{"id":144676,"date":"2021-09-27T14:46:51","date_gmt":"2021-09-27T12:46:51","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=144676"},"modified":"2021-09-27T14:46:52","modified_gmt":"2021-09-27T12:46:52","slug":"teaterkritik-tillbaka-till-reims-ger-mycket-att-fundera-kring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=144676","title":{"rendered":"Teaterkritik: Tillbaka till Reims &#8211; ger mycket att fundera kring"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-144687\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"433\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n<p><strong>Tillbaka till Reims<\/strong><br \/>\nBaserad p\u00e5 boken Tillbaka till Reims av Didier Eribon i en version av det tyska teaterhuset Schaub\u00fchne.<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttning Johan Wollin, Ulf Peter Hallberg<br \/>\nRegi Thomas Ostermeier<br \/>\nDramaturger Maja Zade, Anneli Dufva, Florian Borchmeyer<br \/>\nScenografi och kostym Nina Wetzel<br \/>\nLjus Erich Schneider<br \/>\nLjud Jochen Jezussek<br \/>\nFilm S\u00e9bastien Dupouey, Thomas Ostermeier<br \/>\nKamera Marcs Lenz, S\u00e9bastien Dupouey<br \/>\nFilmljud Peter Carstens<br \/>\nMusik Nils Ostendorf<br \/>\nPeruk och Mask Linda Hyllengren<br \/>\nI rollerna Lena Endre, Parham Pazooki och Jesper S\u00f6derblom<br \/>\nPremi\u00e4r p\u00e5 Dramaten, Lilla scenen, 26 september 2021<\/p>\n<p>En dokument\u00e4r ess\u00e4 kring fr\u00e5gan om vad som h\u00e4nt med v\u00e4nstern och arbetarr\u00f6relsen. Hur kommer det sig att stora grupper som traditionellt brukade r\u00f6sta p\u00e5 v\u00e4nsterpartier nu femtio \u00e5r senare, runt om i olika europeiska l\u00e4nder, r\u00f6star p\u00e5 och k\u00e4nner tillh\u00f6righet med extremh\u00f6gern och nationalistiska partier? Den fr\u00e5gan st\u00e4ller sig den franska sociologen, forskaren och f\u00f6rfattaren Didier Eribon i sin bok Tillbaka till Reims. F\u00f6rest\u00e4llningen bygger p\u00e5 boken och placerar dess inneh\u00e5ll ocks\u00e5 i det svenska samh\u00e4llet och nutid. Denna f\u00f6rest\u00e4llning \u00e4r mer en upptakt till att fundera kring fr\u00e5gor kring maktstrukturer i samh\u00e4llet \u00e4n vad vi brukar mena med en teaterf\u00f6rest\u00e4llning traditionellt.<\/p>\n<p>Handlingen utg\u00e5r fr\u00e5n en sk\u00e5despelerska, Lena Endre, som spelar in en voice over f\u00f6r en filmversion av Didier Eribons bok Tillbaka till Reims, under ledning av en regiss\u00f6r, som spelas av Jesper S\u00f6derblom. Lena Endre l\u00e4ser text ut boken till bilder som exponeras p\u00e5 v\u00e4ggen. Ganska snart s\u00e4tter filmens fr\u00e5gor om klass ig\u00e5ng en livlig diskussion i ljudstudion.<\/p>\n<p>Denna f\u00f6rest\u00e4llning ger definitivt mycket att t\u00e4nka p\u00e5 och prata om. Den \u00e4r indelad i tre delar: den f\u00f6rsta delen bygger p\u00e5 boken, del tv\u00e5 f\u00f6rdjupar sig i samh\u00e4llets utveckling och politik och del tre \u00e4r en diskussion mellan de tre sk\u00e5despelarna som s\u00e4tter in sig sj\u00e4lva och sitt liv i f\u00f6rh\u00e5llande till fr\u00e5gorna om arbetarr\u00f6relsen, v\u00e4nstern och klassamh\u00e4llet. Sj\u00e4lv kan jag k\u00e4nna igen mycket av resonemanget i f\u00f6rest\u00e4llningen, framf\u00f6r allt om klassresan och hur utanf\u00f6r man ofta k\u00e4nner sig i de finare salongerna.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-144689\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims4-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims4-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims4.jpg 650w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>Filmen, som visas som fond i f\u00f6rest\u00e4llningen, \u00e4r en dokument\u00e4r ess\u00e4 d\u00e4r sociologen och f\u00f6rfattaren Didier Eribon sj\u00e4lv ber\u00e4ttar om hur han efter flera \u00e5rtionden \u00e5terv\u00e4nder till sin hemstad och sin familj efter att ha gjort akademisk karri\u00e4r i Paris. N\u00e4r han nu, i filmen om sitt liv, konfronteras med sitt f\u00f6rflutna och sin egen klassresa f\u00e5r han nya insikter om medelklassens brutala exkluderande mekanismer och arbetarklassens f\u00f6rflyttning fr\u00e5n v\u00e4nster till extremh\u00f6ger. Hur gick det till? \u00c4r det v\u00e4nsterns fel? Eller hans eget, som s\u00e5 l\u00e4nge f\u00f6rnekat sin arbetarklassbakgrund? Och vad \u00e4r l\u00f6sningen?<\/p>\n<p>Eribon brottas med dessa fr\u00e5gor i filmen, liksom sk\u00e5despelerskan och regiss\u00f6ren i ljudstudion. I bakgrunden r\u00f6r sig ocks\u00e5 en ljudtekniker som visar sig vara en duktig rapartist som med sina texter kan f\u00f6rmedla k\u00e4nslan hos den som \u00e4r maktl\u00f6s.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-144692\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims3-200x300.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims3-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims3.jpg 433w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/>Sk\u00e5despelerskan, regiss\u00f6ren och ljudtekniker har olika bakgrund och olika livserfarenheter och ser p\u00e5 fr\u00e5gorna p\u00e5 olika s\u00e4tt. P\u00e5 samma s\u00e4tt kommer var och en av oss som ser f\u00f6rest\u00e4llningen tolka och vidareutveckling resonemanget p\u00e5 olika s\u00e4tt utifr\u00e5n v\u00e5r livserfarenhet. Det \u00e4r sj\u00e4lva tanken med f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n<p>Regiss\u00f6ren v\u00e4grar acceptera att det finns en diabolisk konspiration bakom samh\u00e4llet och bland eliten som g\u00f6r att inget kan rucka p\u00e5 elitens makt. Regiss\u00f6ren \u00e4r dock \u00f6verens med sk\u00e5despelerskan om att det finns en struktur, ett samh\u00e4llssystem som hindrar de l\u00e4gre klasserna, de som har mindre makt att ta sig vidare. Detta f\u00f6rtryck av de l\u00e4gre klasserna b\u00f6rjar redan i skolan. Ljudteknikern menar att det dessutom alltid handlar om rasism, att han alltid blir bem\u00f6tt med skepticism oavsett hur v\u00e4l han lyckas. Jag kan b\u00e5de h\u00e5lla med och inte h\u00e5lla med. Det finns f\u00f6rtryck mellan de som har makten och de maktl\u00f6sa i alla kulturer och bland alla folkslag. Det betyder inte att de som talar om rasistisk struktur i v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llen har fel heller. Parham ber\u00e4ttar om n\u00e4r han arbetade som telefonf\u00f6rs\u00e4ljare och kallade sig ett svenskt namn lyckades s\u00e4lja mycket mer \u00e4n n\u00e4r han anv\u00e4nde sitt namn.<\/p>\n<p>En del i Didier Eribons ber\u00e4ttelse tycks b\u00e5de Parham Pazooki och jag kunna identifiera oss med och k\u00e4nna igen: skildringen av hur Eribon under sin klassresa alltid k\u00e4nde sig utanf\u00f6r i kulturelitens sammanhang. Det finns en s\u00e5dan sj\u00e4lvklarhet som \u00f6verklassen och \u00f6vre medelklassens ungdomar r\u00f6r sig med och tar f\u00f6r sig med &#8211; som st\u00f6ter bort oss som kommer fr\u00e5n arbetarklass eller andra maktl\u00f6sa grupper.<\/p>\n<p>Att de som har makten \u00e4r med och uppr\u00e4tth\u00e5ller ett system som snarare \u00f6kar klyftorna mellan de m\u00e4ktiga\/v\u00e4lbest\u00e4llda och de maktl\u00f6sa\/fattigare h\u00e5ller dock b\u00e5de regiss\u00f6ren, sk\u00e5despelerskan och ljudteknikern med om. Regiss\u00f6ren vill bara inte kalla det en diabolisk sammansv\u00e4rjning. Min reflektion kring detta \u00e4r att ifr\u00e5gas\u00e4tta vad som menas med orden &#8221;diabolisk&#8221; och &#8221;sammansv\u00e4rjning&#8221;. Att de med makt inte sl\u00e4pper ifr\u00e5n sig den utan tv\u00e4rtom uppr\u00e4tth\u00e5ller lagar som g\u00f6r att samh\u00e4llet forts\u00e4tter ha klyftor beh\u00f6ver inte bara en konkret sammansv\u00e4rjning. Ordet kan lika g\u00e4rna betyda att de h\u00e5ller ihop f\u00f6r n\u00e4r de v\u00e4l kommer upp sig, blir en del av de med makt, d\u00e5 associerar de sig mer och mer med att vara m\u00e4ktig. Diabolisk beh\u00f6ver inte betyda att de \u00e4r onda m\u00e4nniskor, det kan betyda att resultatet, f\u00f6ljden, av deras vidmakth\u00e5llande av samh\u00e4llets struktur g\u00f6r att de maktl\u00f6sa f\u00f6rblir maktl\u00f6sa. Vilket \u00e4nd\u00e5 \u00e4r en diabolisk f\u00f6ljd.<\/p>\n<p>En av f\u00f6rest\u00e4llningens kanske viktigaste fr\u00e5gor \u00e4r varf\u00f6r ordet &#8221;klass&#8221; s\u00e5 totalt tycks ha f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n samh\u00e4llsdebatten. N\u00e4r s\u00e5lde v\u00e4nstern och socialdemokratin ut ordet klass? Jag \u00e4r s\u00e5 fascinerad av hur f\u00f6rest\u00e4llningen s\u00e4tter fingret p\u00e5 flera stora problem. Vad h\u00e4nde under 1980-talet? Varf\u00f6r \u00f6vergav socialdemokratin och v\u00e4nstern sina ideal och b\u00f6rjade hylla den individualism som g\u00f6r att sammanh\u00e5llningen spruckit eftersom det nya budet fr\u00e5n nyliberalismen \u00e4r att var och en kan vara sin egen lyckas smed? Ett mantra som g\u00e5tt igenom de flesta sammanhang och manifesteras i kursen i personlig utveckling och gjort att ordet klass fallit i gl\u00f6mska.<\/p>\n<p>Upps\u00e4ttningen \u00e4r en samproduktion med G\u00f6teborgs stadsteater, efter ett koncept utvecklat av Schaub\u00fchne Berlin. Pj\u00e4sen fick urpremi\u00e4r i Manchester, och har \u00e4ven satts upp i Berlin, Frankrike och Italien.<br \/>\n<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-144690\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims2.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"433\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims2.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims2-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" title=\"YouTube video player\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/hrycx2ZSJoA\" width=\"560\" height=\"315\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-144695\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims5.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"433\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims5.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/tillbaka_till_reims5-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tillbaka till Reims Baserad p\u00e5 boken Tillbaka till Reims av Didier Eribon i en version av det tyska teaterhuset Schaub\u00fchne. \u00d6vers\u00e4ttning Johan Wollin, Ulf Peter Hallberg Regi Thomas Ostermeier Dramaturger Maja Zade, Anneli Dufva, Florian Borchmeyer Scenografi och kostym Nina Wetzel Ljus Erich Schneider Ljud Jochen Jezussek Film S\u00e9bastien Dupouey, Thomas Ostermeier Kamera Marcs Lenz, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[1366,14157,2948,3256,7643,7282],"class_list":["post-144676","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","tag-dramaten","tag-klassfragor","tag-klassklyftor","tag-lena-endre","tag-teaterkritik","tag-thomas-ostermeier","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/144676","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=144676"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/144676\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":144736,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/144676\/revisions\/144736"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=144676"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=144676"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=144676"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}