{"id":147982,"date":"2021-12-20T16:23:57","date_gmt":"2021-12-20T14:23:57","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=147982"},"modified":"2021-12-20T16:24:22","modified_gmt":"2021-12-20T14:24:22","slug":"kulturbloggens-filmkritiker-tipsar-om-vilka-filmer-som-ar-bast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=147982","title":{"rendered":"Kulturbloggens filmkritiker tipsar om vilka filmer som \u00e4r sev\u00e4rda just nu"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-148023\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popcorn-1085072_1920.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"488\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popcorn-1085072_1920.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/12\/popcorn-1085072_1920-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n<p>Funderar ni p\u00e5 att g\u00e5 p\u00e5 bio kring jul- och ny\u00e5rsledigheten? Vilka filmer \u00e4r bra? Kulturbloggens filmkritiker lyfter fram tre filmer vardera som de rekommenderar.<\/p>\n<p><strong>Birgitta Komaki:<\/strong><br \/>\n<strong>Ninjababy<\/strong><br \/>\nI en tid n\u00e4r livets enda mening verkar vara att f\u00e5 barn och alla skall ha den r\u00e4ttigheten blir det h\u00e4r en motsats. N\u00e4r Rakel blir gravid helt oplanerat och inte vill ha barn, i alla fall inte just nu , tar hon ett beslut. Den lilla of\u00f6dda blir hennes samvete och har m\u00e5nga synpunkter. En humoristisk film om en tjej som tar f\u00f6r sig av livet p\u00e5 samma s\u00e4tt som killar alltid har gjort utan moraliska bet\u00e4nkligheter. En befriande slarvig och frigjord tjej d\u00e4r inget samtals\u00e4mne \u00e4r tabu. Ett portr\u00e4tt av en ung lite vilsen tjej som inte lever f\u00f6r att behaga. En tjej av i dag och framtiden som har sitt egenv\u00e4rde i sig sj\u00e4lv och inte i f\u00f6rh\u00e5llande till killar eller sin attraktionskraft. En varm och humoristisk film.<\/p>\n<p><strong>The Sparks Brothers<\/strong><br \/>\nTv\u00e5 fascinerande br\u00f6der, Ron och Russell Mael, har gjort musik i fem decennier . De har varit inspiration f\u00f6r m\u00e5nga musiker och band, men f\u00e5 k\u00e4nner till dem idag. Men de \u00e4r v\u00e4rda att uppm\u00e4rksammas. De har sina invanda roller , den ena charmigt snygg och den andre missf\u00f6rst\u00e5dd med Hitlermustasch. Karri\u00e4ren har g\u00e5tt upp och ner men de har aldrig fastnat utan alltid blickat fram\u00e5t. Det \u00e4r intressant att f\u00f6lja deras historia genom \u00e5ren och olika framtr\u00e4danden. Med sina kompletterande personligheter och \u00f6verraskande slapsticks blir filmen intressant \u00e4nda till slutet.<\/p>\n<p><strong>The Card Counter<\/strong><br \/>\nEnsamma m\u00e4n utanf\u00f6r samh\u00e4llet \u00e4r ett vanligt tema p\u00e5 film. Det \u00e4r bara anledningen till utanf\u00f6rskap som skiftar. H\u00e4r har Oscar Isaacs rollen som ensling med stenh\u00e5rd blick och orubbligt lugn. Han f\u00f6rs\u00f6rjer sig p\u00e5 kortspel och turnerar runt i spelv\u00e4rlden.<br \/>\nDr\u00f6mmen om renhet och klarhet finns h\u00e4r men isoleringen \u00e4r total. K\u00e4rlek och k\u00e4nslor<br \/>\nfinns som en m\u00f6jlighet men den mjukare v\u00e4rlden n\u00e5r aldrig fram. Tankar om ordning,<br \/>\nf\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda andra eller skapa en b\u00e4ttre v\u00e4rld blir bara en vision. Ett tema att fundera \u00f6ver och Oscar Isaacs insats i filmen g\u00f6r den till ett sev\u00e4rt drama.<\/p>\n<p><strong>Petter Stjernstedt:<\/strong><br \/>\n<strong>Annette<\/strong><br \/>\nLeos Carax m\u00f6rka musikal \u00e4r som en k\u00e4ftsm\u00e4ll mot alla traditionella musikal\u00e4lskare. Med ett dystrare \u00e4mne och en huvudrollsinnehavare, Adam Driver, som absolut inte kan sjunga, ihopsatt med den beg\u00e5vade arktrisen och s\u00e5ngr\u00f6sten Marion Cottilard f\u00e5r vi en vacker Sk\u00f6nheten och odjuret historia om missk\u00f6tsel av barn, f\u00f6r\u00e4ldraskap, om\u00f6jlig k\u00e4rlek och ond br\u00e5d d\u00f6d. L\u00e4gg d\u00e4r till Sparks fantastiska sprakande musikaliska uppt\u00e5g och en dekor som heter duga. D\u00e5 f\u00e5r du \u00e5rets starkaste filmupplevelse alla kategorier.<\/p>\n<p><strong>The Mass<\/strong><br \/>\nHur hanterar man det ohanterbara, f\u00f6rlusten av ens barn?<br \/>\nN\u00e4r paret som mist sin son och m\u00f6rdarens f\u00f6r\u00e4ldrar m\u00f6ts sl\u00e5r det gnistor om biosk\u00e4rmen. S\u00e5 v\u00e4lspelad och ber\u00f6rande p\u00e5 alla t\u00e4nkbara s\u00e4tt \u00e4r The Mass. Filmen \u00e4r en sk\u00e4rsk\u00e5dning av m\u00e4nskligt lidande, skuld skam och hatbeg\u00e4r. Allt som beh\u00f6vs f\u00f6r att ro det i land \u00e4r ett v\u00e4lgjort manus, fyra beg\u00e5vade sk\u00e5disar och ett kyrkorum. Minimalism n\u00e4r den \u00e4r som b\u00e4st.<\/p>\n<p><strong>Power Of The Dog<\/strong><br \/>\nN\u00e4r Cumberbatch och Jane Campion sl\u00e5r sina huvuden ihop f\u00e5r vi v\u00e4l-koregraferad v\u00e4ldoftande dramatik.<br \/>\nEn film med teman kring destruktiv manlighet, klass och k\u00f6n. Det b\u00e4sta Campion gjort sedan Pianot.<\/p>\n<p><strong>Elis Holmstr\u00f6m:<\/strong><br \/>\n<strong>West Side Story<\/strong><br \/>\nSteven Spielberg g\u00f6r en fantastisk film som \u00e4r tekniskt uts\u00f6kt. \u00c4ven de som inte gillar musikaler kommer inte att kunna v\u00e4rja sig ifr\u00e5n energin p\u00e5 duken. Lysande danskoreografi och str\u00e5lande s\u00e5nginsatser.<\/p>\n<p><strong>Lost Leonardo<\/strong><\/p>\n<p>Str\u00e5lande dokument\u00e4r som bibeh\u00e5ller en sansad och resonabel ton genom hela sin utredning av v\u00e4rldens kanske mest kontroversiella tavla Salvator Mundi. Ov\u00e4ntat sp\u00e4nnande och f\u00e4ngslande trots att man helt undviker absurda och hysteriska teorier och slutsatser. Det h\u00e4r \u00e4r dokument\u00e4r-skapande d\u00e5 det \u00e4r som allra b\u00e4st.<\/p>\n<p><strong>Spider Man: No Way Home<\/strong><\/p>\n<p>Marvel har gjort sin b\u00e4sta film hittills. En actionfest utan dess like som aldrig gl\u00f6mmer bort att intelligens och uppriktighet m\u00e5ste g\u00e5 f\u00f6re allt annat inom film. Tom Holland \u00e4r magnifik i huvudrollen och m\u00e4ngden \u00f6verraskningar som v\u00e4ntar sl\u00e5r samtliga av julens alla klappar.<\/p>\n<p><strong>Rosemari S\u00f6dergren:<\/strong><br \/>\n<strong>Clara Sola<\/strong><br \/>\nFilmen med hela nio Guldbaggen-nomineringar.<br \/>\nEn 40-\u00e5rig kvinna ses som helbr\u00e4gdag\u00f6rare i i en avl\u00e4gsen by i Costa Rica vill bryta sig loss och leva ett liv som en vanlig kvinna men hindras av krafter som utnyttjar hennes &#8221;helighet&#8221;. En<br \/>\nstark analys av det patriarkala samh\u00e4llet och hur dess strukturer kraftfullt kan ut\u00f6vas av kvinnor som f\u00e5r m\u00f6jlighet att s\u00e4tta sig \u00f6ver andra \u2013 men ocks\u00e5 en magisk ber\u00e4ttelse. Beroende p\u00e5 hur betraktaren k\u00e4nner och uppfattar filmen \u00e4r Clara Sola antingen mycket m\u00f6rk eller s\u00e5 lyses den upp av glimtar av hopp. Som alla riktigt, riktigt bra filmer \u00e4r den \u00f6ppen f\u00f6r m\u00e5nga tolkningar och allt s\u00e4gs inte rent ut.<\/p>\n<p><strong>I Kolstrastens land<\/strong><br \/>\nAtt starta en mindre aff\u00e4rsverksamhet i en patriarkalisk bygd i Europa kan m\u00f6ta stort motst\u00e5nd. Denna film skildrar n\u00e5gra kvinnor som v\u00e5gade st\u00e5 upp f\u00f6r sin r\u00e4tt att ta hand om sin familj och samtidigt f\u00f6r vi se hur m\u00e4nniskor i Kosovo lever med en stor fr\u00e5ga: var \u00e4r deras f\u00f6rsvunna m\u00e4n, pappor och br\u00f6der? Tusentals m\u00e4n f\u00f6rsvann under det krig som h\u00e4rjade i Kosovo. De kvinnor som tar ansvar f\u00f6r sina familjers ekonomi utmanar patriarkala krafter.<\/p>\n<p><strong>Becoming Cousteau<\/strong><br \/>\nN\u00e4r klimathot \u00e4r i fokus kommer denna storartade film om v\u00e5r planet. Jacques-Yves Cousteau r\u00e5kade som ung ut f\u00f6r en bilolycka som gjorde att han i sin rehabilitering l\u00e4rde sig dyka och blev fascinerad av v\u00e4rlden under ytan. Han tog som sin livsuppgift att utforska haven. Han \u00e4r fransk marinofficer som blev regiss\u00f6r, oceanograf och pionj\u00e4r inom dykning och undervattensfotografering<br \/>\nDenna dokument\u00e4r visar hur enast\u00e5ende vacker och fascinerande livet i havet \u00e4r, men den visar ocks\u00e5 vilket hot havsdjupen, naturen och hela v\u00e5r jord st\u00e5r inf\u00f6r. I filmen f\u00e5r vi f\u00f6lja med p\u00e5 den resa Jacques-Yves Cousteau gjorde, fr\u00e5n att utforska den otroliga v\u00e4rlden under ytan till att ber\u00e4tta om den i b\u00f6cker och filmer och till att uppt\u00e4cka det reella hot som v\u00e5r planet st\u00e5r inf\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Funderar ni p\u00e5 att g\u00e5 p\u00e5 bio kring jul- och ny\u00e5rsledigheten? Vilka filmer \u00e4r bra? Kulturbloggens filmkritiker lyfter fram tre filmer vardera som de rekommenderar. Birgitta Komaki: Ninjababy I en tid n\u00e4r livets enda mening verkar vara att f\u00e5 barn och alla skall ha den r\u00e4ttigheten blir det h\u00e4r en motsats. N\u00e4r Rakel blir gravid [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,20,13624],"tags":[],"class_list":["post-147982","post","type-post","status-publish","format-standard","category-filmfilm","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/147982","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=147982"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/147982\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":148049,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/147982\/revisions\/148049"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=147982"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=147982"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=147982"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}