{"id":149482,"date":"2022-02-03T16:03:45","date_gmt":"2022-02-03T14:03:45","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=149482"},"modified":"2022-02-03T16:03:47","modified_gmt":"2022-02-03T14:03:47","slug":"filmrecension-de-oskyldiga-en-skrackfylld-barndomsskildring-med-manga-nivaer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=149482","title":{"rendered":"Filmrecension: De oskyldiga &#8211; en skr\u00e4ckfylld barndomsskildring med m\u00e5nga niv\u00e5er"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-149486\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/unnamed-30.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"366\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/unnamed-30.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2022\/02\/unnamed-30-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n<p>Filmrecension: De oskyldiga<br \/>\nBetyg 4<br \/>\nSvensk biopremi\u00e4r 18 februari 2022<br \/>\nVisades p\u00e5 G\u00f6teborgs filmfestival<br \/>\nRegi Eskil Vogt<\/p>\n<p>En skr\u00e4ckfylld barndomsskildring, s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n Bullebybarnen det g\u00e5r att komma.  Eskil Vogts m\u00f6rka thriller \u00e4r skickligt ber\u00e4ttad d\u00e4r bild och ljud tillsammans med fantastiska barnsk\u00e5despelare som samtidigt som den \u00e4r skr\u00e4mmande f\u00e5r mig att minnas hur jag och mina v\u00e4nner som barn kunde se v\u00e4rlden som b\u00e5de fantastisk, magisk och farlig. Och att barn inte bara \u00e4r oskyldiga \u00e4nglavarelser, det kan jag h\u00e5lla med om. Vad som g\u00f6r att en del barn kan vara s\u00e5 grymma, det \u00e4r d\u00e4remot n\u00e5got vi alla kan fundera \u00f6ver.<\/p>\n<p>I centrum f\u00f6r handlingen \u00e4r nio\u00e5riga Isa som tillsammans med sina f\u00f6r\u00e4ldrar och en gravt autistisk storasyster, Anna, flyttar in i en h\u00f6ghus-f\u00f6rort. Ida tr\u00f6ttnar p\u00e5 att vara med sin syster som inte kan prata och som \u00e4r i sin egen v\u00e4rld. Dessutom upplever Ida hur mamman \u00e4gnar n\u00e4stan all tid \u00e5t den autistiske systern och l\u00e5ter Ida g\u00e5 mycket vind f\u00f6r v\u00e5g. N\u00e4r Ida mer eller mindre tvingats ta med sig Anna ut p\u00e5 g\u00e5rden l\u00e4mnar hon sin syster f\u00f6r att h\u00e4nga med den j\u00e4mn\u00e5rige Ben.<\/p>\n<p>Ben har en magisk f\u00f6rm\u00e5ga. Han kan flytta p\u00e5 saker med tankekraft. Ganska snart uppt\u00e4cker Ida att ett annat barn, Aisha, ocks\u00e5 har magiska krafter och storasyster Anna ocks\u00e5. Ja alla barn, ocks\u00e5 Ida, har viss magisk kraft \u00e4ven om Ben och Aisha har mycket kraftigare f\u00f6rm\u00e5gor. I b\u00f6rjan har barnen j\u00e4ttekul med de magiska krafterna men orov\u00e4ckande saker h\u00e4nder som sakta blir v\u00e4rre och till slut mynnar ut i en full storm av h\u00e4mnd och grymheter.<\/p>\n<p>Vad handlar filmen om? Den kan f\u00f6rst\u00e5s och tolkas p\u00e5 flera s\u00e4tt. Som alla bra filmer har det flera m\u00f6jliga tolkningar. \u00c4r barnen \u00f6vergivna? \u00c4r det de vuxna som inte lyssnar p\u00e5 barnen som \u00e4r ansvariga f\u00f6r vad som h\u00e4nder? Eller kan barn utf\u00f6ra ondskefulla handlingar utan att n\u00e5gon vuxen \u00e4r skyldig? \u00c4r barn oskyldiga varelser som p\u00e5verkas av milj\u00f6 och vuxna eller finns det onda f\u00f6rm\u00e5gor i barn \u00e4nd\u00e5? Var och en kommer att tolka p\u00e5 sitt s\u00e4tt och ha sina tankar kring vad filmen s\u00e4ger.<\/p>\n<p>Ett minus har filmen dock. Det finns en h\u00e4ndelse som h\u00e4nger i luften och som jag som tittare undrar vad som h\u00e4nde. Utan att avsl\u00f6ja f\u00f6r mycket eller ge en spoiler har det som missas att f\u00f6ljas med Benjamins mamma att g\u00f6ra.<\/p>\n<p>Eskil Vogt har tidigare regisserat Thelma (2017) och Blind (2014) men \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nd inom filmbranschen f\u00f6r att han skrivit manus tillsammans med Joachim Trier f\u00f6r filmer som Repris fr\u00e5n 2006, f\u00f6r vilken han fick Amandapriset f\u00f6r b\u00e4sta manus. Han har fortsatt att samarbeta med Trier med manus f\u00f6r Oslo, 31 augusti och V\u00e4rldens v\u00e4rsta m\u00e4nniska. F\u00f6r sin f\u00f6rsta l\u00e5ngfilm som regiss\u00f6r, Blind fr\u00e5n 2014, fick Eskil Vogt manuspriset vid Sundance Film Festival och Amandapriset f\u00f6r b\u00e4sta regi.[4][5]<\/p>\n<p>Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar att De oskyldiga visades i den officiella sektionen Un certain regard vid Cannes filmfestival 2021 och m\u00f6ttes av st\u00e5ende ovationer och lysande kritik.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" title=\"YouTube video player\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/T8HR-zTRrCM\" width=\"560\" height=\"315\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Filmrecension: De oskyldiga Betyg 4 Svensk biopremi\u00e4r 18 februari 2022 Visades p\u00e5 G\u00f6teborgs filmfestival Regi Eskil Vogt En skr\u00e4ckfylld barndomsskildring, s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n Bullebybarnen det g\u00e5r att komma. Eskil Vogts m\u00f6rka thriller \u00e4r skickligt ber\u00e4ttad d\u00e4r bild och ljud tillsammans med fantastiska barnsk\u00e5despelare som samtidigt som den \u00e4r skr\u00e4mmande f\u00e5r mig att minnas hur jag [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-149482","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmfilm","7":"category-filmer","8":"category-recension","9":"category-film","10":"category-toppnytt","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/149482","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=149482"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/149482\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":149503,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/149482\/revisions\/149503"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=149482"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=149482"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=149482"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}