{"id":148679,"date":"2022-01-12T17:53:04","date_gmt":"2022-01-12T15:53:04","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=148679"},"modified":"2022-01-12T17:53:06","modified_gmt":"2022-01-12T15:53:06","slug":"2034-meritokratins-uppgang-och-fall-av-michael-young","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=148679","title":{"rendered":"2034 Meritokratins uppg\u00e5ng och fall av Michael Young"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

2034 Meritokratins uppg\u00e5ng och fall<\/a>
Utgivningsdatum\u00a02021-08-26<\/a>
F\u00f6rlag\u00a0Atlas<\/a>
\u00d6vers\u00e4ttare Britta Dancy
Originaltitel The Rise of the Meritocracy 1870+2033. An essay on Education and Equality
ISBN 9789173899109<\/p>\n\n\n\n

Den stora skillnaden mellan det gamla brittiska klasssamh\u00e4llet och det nya meritokratiska Storbritannien \u00e4r att den meritokratiska eliten \u00e4r fullst\u00e4ndigt \u00f6vertygad om att den har f\u00f6rtj\u00e4nat sina privilegier, skriver Michael Young. Tydliga beskrivelser av denna \u00f6vertygade attityd kan man hitta i relativt nypublicerade b\u00f6cker s\u00e5som Michael Sandels ”The Tyranny of Merit” (2020) eller Daniel Markovits ”The Meritocracy Trap: America\u00b4s Foundational Myth Feeds Inequality, Dismantles the Middle Class, and Devours the Elite” (2020). B\u00e4gge b\u00f6ckerna visar meritokratin i ett m\u00f6rkare ljus vilket man kan s\u00e4ga har varit en trend p\u00e5 sistone. En trend som i och f\u00f6r sig ocks\u00e5 m\u00f6tt p\u00e5 kritik i exempelvis Adrian Wooldridges ”The Aristocracy of Talent: How Meritocracy Made the Modern World” som syftar p\u00e5 att det finns mycket som det moderna samh\u00e4llet kan tacka meritokratin f\u00f6r. Vare sig bilden av meritokratin \u00e4r positiv eller negativ s\u00e5 har sj\u00e4lva ordet varit ett hett \u00e4mne p\u00e5 sistone. Inte undra p\u00e5 att Michael Youngs blivit nyutgiven p\u00e5 svenska. <\/p>\n\n\n\n

Meritokrati \u00e4r ett relativt nytt begrepp. Ordet best\u00e5r av den grekiska delen meritus<\/em>(f\u00f6rtj\u00e4nst) och kratus<\/em>(stryrka, kraft) och anv\u00e4ndes f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i just denna bok vars originaltitel p\u00e5 engelska \u00e4r ”The Rise of the Meritocracy 1870-2033. An essay on education and equality.” som f\u00f6rst kom ut 1958. Den svenska f\u00f6rsta g\u00e5van kom ut som ”Intellegensen som \u00f6verklass – Meritokratins utveckling 1870-2033” tv\u00e5 \u00e5r efter att originalet kommit ut. <\/p>\n\n\n\n

Nu t\u00e4nker jag vara \u00e4rlig. Denna bok \u00e4r en l\u00e5ng och inte en s\u00e4rskilt sp\u00e4nnande resa. Den \u00e4r skriven som en sorts rapport av en fiktiv sociolog som drar med l\u00e4saren p\u00e5 en resa som b\u00f6rjar f\u00f6re Michael Youngs tid och slutar l\u00e5ngt efter bokens publicering. Meritokratin beskrivs p\u00e5 ett postivt s\u00e4tt (vilket har lett till att de som inte l\u00e4ser boken noggrant f\u00e5r f\u00f6r sig att meritokratin m\u00e5las i ett positivt ljus) men det \u00e4r l\u00e4tt att m\u00e4rka den dystopiska skuggan bakom det positiva i f\u00f6rgrunden. Boken har citerats av bland annat Tony Blair som i samband med det anv\u00e4nt ordet meritokrati i positiv mening, men faktum \u00e4r att detta verk \u00e4r en varning, en satir och p\u00e5 s\u00e4tt och vis en dystopi \u00f6ver Youngs oro f\u00f6r det som kunde skett. Olikt ”1984” eller ”Du sk\u00f6na nya v\u00e4rld” \u00e4r detta verk odramtiskt, men de dystopiska dragen \u00e4r tydliga. <\/p>\n\n\n\n

Mycket av Youngs oro kan valideras om man tittar p\u00e5 m\u00e5nga samh\u00e4llen idag. Det \u00e4r som sagt ingen undra p\u00e5 att boken har blivit nyutgiven – mycket av det Young \u00b4rapporterar\u00b4 om i boken har skett i samh\u00e4llet vi lever i dag. I en artikel fr\u00e5n 2001 i The Guardian <\/em>utrycker Young sin besvikelse f\u00f6r hur hans bok missuppfattats under \u00e5ren som g\u00e5tt. Det m\u00e5nga f\u00f6respr\u00e5kare OCH kritiker av meritokratin h\u00e5ller med om \u00e4r att meritokratin skulle leda till n\u00e5gonting bra, men medf\u00f6rde en hel del komplikationer. Den v\u00e4xande arbetsl\u00f6sheten (\u00b4civilisationen hade blivit f\u00f6r invecklad f\u00f6r m\u00e5nga, p\u00e5 grund av bristande intellegens kunde de inte infogas i den normala ekonomiska strukturen\u00b4), den \u00f6kande oj\u00e4mlikheten, ett \u00f6kande missn\u00f6je i samh\u00e4llet \u00e4r ett par av de \u00e4mnena som Young tar upp i sin bok. Meritokratin i Youngs bok \u00e4r inte mycket annat \u00e4n dyster.<\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9n av ett samh\u00e4lle d\u00e4r den som har flest meriter fortj\u00e4nar en h\u00f6gre position, d\u00e4r den som meritm\u00e4ssigt \u00e4r l\u00e4mpligast f\u00f6r en position ocks\u00e5 f\u00e5r den positionen \u00e4r inte en d\u00e5lig id\u00e9. Dessutom \u00e4r det n\u00e5gonting mycket uppenbart i dagens samh\u00e4lle. Men dessv\u00e4rre finns det en m\u00f6rk sida till detta system – n\u00e5gonting som framst\u00e5r tydligt i denna bok. D\u00e4remot \u00e4r det sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig ett annat system. Michael Sandel och Daniel Markovits kommer med ett par f\u00f6rslag, men tyv\u00e4rr framst\u00e5r dessa f\u00f6rslag som en aning vaga; och det \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig att de skulle l\u00f6sa alla problem. Dessutom beh\u00f6ver det inte heller vara s\u00e5 att alla dagens problem ska l\u00e4nkas ihop med meritokratin. N\u00e5gonting som \u00e4r tydligt \u00e4r att meritokratin har en m\u00f6rk sida och att ordets ursprung inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt var positivt. Michael Young hade inte r\u00e4tt i allt (han sp\u00e5dde trots allt inte framtiden) men det finns mycket att ta till sig n\u00e4r det g\u00e4ller denna bok, och trots att verket inte \u00e4r det mest sp\u00e4nnande \u00e4r det i alla fall en mycket tankev\u00e4ckande resa f\u00f6r l\u00e4saren. Jag vet fortfarande inte vad jag sj\u00e4lv tycker om meritokrati, men boken har f\u00e5tt mig att inse hur ett system som kan verka r\u00e4ttvist kan praktiskt tagit vara motsatsen. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2034 Meritokratins uppg\u00e5ng och fallUtgivningsdatum\u00a02021-08-26F\u00f6rlag\u00a0Atlas\u00d6vers\u00e4ttare Britta DancyOriginaltitel The Rise of the Meritocracy 1870+2033. An essay on Education and Equality ISBN 9789173899109 Den stora skillnaden mellan det gamla brittiska klasssamh\u00e4llet och det nya meritokratiska Storbritannien \u00e4r att den meritokratiska eliten \u00e4r fullst\u00e4ndigt \u00f6vertygad om att den har f\u00f6rtj\u00e4nat sina privilegier, skriver Michael Young. Tydliga beskrivelser av […]<\/p>\n","protected":false},"author":74,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,16,13624],"tags":[13723,14248,14249,4946],"class_list":{"0":"post-148679","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-bokrecension","7":"category-recension","8":"category-toppnytt","9":"tag-dystopi","10":"tag-meritokrati","11":"tag-michael-young","12":"tag-satir","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/148679","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/74"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=148679"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/148679\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":148681,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/148679\/revisions\/148681"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=148679"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=148679"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=148679"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}