{"id":146867,"date":"2021-11-18T04:56:14","date_gmt":"2021-11-18T02:56:14","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=146867"},"modified":"2021-11-18T14:39:28","modified_gmt":"2021-11-18T12:39:28","slug":"intelligent-manus-forkroppsligas-passionerat-med-nervigt-skadespeleri-unga-vuxna-av-teater-agrell","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=146867","title":{"rendered":"Intelligent manus f\u00f6rkroppsligas passionerat med nervigt sk\u00e5despeleri – Unga vuxna av Teater Agrell"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Samuel Isaksson <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Manus och regi: Thilda Elfstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Scenografi och kostym: Jenny Munter<\/p>\n\n\n\n

Teknik: Mimmi Holm\u00e9n<\/p>\n\n\n\n

I rollerna: Elin Mattsson, Luna Ayala Villamil, Alice Erzmoneit och Madeleine Lindoff<\/p>\n\n\n\n

Premi\u00e4r 13\/11 2021 <\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 21\/11 p\u00e5 Teater Jaguar – Storgatan i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

Frigruppen Teater Agrell bildad 2019 har sina r\u00f6tter i teaterstudier p\u00e5 G\u00f6teborgs Universitet. Man best\u00e5r av yngre kvinnor som \u00e4gnar sig \u00e5t drama\u00f6vningar, impro, textanalyser och manusl\u00e4sningar. Pj\u00e4serna de s\u00e4tter upp skriver de sj\u00e4lva utifr\u00e5n aktuella fr\u00e5gor de brinner f\u00f6r. Igenk\u00e4nning och dialog bildar h\u00f6rnstenar i deras samh\u00e4llskritiska scenkonst. Namnet \u00e4r taget efter en popul\u00e4r 1800-tals dramatiker, vars renomm\u00e9 fallit i gl\u00f6mska. Alfhild Agrell (1849-1923) som skrev under pseudonym har p\u00e5 senare tid \u00e5teruppr\u00e4ttats. Thilda Elfstr\u00f6m tar tillf\u00e4llet i akt och smugglar i Unga Vuxna, <\/em>in en litter\u00e4r passus d\u00e4r publiken blir upplyst om en d\u00e5tida rebell. <\/p>\n\n\n\n

Handlingen utspelas kring fyra individer boende i kollektiv i en l\u00e4ngre akt. Tiden g\u00e5r snabbt, vilket i realiteten inneb\u00e4r att man verkligen lyckas engagera oss betraktare. Vi ges en hastig introduktion av Elin Mattsson om vad scenens utrymmen symboliserar, hyresg\u00e4sterna i det gemensamma boendet och deras inb\u00f6rdes f\u00f6rh\u00e5llanden. Har en \u00f6vergripande reflektion av alla h\u00e4ndelser som utspelas i vardagsrummet. Antingen ska kvartetten utm\u00e5las som s\u00e4llskapssjuka exhibitionister, eller s\u00e5 \u00e4r den omfattande samvaron intrigernas utl\u00f6sare, n\u00e5got Elfstr\u00f6m vill utnyttja i sin dramaturgiska b\u00e5ge. Hur som helst f\u00e4ngslande att ta del av ansp\u00e4nningen av friktioner och \u00f6mhetsbetygelser. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Samuel Isaksson <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ungdomarna pluggar, jobbar extra och den mest bohemiskt lagda m\u00e5lar och skriver. Varmhj\u00e4rtade och v\u00e4lmenande organisat\u00f6ren Mika (Elin Mattsson) st\u00e5r p\u00e5 kontraktet. Hon \u00e4r sedan tidigare s\u00e5 tajt med tr\u00e4ningsnarkomanen Tess (Luna Ayala Villamil) att de delar hemlighet, j\u00e4mte en st\u00f6rning n\u00e4r till synes ol\u00f6sliga problem tornar upp sig. Publiken f\u00e5r sm\u00e5tt kuslig inblick i psykisk oh\u00e4lsa hos unga. Panik\u00e5ngestattacker skildras trov\u00e4rdigt. Tess bos\u00e4tter sig hos sin b\u00e4sta kompis, tillsammans med sin odr\u00e4gliga strulpelle till pojkv\u00e4n, spelad av Alice Erzmoneit, vars androgyna framtoning tillf\u00f6r en ytterst intressant dimension. Gr\u00e4nsl\u00f6st agerande konstn\u00e4rssj\u00e4len Wilma (Madeleine Lindoff) kompletterar kvartetten. En individ med ringa f\u00f6rm\u00e5ga att ta h\u00e4nsyn, varf\u00f6r hon \u00e4r p\u00e5 vippen att bli utr\u00f6stad. ”Hon passar inte in.”<\/em> Samtidigt h\u00f6jer Wilma tjejernas hum\u00f6r flera g\u00e5nger genom att initiera spritdrickande, \u00f6sig indiepop och vild dans i soffan. <\/p>\n\n\n\n

Olika karakt\u00e4rer med gemensamma behov m\u00e5ste l\u00e4ra sig umg\u00e5s och sk\u00f6ta ett hush\u00e5ll. Sj\u00e4lvklart uppst\u00e5r konflikter. F\u00e5ngar inledningsvis upp en retorisk fr\u00e5ga: ”\u00e4r det s\u00e5 farligt att leva?” M\u00f6jligen charmige pojkv\u00e4nnen Charlie breder ut sig bokstavligt talat, \u00e4r upphov till vad som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att eskalera till triangeldrama. Vore fel att avsl\u00f6ja hur skeendet fortl\u00f6per, vad den n\u00e5got ov\u00e4ntade uppl\u00f6sningen utmynnar i. Beh\u00e5llningen ligger i att f\u00e5 ta del av intrigerna, v\u00e4xlingar mellan det sm\u00e4rtsamma och det gl\u00e4djefyllda.<\/p>\n\n\n\n

Replikerna ligger helt r\u00e4tt i munnen hos sk\u00e5despelarna. Rollfigurernas beteenden \u00e4r lagom \u00f6verdrivna f\u00f6r att skapa friktion. Thilda Elfstr\u00f6ms tontr\u00e4ff ska appl\u00e5deras ocks\u00e5 i egenskap av regiss\u00f6r. J\u00e4mf\u00f6rt med Folkteaterns spektakul\u00e4ra premi\u00e4r i helgen som gjorde mig likgiltig, finns hos Unga vuxna <\/em>en helt annan attraktionskraft. Massvis av tankar uppst\u00e5r under och efter pj\u00e4sens pendelr\u00f6relser.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Samuel Isaksson <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 ren svenska \u00e4r upps\u00e4ttningen v\u00e4ldigt bra skriven och akt\u00f6rerna i princip p\u00e5 samma h\u00f6ga niv\u00e5. Jenny Munter ska ocks\u00e5 harangeras f\u00f6r sina visuella id\u00e9er. Kan skjuta in att publiken f\u00e5r f\u00f6rest\u00e4lla sig hur det ser ut p\u00e5 gymmet och puben utan dekor. f\u00f6rlagt till h\u00f6gra kanten av scen, bortanf\u00f6r l\u00e4genhetens gr\u00e5a matta. Till v\u00e4nster p\u00e5 fotot ovan finns en bildsk\u00e4rm. N\u00e4r n\u00e5gon i kollektivet g\u00e5r till badrummet syns dennes f\u00f6rehavanden p\u00e5 den vita duken.. Inslagen n\u00e4r rollfigurer utr\u00e4ttar behov, borstar t\u00e4nderna, vill vara i fred, idkar \u00e4lskog eller till och med bryter ihop exponeras p\u00e5 sk\u00e4rmen. Troligtvis har scenerna filmats p\u00e5 annan plats i f\u00f6rv\u00e4g och klipps in i pj\u00e4sen. Genial scenl\u00f6sning! Publiken upplyses om att d\u00e4rinne l\u00e4ttas p\u00e5 trycket, vilket ju kan associeras med uppl\u00e4gg i Big Brother-produktionen. <\/p>\n\n\n\n

Sk\u00e5despelarna \u00e4ger beundransv\u00e4rd tajming. Repliker levereras utan tillstymmelse till os\u00e4kerhet, naturligt finkalibrerade. De kompletteras av f\u00f6red\u00f6mligt matchande mimik och dito kroppsspr\u00e5k. Madeleine Lindoff gestaltar en extrovert, smygsupande typ som mot alla odds blir en vinnare. Under resans g\u00e5ng m\u00e4rks fragment av f\u00f6r\u00e4ndring. Tess beskriver hennes approach: ”Du har best\u00e4mt dig f\u00f6r att vara lycklig, k\u00f6ra din grej, vilket jag inte har n\u00e5gra bekymmer med.” <\/em>Tacksam roll d\u00e4r sv\u00e4ngar kan tas ut ordentligt. Psykologiskt bevandrade regiss\u00f6ren och Alice Erzmoneit har s\u00e4kert filat extra p\u00e5 att portr\u00e4ttera den framfusige och virile Charlie, vars fr\u00e5nvaro av manlig r\u00f6st snillrikt kompenseras med man\u00e9r. Erzmoneit gl\u00e4nser i en minst lika tacksam roll. N\u00e4r tjejerna under alkoholp\u00e5verkan \u00e4r inne i en anklagelseakt mot patriarkatet, hamnar de \u00e4nd\u00e5 i en diskussion om hur m\u00e4n b\u00e4st behagas sexuellt. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Samuel Isaksson <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Luna Ayala Villamil tar fram en vibrerande, hudl\u00f6s k\u00e4nslighet. Rollen kr\u00e4ver helhj\u00e4rtad satsning, vilket nog inneb\u00e4r att psykiskt t\u00f6mma sig. En oerh\u00f6rd talang som f\u00f6rfogar \u00f6ver stor kapacitet. Elin Mattsson representerar pj\u00e4sens nav, den som k\u00e4mpar tappert med att inf\u00f6ra demokratiskt instiftade best\u00e4mmelser. F\u00f6rs\u00f6ker lansera vettiga begrepp som respekt, r\u00e4ttvisa och h\u00e4nsynstagande. N\u00e4r hon livfullt inf\u00f6r \u00f6vriga, redog\u00f6r f\u00f6r hur tr\u00e5kigt kvinnliga huvudpersoner i verk av Alfhild Agrell (f\u00e5tt namnge sp\u00e5rvagn) har det, blir hon pj\u00e4sf\u00f6rfattarens alter ego. Belysande visas hur Mikas projekt drivs av altruism. I str\u00e4van efter att m\u00e5na om andra riskerar hon att sj\u00e4lv duka under. Extremt trov\u00e4rdig och sensitiv tolkning av Mattsson.<\/p>\n\n\n\n

obs Fotografierna p\u00e5 ensemblen i Teater Agrell togs samma f\u00f6rest\u00e4llning jag bevittnade (14\/11). Intensiteten sk\u00e5despelarna radierar f\u00f6rmedlar h\u00f6gsta m\u00f6jliga n\u00e4rvaro, eller hur?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Manus och regi: Thilda Elfstr\u00f6m Scenografi och kostym: Jenny Munter Teknik: Mimmi Holm\u00e9n I rollerna: Elin Mattsson, Luna Ayala Villamil, Alice Erzmoneit och Madeleine Lindoff Premi\u00e4r 13\/11 2021 Spelas till och med 21\/11 p\u00e5 Teater Jaguar – Storgatan i G\u00f6teborg Frigruppen Teater Agrell bildad 2019 har sina r\u00f6tter i teaterstudier p\u00e5 G\u00f6teborgs Universitet. Man best\u00e5r […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-146867","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/146867","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=146867"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/146867\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":146898,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/146867\/revisions\/146898"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=146867"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=146867"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=146867"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}