – Tommy K\u00f6rberg med Bohusl\u00e4n Big Band"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Leif Wivatt<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tommy K\u00f6rberg med band och bl\u00e5sare ur Bohusl\u00e4n Big Band<\/p>\n\n\n\n

27-28\/2 2022 p\u00e5 Stora Teatern i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

Evenemanget s\u00e4llar sig den anhopning av turn\u00e9er pandemin omintetgjorde. Underbart att den nu kunde genomf\u00f6ras. Blev som v\u00e4ntat en klang och jubelf\u00f6rest\u00e4llning med ett inspirerat affischnamn, \u00e5terst\u00e4lld efter att ha befunnit sig i kritiskt tillst\u00e5nd f\u00f6r ett par \u00e5r sedan. Senaste g\u00e5ngen jag h\u00f6rde Tommy K\u00f6rberg (skandal\u00f6st att han \u00e4nnu inte invalts i Swedish Music Hall Of Fame) var n\u00e4r Sjung tills du stupar-showen gavs p\u00e5 Lorensberg. Tv\u00e5 fullsatta salonger med f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt mogen publike roades av en h\u00e4rligt sv\u00e4ngande musikfest i str\u00e5lande ljud. Scenen inramas av kul\u00f6rta f\u00e4rger. Trots t\u00e4mligen h\u00f6gt biljettpris \u00e4r jag f\u00f6rvissad om att alla fans l\u00e4mnade Stora Teatern bel\u00e5tna. <\/p>\n\n\n\n

K\u00f6rberg samarbetade med fabul\u00f6sa BBB f\u00f6r trettiofem \u00e5r sedan. Och 1985 gjorde stors\u00e5ngaren en gedigen skivproduktion med Tolvan Big Band (finns i min \u00e4go). Konserten d\u00e4r kolossalt duktiga och dito synkade bl\u00e5sare interfolierades med en garvad Stockholms-g\u00e4ng, omfattade en blandad repertoar. Med American Songbook avser K\u00f6rberg s\u00e5v\u00e4l standards som beatbaserade l\u00e5tar ur rockgenren. S\u00e5lunda Eagles kontra Rodgers\/ Hammerstein! Annorlunda tolkningar vilka n\u00e4stan samtliga renderade i stort bifall. N\u00e5gon eller n\u00e5gra m\u00e5ste ha spenderat mycket tid p\u00e5 att skriva fantastiska arr, n\u00e4r s\u00e5dana inte funnits tillg\u00e4ngliga. Dock tillk\u00e4nnagavs inga namn. Inte heller solister presenterades. D\u00e4remot gavs publiken en snabb genomg\u00e5ng av vem som spelade vad. I trumpetsektionen vikarierade Jan Berger och bland trombonerna Kristoffer Siggstedt, medan Linus Lindblom gjorde sig hemmastadd i tr\u00e4bl\u00e5set som senaste anst\u00e4lld. Enda kvinna p\u00e5 scen \u00e4r Hanne Sm\u00e5vik, ordinarie trombonist.<\/p>\n\n\n\n

K\u00f6rbergs hopplockade band bestod av b\u00e5de k\u00e4ndisar och doldisar. Bortsett fr\u00e5n n\u00e4r Fredrik Jonsson (Lisa Nilsson, Sarah Dawn Finer, Emil Ingmar) lirade kontrabas musicerades sittandes. Line-up: omtyckte och flitige Max Schultz (elgitarr), Andr\u00e9 Ferrari (trummor) som var mycket i ropet f\u00f6r cirka trettio \u00e5r sedan, Fredrik Jonsson alternerar mellan elbas och kontrabas, klassiskt utbildade Carl Flemsten (piano) samt Niklas Tinnborg (Diggiloo\/ musikaler) p\u00e5 diverse keyboards. Visst bidrog de f\u00f6r mig obekanta klaviaturspelarna till attraktivt sound. Deras otacksamma roll d\u00e5 de ljudm\u00e4ssigt ska konkurrera med tryckv\u00e5gen fr\u00e5n bl\u00e5sarna, pumpande elbas samt p\u00e5drivande trumslagare b\u00f6r dock p\u00e5pekas. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Har f\u00e5tt reda p\u00e5 att instrumentala \u00f6ppningsnumret hette Apocalypso<\/em>, h\u00e4mtat fr\u00e5n album med supertrummis Dave Weckl (h\u00f6rt flera ggr live) och m\u00e5ngsidige Jay Oliver. Energip\u00e5slaget fr\u00e5n fr\u00e4mst bl\u00e5sarna gav mig Tower of Power-vibbar. Inf\u00f6r folkk\u00e4re artistens entr\u00e9 skojas det, vilket motsvaras av K\u00f6rbergs lika skoningsl\u00f6sa som underh\u00e5llande mellansnack, n\u00e5got som ju ing\u00e5r i hans varum\u00e4rke. St\u00e4mbanden v\u00e4rms upp i Harold Arlen\u00b4s 30-tals klassiker I Got The World On A String<\/em>, varp\u00e5 en mycket lyckad version av My Favourite Things <\/em>f\u00f6ljer. Reslige Mikael Karlsson tar sig fram till solistmikrofon och levererar superbt solo p\u00e5 tenorsax. Karlsson \u00e4r nog den som f\u00f6rekommer flitigast i solistrollen.<\/p>\n\n\n\n

70+ vokalisten med sin oerh\u00f6rt imponerande, m\u00e5ngsidiga karri\u00e4r f\u00f6rfogar fortfarande \u00f6ver ansenliga r\u00f6stresurser. Framg\u00e5r med \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet \u00e4ven i detta koncept, n\u00e4r s\u00e5nger fr\u00e5n musikaler ratas. Inv\u00e4ndningar kan resas mot vissa val, exempelvis Rock Around The Clock, <\/em>Bruce Springsteens n\u00e5got torftiga Dancing In The Dark <\/em>och sp\u00e4nna-musklerna-d\u00e4ngan Heartache Tonight<\/em>. Sist n\u00e4mnda Eagles-l\u00e5t har jag p\u00e5 vinyl. Tippar p\u00e5 att det i somliga fall \u00e4r tonartsh\u00f6jningen K\u00f6rberg vill \u00e5t och ge sig i kast med. Lyckligtvis st\u00e4rks pulsen i dessa l\u00e5tar medelst avsev\u00e4rt mer konturer. H\u00f6r formidabelt sprittande och sugande bl\u00e5sriff och basg\u00e5ngar som l\u00e4ckert stagar upp. Det rockigt enkla sv\u00e4nget f\u00f6r\u00e4dlas. Och tveksamheten inf\u00f6r angivna l\u00e5tar uppv\u00e4gs med r\u00e5ge av flera exempel p\u00e5 god smak. Syftar p\u00e5 lysande tolkningar av Paul Simon x2, Steely Dan och Michael McDonald. I Last Mall av Donald Fagan uppstod s\u00e4rdeles mysigt gung. <\/p>\n\n\n\n

Altsaxofonist Joakim Rolandsson \u00e4r s\u00e4ker solist i Let There Be Love<\/em>, en vacker l\u00e5t som ingick p\u00e5 skivan K\u00f6rberg gjorde med Tolvan p\u00e5 80-talet. Musicalmelodin Feeling Good <\/em>som blivit synonym med Nina Simone, framf\u00f6rs i originellt stuk, vars feature utg\u00e5r fr\u00e5n Niklas Tinnborgs diskreta syntatmosf\u00e4r. Rullande rytmer accentueras ocks\u00e5 i fr\u00e4ckt synkoperade Let The Good Times Roll<\/em>, Louis Jordan\u00b4s s\u00e5 kallade jump blues-hit som blev ett paradnummer f\u00f6r B.B King.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ste jag framh\u00e5lla en l\u00e5t extra, utses i benh\u00e5rd konkurrens Keep Your Eye On The Sparrow<\/em>\/ Baretta\u00b4s Theme till konsertens klimax. Textens dramatiska laddning framf\u00f6rs med vibrato i niv\u00e5 med Sammy Davis Jr. Nerven speglas med suver\u00e4n ackuratess av musikerna. Kreativ l\u00f6sning att bl\u00e5sarna assisterar p\u00e5 rasslande rytminstrument. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Andra set inleds instrumentalt genom sprakande storbandskomposition. Njuter av Greetings And Salutations <\/em>(Thad Jones) som jag r\u00e5kar ha p\u00e5 liveplatta. BBB demonstrerar att de h\u00e5ller v\u00e4rldsklass. K\u00f6rbergs f\u00f6rsta insats blir att presentera sina mannar. Sedan tar han sig oklanderligt an All Of Me<\/em>. Mer sp\u00e4nnande d\u00e5 med l\u00e5tar signerade Paul Simon (har f\u00f6rst\u00e5s flera skivor) respektive Michael McDonald (\u00e4ger ett par soloskivor) som varit f\u00f6rgrundsfigur i Doobie Brothers som v\u00e5r ciceron n\u00e4mnde. <\/p>\n\n\n\n

Trumslagardynamon Andr\u00e9 Ferrari – lika m\u00e5ngfacetterad musikalisk bakgrund som K\u00f6rberg – ger sig efter hand rej\u00e4lt till k\u00e4nna. Ihop med elegant spelande basisten Fredrik Jonsson – den musiker som enskilt betyder mest f\u00f6r musikfesten p\u00e5 scen – utr\u00e4ttas stord\u00e5d. Aprop\u00e5 exceptionella bedrifter f\u00f6rtj\u00e4nar Niclas Rydhs remarkabla trombonsolo stort ber\u00f6m. Aftonens fr\u00e4msta solo enligt \u00e5h\u00f6raren bredvid mig. Och p\u00e5 slutet hamnade Max Schultz \u00e4ntligen i centrum. F\u00f6rst med k\u00e4nsligt intro. D\u00e4rp\u00e5 under ledning av allas v\u00e5r huvudperson i upplyftande, bluesig duell gentemot Mikael Karlssons fraser p\u00e5 tenorsax.<\/p>\n\n\n\n

Inbjudande, skojfrisk och f\u00f6rstklassig konsert i amerikanska l\u00e5tskattens tecken, avrundas p\u00e5 b\u00e4sta t\u00e4nkbara s\u00e4tt. F\u00f6rst med Svensktoppshitten Som en bro \u00f6ver m\u00f6rka vatten<\/em> (Paul Simon), en sm\u00e4ktande s\u00e5nguppvisning vars inspelning fr\u00e5n 1970 lj\u00f6d p\u00e5 min morbrors begravning. Allvarsord flikades in av den annars (sj\u00e4lv)ironiske m\u00e4sters\u00e5ngaren som med bravur deklamerar Stig Dagerman. Allra sist efter publikens ovationer kom inplanerade extranumret Lust till liv<\/em> ur musikalen Lola, vars text av Bj\u00f6rn Ulvaeus p\u00e5 uppmaning uppdaterats. Kolossalt ber\u00f6rande avslutning f\u00f6rst\u00e4rktes ytterligare av den gripande personliga touchen. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tommy K\u00f6rberg med band och bl\u00e5sare ur Bohusl\u00e4n Big Band 27-28\/2 2022 p\u00e5 Stora Teatern i G\u00f6teborg Evenemanget s\u00e4llar sig den anhopning av turn\u00e9er pandemin omintetgjorde. Underbart att den nu kunde genomf\u00f6ras. Blev som v\u00e4ntat en klang och jubelf\u00f6rest\u00e4llning med ett inspirerat affischnamn, \u00e5terst\u00e4lld efter att ha befunnit sig i kritiskt tillst\u00e5nd f\u00f6r ett par […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-150663","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-film","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/150663","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=150663"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/150663\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":150930,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/150663\/revisions\/150930"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=150663"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=150663"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=150663"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}