{"id":147157,"date":"2021-11-25T03:20:02","date_gmt":"2021-11-25T01:20:02","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=147157"},"modified":"2021-11-29T21:49:57","modified_gmt":"2021-11-29T19:49:57","slug":"samspelt-styrkebesked-som-heter-duga-mikael-ramel-bast-band-pa-nefertiti-valand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=147157","title":{"rendered":"Samspelt styrkebesked som heter duga &#8211; Mikael Ramel B\u00e4st Band p\u00e5 Nefertiti\/ Valand"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260351334_5225172287500150_8113720387324094291_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-147158\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260351334_5225172287500150_8113720387324094291_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260351334_5225172287500150_8113720387324094291_n-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>foto Leif Wivatt                                                  <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Valand (jazzf\u00f6reningen Nefertiti) i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n<p>23\/11 2021<\/p>\n\n\n\n<p>Genom egna anstr\u00e4ngningar har Mikael Ramels 70-tals plattor &#8211; s\u00e4rskilt debuten fr\u00e5n 1972 framf\u00f6rd i sin helhet live &#8211; f\u00e5tt en ren\u00e4ssans senaste \u00e5ren.  B\u00e4st Band bildades f\u00f6r cirka fem \u00e5r sedan. Man ger sig nu ut p\u00e5 tredje turn\u00e9sv\u00e4ngen p\u00e5 lika m\u00e5nga \u00e5r. En beundransv\u00e4rd bedrift i sig under r\u00e5dande omst\u00e4ndigheter, vilket ocks\u00e5 kan tillskrivas tur med tajming. Mikael meddelade fr\u00e5n scen att f\u00f6rs\u00e4ljningen av dubbelalbumet <em>&#8221;B\u00e4st Band &#8211; Lajv&#8221; <\/em>tv\u00e4rdog n\u00e4r covid-19 drabbade v\u00e4rlden, en skiva som erh\u00f6ll h\u00f6gsta betyg i Kulturbloggen. Och en m\u00e5nad f\u00f6re restriktionerna tr\u00e4dde i kraft, blev undertecknad synnerligen  bel\u00e5ten med gig p\u00e5 gamla Nef, vilket resulterade i entusiastisk text (m\u00e5nga delningar och publicerad p\u00e5 artistens hemsida).<\/p>\n\n\n\n<p> Ramels minst sagt meriterade uppst\u00e4llning best\u00e5r av rytmsektionen G\u00f6ran Lagerberg p\u00e5 elbas och trumslagare Benna S\u00f6rman. De som fyller i, tillika utsmyckar l\u00e5tskrivarens melodier \u00e4r Kenny H\u00e5kansson p\u00e5 (enligt uppgift fr\u00e5n v\u00e4n i publiken) likadan Gibson som Larry Carlton anv\u00e4nder, samt nykomlingen Kettil Medelius  p\u00e5 tv\u00e5radigt keyboard. Sin vana trogen n\u00f6jer sig inte frontmannen med att sjunga, utan  spelar d\u00e4rtill  akustisk gitarr p\u00e5 varje l\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/262830483_606134313917787_5373135654263836769_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-147386\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/262830483_606134313917787_5373135654263836769_n.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/262830483_606134313917787_5373135654263836769_n-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><figcaption>foto Leif Wivatt                                                                                      <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>En nackdel med att inhysa livemusik hos en annan n\u00f6jesidkare \u00e4r att deras villkor g\u00e4ller, till exempel avseende garderob och priss\u00e4ttning p\u00e5 drinkar. Till yttermera visso anordnade Valand baluns f\u00f6r studenter senare p\u00e5 tisdagskv\u00e4llen, vilket p\u00e5verkade f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Ramel och hans spelglada mannar fick inte lov att oms\u00e4tta publikens gensvar, i den utstr\u00e4ckning de \u00f6nskat. Ett extranummer hanns med i en v\u00e4ldigt lyckad tillst\u00e4llning \u00f6ver tv\u00e5 set. Tillfredsst\u00e4llande ljud premierade Ramels s\u00e5ng, \u00e4ven hans trakterande av instrument. Enda att beklaga i den sv\u00e5ra konsten att uppn\u00e5 idealisk balans:  att G\u00f6ran Lagerbergs magnifika basg\u00e5ngar hamnade alltf\u00f6r mycket i bakgrunden<\/p>\n\n\n\n<p> <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260252104_5225172434166802_5645826178851565574_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-147162\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260252104_5225172434166802_5645826178851565574_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260252104_5225172434166802_5645826178851565574_n-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>foto Leif Wivatt                                               <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>  F\u00f6rsta set inneh\u00e5ller uteslutande l\u00e5tar fr\u00e5n <em>Till Dej, <\/em>Ramels debut anno 1972.  S\u00e5ngen gick fram str\u00e5lande medan kompet tassande bistod med konturer i \u00f6ppningen. Inledningsvis glatt tempo d\u00e4r ett par hambotakter petats in. Kenny H\u00e5kansson kom in i tredje l\u00e5ten n\u00e4r sv\u00e4ng tas ut taktfast. <em>Pengar <\/em>symboliserar mitt tydligaste minne av Mikael Ramel i tidiga ton\u00e5r. Den g\u00f6rs snyggt med mycket influenser fr\u00e5n folkmusik. Benna S\u00f6rman sitter vid scenkanten och spelar p\u00e5 caj\u00f3n. \u00d6verg\u00e5r i fr\u00e4sch utsv\u00e4vning (brukade f\u00f6rr ben\u00e4mnas flum). Benna S\u00f6rman f\u00e4rgar raffinerad struktur. I <em>5emtaktaren <\/em>kommer p\u00e5 bred front b\u00e5de Kettil Medelius och maestro H\u00e5kansson in i skeendet. L\u00e5ter som om de improviserar, ges f\u00f6rh\u00e5llandevis fria tyglar n\u00e4r de f\u00f6rl\u00e4nger melodin i sv\u00e4vande, fr\u00e4cka m\u00f6nster. Associerar till Kebnekajse, Bo Hansson och f\u00f6rst\u00e5s Fl\u00e4sket Brinner, d\u00e4r tv\u00e5 av musikerna p\u00e5 scen f\u00f6rekommit. F\u00f6ljs av en av aftonens h\u00f6jdpunkter, snirkliga <em>I morron e en ny da<\/em> featuring solo fr\u00e5n gitarrfantomen vars ackordf\u00f6ljder h\u00e4nf\u00f6r. Lagerberg och S\u00f6rman h\u00e4nger p\u00e5, accentuerar den smarta texten. <\/p>\n\n\n\n<p>M\u00f6jligen  premi\u00e4r f\u00f6r min del n\u00e4r det kommer till att upplevt Kettil Medelius live. Tippar p\u00e5 att han tj\u00e4nstgjort som kapellm\u00e4stare i ett antal shower i Stockholm. P\u00e5 skiva har han medverkat hos bland andra Kjell H\u00f6glund, Viktoria Tolstoy, A-K Hedmark och Monica T\u00f6rnell. Det \u00e4r han som p\u00e5 klaviatur tar ut melodin till 70-tals typiska ( syftandes p\u00e5  texten s\u00e5v\u00e4l som progressiva arret) <em>artificiell prana<\/em> efter publikens handklapp i introt.  L\u00e5ng l\u00e5t som \u00e5tminstone live \u00e4r uppbyggd i sektioner. Sveriges till synes piggaste 75-\u00e5ring avl\u00f6ser med svajarm i solistrollen, varvid v\u00e4rdefulle batteristen p\u00e5 h\u00e5rt sp\u00e4nda skinn g\u00e5r loss. I en kort sekvens f\u00e5r basnestorn utrymme att lira funkigt. Fr\u00e4ckt laddas intensiteten ur genom fade out-sekvens.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260351334_5225172287500150_8113720387324094291_n-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-147167\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260351334_5225172287500150_8113720387324094291_n-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/260351334_5225172287500150_8113720387324094291_n-1-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>foto Leif Wivatt                                             <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p> Efter paus dras det ig\u00e5ng med <em>Extra Vagansa<\/em> &#8211; publikfriande titell\u00e5t fr\u00e5n 1974 , \u00e5nyo en st\u00e4nkare d\u00e4r text och musik sitter t\u00e4tt ihop. Licks broderas ut maximalt av den inspirerade veteranen, medan \u00f6vriga i bandet idkar lika mycket h\u00e5rdk\u00f6rning. Vi har kul! F\u00f6ljs av anspr\u00e5ksl\u00f6st struttigt beat d\u00e4r Medelius solar. Resulterar i ytterligare en upphetsande episod, inte minst tack vare den goa st\u00e4mning som sprids i just <em>Jag hade fel<\/em>, n\u00e4r v\u00e4lfyllda Valand uppmanas f\u00f6rst\u00e4rka trycket i slagkraftiga refr\u00e4ngen. Sedan f\u00f6ljer en upphottad version av hit med bl\u00e5 botten fr\u00e5n Ramels ungdom, n\u00e4mligen fr\u00e5n Steampacket vars p\u00e4rlor samlats f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 skiva. <em>Gurus att anamma <\/em>fr\u00e5n <em>3:dje skivan<\/em> (enda i Ramels katalog utgiven av YTF) tillh\u00f6r raddan av tankev\u00e4ckande grubbel omsatt i konturskarp visa, Den bidrar till att stilla publikens beg\u00e4r efter flummiga tendenser. Egentligen fel att kalla s\u00e5ngen visa i denna tappning, eftersom G\u00f6ran Lagerberg adderar l\u00e4ckert groove.<\/p>\n\n\n\n<p>Nu har manegen krattats f\u00f6r upploppet. Mikael Ramel B\u00e4st Band goes progressive, demonstrerar utan skyddsn\u00e4t sina &#8221;b\u00f6jelser&#8221;. <em>H\u00e5ll takt <\/em>med sin s\u00f6ml\u00f6sa medley-p\u00e5byggnad f\u00f6rs\u00e4tter mig i extas. Vad som b\u00f6rjar med boogie-formel utvecklas i underbara psykedeliska sjok. Och Mikael Ramel bevisar \u00e5nyo att han b\u00e4r upp titeln rimsmed. Att jag inte f\u00f6rm\u00e5r h\u00f6ra orden han sjunger n\u00e4r man rej\u00e4lt tar ut sv\u00e4ngarna, har ingen st\u00f6rre betydelse.  Explicit hommage till Frank Zappa och dennes avancerade  taktbyten utg\u00f6r framg\u00e5ngsrik inriktning. Vidare kan i hisnande \u00f6verg\u00e5ngar referenser till exempelvis Gentle Giant och King Crimson sk\u00f6njas. Salig publik vill ha \u00e4nnu mer att gotta sig \u00e5t. Extranumret blir en l\u00e4ttsinnig sak i avslappnad stil med Kettil Medelius  i rampljuset, avl\u00f6st av konstrukt\u00f6r Kenny som skapar en b\u00e5ge av gnistrande ackordf\u00f6ljder.    <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/259428755_323688082592657_8621591335939368267_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-147387\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/259428755_323688082592657_8621591335939368267_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/259428755_323688082592657_8621591335939368267_n-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>foto Leif Wivatt                                                  <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Ingen kan ha varit missn\u00f6jd med konserten. Bandet h\u00f6gpresterar i vanlig ordning,  besannas \u00e5terigen att Mikael Ramels vitala l\u00e5tskatt har extraordin\u00e4ra kvaliteter. Som bonus hade vi fans, gl\u00e4djande nog, extra utbyte av str\u00e4ngb\u00e4ndare H\u00e5kanssons fl\u00f6dande f\u00f6rm\u00e5ga, vilket s\u00e4kerligen st\u00e4mmer in ocks\u00e5 p\u00e5 hans yrkesverksamma instrumentkollega (recenserats i Kulturbloggen) jag hejade p\u00e5 efter konserten.   <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Valand (jazzf\u00f6reningen Nefertiti) i G\u00f6teborg 23\/11 2021 Genom egna anstr\u00e4ngningar har Mikael Ramels 70-tals plattor &#8211; s\u00e4rskilt debuten fr\u00e5n 1972 framf\u00f6rd i sin helhet live &#8211; f\u00e5tt en ren\u00e4ssans senaste \u00e5ren. B\u00e4st Band bildades f\u00f6r cirka fem \u00e5r sedan. Man ger sig nu ut p\u00e5 tredje turn\u00e9sv\u00e4ngen p\u00e5 lika m\u00e5nga \u00e5r. En beundransv\u00e4rd bedrift i [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-147157","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-film","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/147157","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=147157"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/147157\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":147388,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/147157\/revisions\/147388"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=147157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=147157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=147157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}