{"id":145435,"date":"2021-10-18T16:06:23","date_gmt":"2021-10-18T14:06:23","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=145435"},"modified":"2021-10-20T00:51:37","modified_gmt":"2021-10-19T22:51:37","slug":"eufori-och-svarta-i-hajpat-aventyr-karlek-skonar-ingen-pa-goteborgsoperan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=145435","title":{"rendered":"Eufori och sv\u00e4rta i hajpat \u00e4ventyr – K\u00e4rlek skonar ingen p\u00e5 G\u00f6teborgsOperan"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Lennart Sj\u00f6berg <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Regi: Victoria Brattstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Koncept & id\u00e9: Victoria Brattstr\u00f6m, Simon Ljungman, H\u00e5kan Hellstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Musik: H\u00e5kan Hellstr\u00f6m (inkl. s\u00e5ngtexter), Bj\u00f6rn Olsson<\/p>\n\n\n\n

Dialog: Mirja Unge<\/p>\n\n\n\n

Story: Mirja Unge, Victoria Brattstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Musikalisk bearbetning, vokalarrangemang: Simon Ljungman<\/p>\n\n\n\n

Orkesterarrangemang: Jonas Nydesj\u00f6<\/p>\n\n\n\n

Scenografi: Karin Dahlstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Koreografi: Gunilla Olsson Karlsson<\/p>\n\n\n\n

Kostymdesign: Bente Rolandsdotter<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: Anna Wemmert<\/p>\n\n\n\n

Dirigent: Nick Davies, Jonas Nydesj\u00f6, Bj\u00f6rn Dobbelaere<\/p>\n\n\n\n

Bandet: Finn Bj\u00f6rnulfsson, Daniel Lind\u00e9n, Fabian Ljungman, Simon Ljungman, Helena Winkler, Nils Sundberg, Jakob Albinsson plus ers\u00e4ttare.<\/p>\n\n\n\n

G\u00f6teborgsOperans k\u00f6r och orkester<\/p>\n\n\n\n

Akrobater: Tommy Franz\u00e9n, Jimmy Andersson, Anna Netterlid, Jess Khan-Lee<\/p>\n\n\n\n

I rollerna: Michalis Koutsogianakkis, Sofia Pekkari, Kristina Issa, Nina Zanjani, Vera Veljovic, Vilhelm Blomgren, Anna-Maria Hallgarn, Timo Mieminen, Lars V\u00e4ringer, Lisette T. Pagler, Anders W\u00e4ngdahl, David Lundkvist, Tobias Ahlsell + ers\u00e4ttare<\/p>\n\n\n\n

Spelas p\u00e5 G\u00f6teborgsOperan till och med 8\/5 2021<\/p>\n\n\n\n

Mitt f\u00f6rh\u00e5llande till fenomenet och megastj\u00e4rnan H\u00e5kan Hellstr\u00f6m? Har sett honom med Augustifamiljen minst tv\u00e5 g\u00e5nger d\u00e5 publikhav uppst\u00e5tt p\u00e5 Liseberg, samt i Stockholm n\u00e4r han var alldeles f\u00e4rsk som soloartist. Gillar den p\u00e5drivande energi som \u00e4r Hellstr\u00f6ms signum j\u00e4mte de naivistiska l\u00e5tarna. Men har inte deltagit i n\u00e5gon av de stora shower som genomf\u00f6rts p\u00e5 ett smockat Ullevi. G\u00e5r inte ig\u00e5ng p\u00e5 musiken tillr\u00e4ckligt mycket. Kan dessutom ha sett 47-\u00e5ringen lira bas med Broder Daniel p\u00e5 Tr\u00e4dg\u00e5r\u00b4n. <\/p>\n\n\n\n

Efter alla priser och arenakonserter, dokument\u00e4r- och spelfilm samt n\u00e4rmare ett tiotal studioalbum kom Victoria Brattstr\u00f6m p\u00e5 ett nytt, framg\u00e5ngsrikt s\u00e4tt att stilla hungern efter mer H\u00e5kan Hellstr\u00f6m. Tillsammans med den dyrkade artisten och hans huvudgitarrist Simon Ljungman, planerades formerna f\u00f6r en hejdundrande musikal. G\u00f6teborgsOperan bistod, str\u00e4ckte ut armarna och h\u00e4ngde p\u00e5 t\u00e5get, varvid deras imponerande resurser togs i anspr\u00e5k. R\u00e4knade till drygt sextio personer p\u00e5 scen. Tillkommer orkestern i orkesterdiket och alla yrkeskategorier, vars kunskap \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd s\u00e5dana h\u00e4r p\u00e5kostade produktioner. <\/p>\n\n\n\n

Blev ganska konfys av de korsbelysta ber\u00e4ttelser som utg\u00f6r ramen f\u00f6r K\u00e4rlek skonar ingen<\/em>. Har f\u00f6rvisso l\u00e4st ett par b\u00f6cker av Mirja Unge. Vet om hennes dragning till m\u00f6rker, tematik kring f\u00f6rtryck och f\u00f6rtvivlan. Blir en lika effektiv som m\u00e4rklig chockverkan att l\u00e5ta henne brodera i den riktningen. Minst fyra v\u00e4lbekanta karakt\u00e4rssk\u00e5despelare, samtliga flitigt engagerade av filmcasting och teatrar inklusive Dramaten, sticker ut i ledande roller. Syftar p\u00e5 Sofia Pekkari, Nina Zanjani och i en \u00e4ldre generation Lars V\u00e4ringer och Michalis Koutsogiannakis. \u00c5tminstone de tre f\u00f6rsta namnen har anknytning till G\u00f6teborg. (De bor eller har bott i staden och med undantag av Pekkari har jag sett dem p\u00e5 Stadsteatern.) Pekkari excellerar i att bete sig desperat streetsmart p\u00e5 bred lokal dialekt. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Sofia Pekkari och Kristina Issa – foto Lennart Sj\u00f6berg <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Noterar betydligt st\u00f6rre f\u00f6rekomst av frustration och h\u00e4mndbeg\u00e4r, l\u00e4ngtan bort och utsatthet, svartsjuka och missmod \u00e4r vad som fanns anledning att f\u00f6rutse. Kan f\u00f6rvisso bero p\u00e5 att jag inte studerat Hellstr\u00f6ms texter. Gestalterna vistas \u00f6verlag i en skuggtillvaro, vars bekymmer gl\u00f6ms bort n\u00e4r det vankas derby, h\u00e5ngel eller specifika platser lovordas. De tv\u00e5 kvinnliga karakt\u00e4rer som ser till att intrigen f\u00e5r sin uppl\u00f6sning, hyser av olika sk\u00e4l agg mot Tommy (Vilhelm Blomgren). Hatet \u00f6verg\u00e5r i konkret impuls att ber\u00f6va honom livet. Str\u00f6mvirveln av dramatik inom tre generationer utspelas under ett dygn i ett G\u00f6teborg stadd i omvandling. Storyn interfolierad med ett p\u00e4rlband av studsande eller l\u00e4tt vemodiga popl\u00e5tar, inleds med tre stycken Glenn-figurer, tre betraktare sittandes p\u00e5 en container. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00e5 till l\u00e4mplig rytm i en musikal p\u00e5 tre timmar (inklusive paus) fordras b\u00e5de katalysatorer och kommenterande r\u00f6ster. Till sist n\u00e4mnda kategori h\u00f6r Vera Veljovic och \u00e4nnu h\u00f6gre grad Michalis Koutsogianakkis med rollator, vars gestaltade tillbakablickande p\u00e5 knegandet i hamnen och en annan stad ger v\u00e4lbeh\u00f6vlig relief. Hans Allan m\u00f6ter Amira, en mystisk existens med okuvlig vilja, fast \u00e4nd\u00e5 heml\u00f6s flykting. <\/p>\n\n\n\n

Scenografin centrerad kring just staplade containrar har gjorts p\u00e5 ett fyndigt s\u00e4tt.. Utan annan dekor inuti tj\u00e4nstg\u00f6r de som rollfigurernas hem. Att containrar p\u00e5 vridscenenen fungerar som mobila enheter, ger m\u00f6jligheter till smarta l\u00f6sningar. Bandet framf\u00f6r oftast l\u00e5tarna i dessa gigantiska transportboxar. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Nina Zanjani – foto Lennart Sj\u00f6berg <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Givetvis m\u00e4rks mycket fart och fl\u00e4kt, starka k\u00e4nslor i omlopp. I inledningsscenen syns m\u00e4nniskor vara p\u00e5 v\u00e4g. Samlade bed\u00f6mningen om Hellstr\u00f6ms texter brukar ju vara att de \u00e4r en k\u00e4rleksf\u00f6rklaring till G\u00f6teborg, forna hamnstaden som pr\u00e4glade honom. Kan d\u00e4rf\u00f6r tyckas konstigt att l\u00e4ngtan bort framst\u00e5r som ett uttalat tema. <\/p>\n\n\n\n

Operans orkester och k\u00f6r introduceras omg\u00e5ende. Den ungdomligt betonade k\u00f6ren, tillika dansare i skenbart spontana poser, \u00f6vertygar stort, utg\u00f6r en av musikalens fr\u00e4msta beh\u00e5llningar. F\u00e5r genom beg\u00e5vat utformad koreografi fram pirret inf\u00f6r Gais- derby (ocks\u00e5 mitt lag) och f\u00f6rv\u00e4ntad karnevalsyra i ett par scener, inte minst finalen. <\/p>\n\n\n\n

Ser en kv\u00e4llsf\u00f6rest\u00e4llning veckan efter premi\u00e4r med v\u00e4ldigt heterogen publik. Rubriker och citat g\u00e5r inte att h\u00e5lla ifr\u00e5n sig, \u00e4ven om jag sj\u00e4lvfallet l\u00e5ter bli att l\u00e4sa andras recensioner. Att s\u00e5nginsatserna generellt ber\u00f6mts \u00e4r inte en bed\u00f6mning jag delar rakt av. Flera g\u00e5nger l\u00e4t r\u00f6ster lite vingligt \u00f6verensst\u00e4mmande med H\u00e5kan Hellstr\u00f6ms st\u00e4mma. Avsiktligt eller ej, fann jag det vara en sympatisk kongenialitet. Nils Sundberg sjunger ju till vardags i punkaktiga Staten, vars \u00f6vriga musikutbildade medlemmar ocks\u00e5 utg\u00f6r musikalisk k\u00e4rna tillsammans med rutinerade slagverkaren Finn Bj\u00f6rnulfson och den sj\u00e4lvskrivne ledaren Simon Ljungman. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lennart Sj\u00f6berg <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vokalt sett \u00e4r det av m\u00e4nnen Timo Nieminen med sin operabakgrund som gl\u00e4nser. F\u00f6rser oss med ett gripande m\u00e4nnisko\u00f6de. Hans gestaltning utg\u00f6r sinnebilden f\u00f6r hur tunn linjen \u00e4r mellan ha sitt p\u00e5 det torra (projektledare p\u00e5 Stadsbyggnadskontoret) och att befinna sig i fritt fall. Hur l\u00e4tt \u00e4r det inte att falla igenom och hamna emellan stolarna, emellan myndigheters beslut? Tematiken kring denna tunna linje \u00e4r tydligen \u00e5terkommande i popkonstn\u00e4ren Hellstr\u00f6ms universum, vilket manifesteras n\u00e4rmast \u00f6vertydligt i K\u00e4rlek skonar ingen. <\/em>Den fr\u00e5n f\u00e4ngelset frigivna Fernando (vars nerviga trasighet f\u00f6rmedlas \u00f6vertygande av Sofia Pekkari) yttrar en omskakande replik: ”Vem \u00e4r man om ingen saknar en?”<\/em> <\/p>\n\n\n\n

Ovan n\u00e4mnda Issa f\u00f6rfogar ocks\u00e5 \u00f6ver ansenliga r\u00f6stresurser, sjunger till och med en versrad p\u00e5 persiska.. Efter paus bjuds vi d\u00e4rtill p\u00e5 bl\u00e4ndande oktavomf\u00e5ng fr\u00e5n Anna-Lena Hallgarn ( besk\u00e5das som Carmen p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater). Hon lyfter musikdramatiken en niv\u00e5 till.<\/p>\n\n\n\n

Blir maffigt n\u00e4r k\u00f6r och orkester underbygger och f\u00f6rst\u00e4rker, verkningsfullt bidrar till ett par crescendon. Simon Ljungman \u00e4r sin vana trogen duktig i vad han f\u00f6retar sig, vilket inkluderar soloavsnitt i andra akten. Hade f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6redragit att lyssna p\u00e5 Augustifamiljen ist\u00e4llet f\u00f6r talangerna som befinner sig p\u00e5 scen, \u00e4ven om de l\u00f6ser sin uppgift riktigt skapligt. Tyckte mig att de i kort sekvens samplats Isaac Hayes.<\/p>\n\n\n\n

F\u00e5r nog erk\u00e4nna att jag aldrig kommer bli ett helhj\u00e4rtat fan till upphovsmannen till G\u00e5rdakvarnar<\/em> och skit. <\/em>Uppskattar mest enskilda guldkorn. Flera av hans hits har ratats. Dock h\u00f6rs Ramlar i <\/em>ett potpurri i euforiskt utdragna finalen, Mitt Gullbergs Kaj paradis<\/em>, Det kommer aldrig va \u00f6ver f\u00f6r mig<\/em> och Dom d\u00e4r jag kommer ifr\u00e5n <\/em>med sin vemodigt nostalgiska referens till Freddie Wadling och Valvet.. Titeln p\u00e5 upps\u00e4ttningen \u00e4r som bekant h\u00e4mtad fr\u00e5n N\u00e4r lyktorna t\u00e4nds. <\/em>Upprymd publik var f\u00f6rh\u00e5llandevis \u00e5terh\u00e5llsam, sj\u00f6ng inte med tilln\u00e4rmelsevis som om det vore konsert. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Vera Veljovic och Michalis Koutsogianakkis foto Lennart Sj\u00f6berg <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Att l\u00e5ta Mirja Unges svarta estetik ”frottera sig” med gam\u00e4ngen Hellstr\u00f6ms optimistiska grundackord, f\u00f6ref\u00f6ll mig alltf\u00f6r konstruerat. Tv\u00e5 v\u00e4rldar kolliderar, f\u00f6rvisso med angr\u00e4nsande kontaktytor. De skildras med emfas av etablerade musikalartister och erfarna sk\u00e5despelare – v\u00e4lk\u00e4nda fr\u00e5n film, tv-serier och landets st\u00f6rsta scener. K\u00f6ren\/ dansarna ska \u00e5nyo framh\u00e5llas. I finalen f\u00f6renas de med ensemblen i en sprakande, lycklig tillst\u00e4llning. Som en konsekvens blir det st\u00e5ende ovationer! <\/p>\n\n\n\n

Sitter perfekt, ljudet \u00e4r utomordentligt och kan ta in hela scen inklusive vad som utspelas p\u00e5 sidorna. Om man vill uppfatta varje replik\/ varje textrad finns textmaskin p\u00e5 b\u00e5de svenska och engelska. I foaj\u00e9n efter\u00e5t intr\u00e4ffar en trevlig epilog. Bandet beger sig n\u00e4mligen ut p\u00e5 gl\u00e4djet\u00e5g, f\u00f6rl\u00e4nger st\u00e4mningen fr\u00e5n popestetiken vi \u00f6versk\u00f6ljts av. Den f\u00f6r hela projektet s\u00e5 betydelsefulla Simon Ljungman k\u00e4nde igen mig, gjorde high-five. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Regi: Victoria Brattstr\u00f6m Koncept & id\u00e9: Victoria Brattstr\u00f6m, Simon Ljungman, H\u00e5kan Hellstr\u00f6m Musik: H\u00e5kan Hellstr\u00f6m (inkl. s\u00e5ngtexter), Bj\u00f6rn Olsson Dialog: Mirja Unge Story: Mirja Unge, Victoria Brattstr\u00f6m Musikalisk bearbetning, vokalarrangemang: Simon Ljungman Orkesterarrangemang: Jonas Nydesj\u00f6 Scenografi: Karin Dahlstr\u00f6m Koreografi: Gunilla Olsson Karlsson Kostymdesign: Bente Rolandsdotter Ljusdesign: Anna Wemmert Dirigent: Nick Davies, Jonas Nydesj\u00f6, Bj\u00f6rn Dobbelaere […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-145435","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/145435","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=145435"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/145435\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":145511,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/145435\/revisions\/145511"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=145435"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=145435"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=145435"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}