{"id":143610,"date":"2021-08-28T00:08:14","date_gmt":"2021-08-27T22:08:14","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=143610"},"modified":"2021-08-28T11:43:59","modified_gmt":"2021-08-28T09:43:59","slug":"kulturkalas-weekend-med-personlig-pafyllning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=143610","title":{"rendered":"Kulturkalas-weekend med personlig p\u00e5fyllning"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/5PZ6hh6s.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-143611\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/5PZ6hh6s.jpeg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/5PZ6hh6s-300x169.jpeg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>G\u00f6teborg Jazz Orchestra plus musiker ur G\u00f6teborg Jazz Academy &#8211; foto Timmy Bengtsson                                          <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Var: G\u00f6teborg med omnejd<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r: 20-22\/8 2021<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">G\u00f6teborgs Kulturkalas genomf\u00f6rdes i v\u00e4ldigt bantat skick och med starkt reduceras publikkapacitet med tanke p\u00e5 att pandemin inte klingat av tillr\u00e4ckligt. Kulturkonsumenter h\u00e4nvisades till att f\u00f6lja utbudet digitalt, vilket ju inte alls kan j\u00e4mf\u00f6ras med att vara p\u00e5 plats. Till popul\u00e4ra evenemang kr\u00e4vdes f\u00f6rhandsbokning. Vill redovisa vad jag upplevde med n\u00e5gra egna kompletteringar. Den senf\u00e4rdiga publiceringen beror p\u00e5 att jag f\u00f6rst ig\u00e5r fick tillg\u00e5ng till beg\u00e4rliga foton. (Och d\u00e5 var jag p\u00e5 premi\u00e4rfest f\u00f6r ny konsertserie i Majorna inklusive uts\u00f6kt minispelning av Anna Lundqvist &amp; Fabian Kallerdahl och senare p\u00e5 kv\u00e4llen h\u00e4rligt of\u00f6ruts\u00e4gbar konsert med Monica Z-stipendiaten Alexander L\u00f6vmark featuring Tommy Kotter.)  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"200\" height=\"289\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/9789178447534_200x_jan-johansson-tiden-och-musiken-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-143615\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fredag 20 augusti! F\u00f6rsta aktivitet som platsar i denna tematiska n\u00e4tdagbok intr\u00e4ffar d\u00e5 jag cyklar till ett t\u00e4mligen \u00f6dsligt G\u00f6teborgs Stadsbibliotek. L\u00e5nar analytisk biografi om Jan Johansson, en mycket ambiti\u00f6s s\u00e5dan som nu \u00e4r utl\u00e4st. Som bekant fick den m\u00e4sterlige pianisten och komposit\u00f6ren sitt genombrott \u00e5ren han bodde i G\u00f6teborg med intentionen att ta examen p\u00e5 Chalmers. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4sta anhalt favoritkrogen Avalon (ocks\u00e5 hotell). Att jag styr kosan dit just denna tidpunkt beror p\u00e5 att Matti Ollikainen \u00e4r d\u00e4r i egenskap av barpianist. Franska Trions h\u00e4rf\u00f6rare \u00e4r \u00e4ven en alldeles utm\u00e4rkt jazzpianist. Har recenserat honom n\u00e5gra enstaka g\u00e5nger. \u00c4ter f\u00f6rsenad varmr\u00e4tt medan jag hoppas p\u00e5 en musikalisk kick. Blir tyv\u00e4rr en flopp fast fragment ur <em>Over The Rainbow<\/em>, <em>What a Wonderfull World <\/em>och dylikt ur American Sonngbook kan urskiljas. Tyv\u00e4rr finns inte Ollikainens supportar p\u00e5 plats, vilket f\u00f6rmodligen p\u00e5verkade. Den intensiva n\u00e4rvaro hans livemusicerande f\u00f6rknippas med saknas.  Att f\u00f6rv\u00e4nta sig sedvanlig svindlande sk\u00f6nhet och sm\u00e4rta var helt fel ing\u00e5ng.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"439\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/240388381_10158714700173409_7802493408097287977_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-143620\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/240388381_10158714700173409_7802493408097287977_n.jpg 439w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/240388381_10158714700173409_7802493408097287977_n-203x300.jpg 203w\" sizes=\"auto, (max-width: 439px) 100vw, 439px\" \/><figcaption>Erik Bj\u00f6rksten och undertecknad &#8211; foto Amanda Andreas                                                                                             <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">V\u00e4ljer att cykla en dryg kuperad mil till R\u00e5da S\u00e4ter vid R\u00e5dasj\u00f6n i i utkanten av M\u00f6lnlycke. Hinner fram till den visduo jag  hyllade i Kulturbloggen mitt i sommaren. Amanda Andreas &amp; gitarrist Erik Bj\u00f6rksten bjuder i sin uppf\u00f6ljare p\u00e5 delvis nytt material. Egna kompositioner av Andreas varvas med Barbro H\u00f6rberg, Lill Lindfors och Edit Piaf. Intim och livsbejakande konsert som till\u00e5ter sig ett visst m\u00e5tt av spontanitet, vilket k\u00e4nns helt naturligt. Trevligt att regnet h\u00f6ll sig borta n\u00e4r vi satt under bar himmel i natursk\u00f6n omgivning. Som kuriosa kan flikas in att  min uppv\u00e4xt var f\u00f6rlagd till Pixbo, bel\u00e4get p\u00e5 andra sidan R\u00e5dasj\u00f6n.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"459\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/239961337_10158542549507309_8022486801910410119_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-143622\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/239961337_10158542549507309_8022486801910410119_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/239961337_10158542549507309_8022486801910410119_n-300x212.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">L\u00f6rdag 21 augusti!  F\u00f6rflyttar mig \u00e5nyo medelst cykel. Mitt f\u00f6rsta m\u00e5l f\u00f6r dagen \u00e4r Domkyrkan. Tidigare i sommar under v\u00e4rmeb\u00f6ljan lyssnade jag p\u00e5 och efter\u00e5t umgicks med Mattias Nilsson. Denna g\u00e5ng heter musikerna som har lunchkonsert Tobias Grim och Magnus Bergstr\u00f6m, vilka ocks\u00e5 tillh\u00f6r mina v\u00e4nner. De serverade en kontemplativ, musikaliskt sp\u00e4nnande stund genom m\u00e5ngsidige Grims finesser p\u00e5 akustisk gitarr j\u00e4mte Bergstr\u00f6ms gedigna basg\u00e5ngar.  I buketten av ljuvliga tong\u00e5ngar rymdes b\u00e5de psalm (som Grim dristade sig till att improvisera kring), standards, soundtrack,  sv\u00e5rspelade Egberto Gismonti och <em>Visa vid vindens \u00e4ngar. <\/em>Mycket trevligt evenemang jag hade stort utbyte av.  Blir lite uppskattande eftersnack med duon. Tar mig d\u00e4refter till Brewhouse f\u00f6r att se hur arbetet fortskrider med att iordningst\u00e4lla f\u00f6r utomhuskonsert med ett makal\u00f6st bra storband, vars resa jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att f\u00f6lja.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"366\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/eYcp8dDk.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-143625\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/eYcp8dDk.jpeg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/eYcp8dDk-300x169.jpeg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>foto Timmy Bengtsson                                                      <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r somliga kulturkalasbes\u00f6kare utgjorde antagligen filmvisningen av danska <em>En runda till<\/em> p\u00e5 G\u00f6taplatsen \u00e5rets clou. F\u00f6r \u00e5tskilliga andra var det ist\u00e4llet konserten med G\u00f6teborg Jazz Orchestra under ledning av Palph Soovik som g\u00e4llde. Har flera g\u00e5nger tidigare skrivit utf\u00f6rliga ber\u00f6mmande texter om dem, varf\u00f6r jag n\u00f6jer mig med en sammanfattning j\u00e4mte lite info. F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande blev tillst\u00e4llningen en dundersucc\u00e9 som r\u00f6nte stora ovationer. Borgm\u00e4stare Anneli Rhedin (se foto ovan) invigningstalade, projektet G\u00f6teborg Jazz Academy presenterades och de tio workshopande ungdomarna medverkade i tre l\u00e5tar och det blev uruppf\u00f6randen av  musik komponerad av giganten Georg Riedel och Erik Weissglas. Blev ytterst behagligt att i uts\u00f6kt akustik sitta med solen i ansiktet och h\u00f6ra en taggad, underbart synkad orkester med ett antal glimrande solister. Och n\u00e4r ordinarie medlemmar har f\u00f6rhinder rekryteras de b\u00e4sta som finns att tillg\u00e5 i n\u00e4romr\u00e5det. T\u00e4nker p\u00e5 basisten Matz Nilsson, Bj\u00f6rn Cedergren (lika flitig som p\u00e5slagen solist) p\u00e5 tenorsax, Vanja Holm p\u00e5 percussion och Niclas Rydh i trombonsektionen med flera.   <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"366\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/CJIIB9mY.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-143628\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/CJIIB9mY.jpeg 366w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/CJIIB9mY-169x300.jpeg 169w\" sizes=\"auto, (max-width: 366px) 100vw, 366px\" \/><figcaption>foto Timmy Bengtsson                                                                                                              <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Omd\u00f6met oj\u00e4mnt indikerar en mix av toppar och dalar. Denna konsert med visst fokus p\u00e5 best\u00e4llningsverk fr\u00e5n Georg Riedel kan kallas oj\u00e4mn utifr\u00e5n annan skala: Antingen  v\u00e4ldigt bra eller  helt fantastiskt! I den senare kategorin utm\u00e4rker sig titlar som <em>Time <\/em>(Riedel), <em>By The Way <\/em>(Weissglas\/ Henrysson i arrangemang av Axel M\u00e5rdsj\u00f6), crescendot i <em>Guidelines <\/em>(Weissglas), rytmorgien i <em>Tunisian NIght <\/em>(Norstr\u00f6m) som kr\u00f6ns av hetsande dialog emellan G\u00f6ran Kroon och Vanja Holm. sugande temat i <em>Schoolways <\/em>(Hallberg) d\u00e4r of\u00f6rliknelige \u00f6verraskningsmannen Tommy Kotter gick loss p\u00e5 sin klaviatur till gl\u00e4dje f\u00f6r publiken samt sprittande extranumret <em>Blues In My Shoes<\/em> med Count Basie-vibbar. Lovade en komprimerad redog\u00f6relse. Bara en notering till. Arton\u00e5ringen i blickf\u00e5nget p\u00e5 tenor i bilden l\u00e4ngst upp heter Kasper Sundby. Trots sin unga \u00e5lder har han redan l\u00e5tit tala om sig, tack vare sin osannolikt stora talang. Passade f\u00f6rresten p\u00e5 att skaffa mig deras t-shirt efter\u00e5t och den eminenta  skiva som hittills f\u00f6religger. &#8211; Svenska jazzhj\u00e4ltar inspelad live.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"319\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/theband.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-143631\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/theband.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/theband-300x147.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>The Wavemakers &#8211; foto Glenn T. Unger                                                                 &#8211; <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Emigranternas Hus st\u00e4ngdes tidigare i \u00e5r av G\u00f6teborgs Kommun. Ett sv\u00e5rf\u00f6rklarligt och rent av skamligt beslut.  Anm\u00e4lde mig till en guidning som inte kunde genomf\u00f6ras och nu \u00e4r det f\u00f6rsent. Tr\u00f6st i bedr\u00f6velsen \u00e4r att det gjorts en musikal om f\u00f6reteelsen svenskar som utvandrade via G\u00f6teborgs hamn till Chicago. <em>Dr\u00f6mmen om ett b\u00e4ttre liv<\/em> \u00e4r t\u00e4nkt att framf\u00f6ras live. Datum \u00e4r inplanerade trots nuvarande os\u00e4kra omst\u00e4ndigheter. Blev inbjuden som media att se en visning l\u00e4ngst upp i Kronhuset av filmvarianten, gjord av dokument\u00e4rfilmaren Kjell Andersson. Roger Nordin (tidigare f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Emigranternas Hus om jag \u00e4r r\u00e4tt underr\u00e4ttad) framf\u00f6r sitt manus sj\u00e4lv, mestadels i bild docerande fr\u00e5n talarstol. Han ber\u00e4ttar med p\u00e5tagligt patos. Vad betr\u00e4ffar alla l\u00e5tar som f\u00f6rekommer i filmen med ungef\u00e4r halvannan timmes l\u00e4ngd, har  text och musik skrivits av musikkollektivet The Wavemakers. En kompetent konstellation p\u00e5 nio personer best\u00e5ende av flera musikl\u00e4rare. M\u00e5nga sjunger, fast den vars syssla det uteslutande \u00e4r heter Sonja Bjurdell. Wavemakers beh\u00e4rskar allehanda stilar (allra sist l\u00e4gger de till och med in en fr\u00e4ck hommage till Kebnekajse), \u00e4ven om de naturligtvis inte \u00e5stadkommit l\u00e5tar i niv\u00e5 med Bj\u00f6rn &amp; Benny.   <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"434\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/Bild-pa-Wavemakers-och-Emigranternas-Hus-e1565786719762.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-143636\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/Bild-pa-Wavemakers-och-Emigranternas-Hus-e1565786719762.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/Bild-pa-Wavemakers-och-Emigranternas-Hus-e1565786719762-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>Roger Nordin, musiker och dansare(?) &#8211; foto fr\u00e5n hemsida                                             <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Musikalen som \u00e4r ett led i G\u00f6teborgs jubileumssatsning, har erh\u00e5llit medel f\u00f6r att \u00f6vers\u00e4ttas till engelska och visas i USA. Den baseras p\u00e5 en familjs unika brevsamling \u00f6ver flera generationer, en familj som p\u00e5 grund av armod k\u00e4nde sig n\u00f6dgade att utvandra 1927. Efter att ha registrerats p\u00e5 Ellis Island tar man t\u00e5get till sl\u00e4ktingar i Chicago. En period bodde det fler svenska i Chicago \u00e4n i Sverige. \u00c4ven om den invandrade familjens liv \u00e4r besv\u00e4rligt, \u00e4r man driftiga och klarar sig.  Hustrun driver exempelvis en restaurang. <em>Dr\u00f6mmen om ett b\u00e4ttre liv <\/em>saknar sk\u00e5despelare. D\u00e4remot inneh\u00e5ller den flera koreograferade scener vars dansare ska f\u00f6rest\u00e4lla paret Johan och Elisabet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Musikalen blir till en intressant och tankev\u00e4ckande expos\u00e9, vars slutkl\u00e4m om integration f\u00f6rvisso ter sig alltf\u00f6r naiv.  M\u00e4rks att manusf\u00f6rfattare och filmare enats kring n\u00e5gra favorit\u00e4mnen. Syftar exempelvis p\u00e5 naturens sk\u00f6nhet, teknikens spr\u00e5ng s\u00e5som t\u00e5g \u00f6ver markniv\u00e5 \/ femton mil tunnelbana, drabbande dramatiska nyheter, berusande f\u00f6r\u00e4lskelse \u00f6verg\u00e5ende i ofr\u00e5nkomlig vardag,  samt vilket mirakel det \u00e4r att f\u00f6das. Dessutom g\u00f6rs \u00e5tskilliga musikaliska utvikningar ut\u00f6ver l\u00e5tarna fr\u00e5n Wavemakers.  Jitterbug och Elvis flimrar f\u00f6rbi, medan musikalen uppeh\u00e5ller sig i l\u00e4ngre sekvenser kring Muddy Waters rullande blues och mytomspunna Woodstock-festivalen.     <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Var: G\u00f6teborg med omnejd N\u00e4r: 20-22\/8 2021 G\u00f6teborgs Kulturkalas genomf\u00f6rdes i v\u00e4ldigt bantat skick och med starkt reduceras publikkapacitet med tanke p\u00e5 att pandemin inte klingat av tillr\u00e4ckligt. Kulturkonsumenter h\u00e4nvisades till att f\u00f6lja utbudet digitalt, vilket ju inte alls kan j\u00e4mf\u00f6ras med att vara p\u00e5 plats. Till popul\u00e4ra evenemang kr\u00e4vdes f\u00f6rhandsbokning. Vill redovisa vad jag [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44],"tags":[],"class_list":["post-143610","post","type-post","status-publish","format-standard","category-chadie","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143610","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=143610"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143610\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":143648,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143610\/revisions\/143648"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=143610"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=143610"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=143610"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}