{"id":143532,"date":"2021-08-27T10:41:24","date_gmt":"2021-08-27T08:41:24","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=143532"},"modified":"2021-08-27T10:41:26","modified_gmt":"2021-08-27T08:41:26","slug":"bocker-att-se-fram-emot-i-host","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=143532","title":{"rendered":"B\u00f6cker att se fram emot i h\u00f6st"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-143535\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/enkroppattsorja.jpg\" alt=\"\" width=\"201\" height=\"307\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/enkroppattsorja.jpg 201w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/enkroppattsorja-196x300.jpg 196w\" sizes=\"auto, (max-width: 201px) 100vw, 201px\" \/><\/p>\n<p><strong>En kropp att s\u00f6rja av Tsitsi Dangarembgas<\/strong><br \/>\nDen zimbabwiska f\u00f6rfattaren Tsitsi Dangarembgas \u00e4r f\u00f6r svenska l\u00e4sare fr\u00e4mst k\u00e4nd f\u00f6r sin debutroman Nervous Conditions (Rotl\u00f6s p\u00e5 svenska, 1990). Den boken \u00e4r en modern klassiker och enligt en sammanst\u00e4llning den n\u00e4st mest undervisade afrikanska romanen p\u00e5 amerikanska universitet, efter Achebes Allt g\u00e5r s\u00f6nder. Nu \u00e4r hon tillbaka med en ny roman \u2013 En kropp att s\u00f6rja \u2013 som tagits emot som en storartad \u00e5terkomst och var med p\u00e5 korta listan f\u00f6r f\u00f6rra \u00e5rets Bookerpris.<br \/>\n&#8221;Ett m\u00e4sterverk.&#8221; New York Times<br \/>\nHandlingen utspelar sig i Zimbabwe, under sent 1990-tal.<br \/>\nTambudzai \u00e4r inte l\u00e4ngre ung. Som den enda i sin familj utbildade hon sig och l\u00e4mnade hembyn f\u00f6r ett liv i det myllrande Harare. Men vad blev det f\u00f6r liv? Nu bor hon p\u00e5 ett slitet g\u00e4sthem efter att ha sagt upp sig fr\u00e5n sitt arbete som copywriter p\u00e5 en reklambyr\u00e5 eftersom hon inte l\u00e4ngre stod ut med att hennes vita kollegor tog \u00e5t sig \u00e4ran f\u00f6r hennes arbete. Men varje f\u00f6rs\u00f6k att skapa sig en framtid m\u00f6ts av nya besvikelser tills hon en dag g\u00e5r \u00f6ver gr\u00e4nsen.<\/p>\n<p>En kropp att s\u00f6rja \u00e4r ett portr\u00e4tt av en kvinna vars liv rymmer ett helt lands historia och kantrade framtidsutsikter. Frihetskriget genomsyrar fortfarande tillvaron, samtidigt som den nya v\u00e4rldens obarmh\u00e4rtiga ekonomiska villkor st\u00e5r i v\u00e4gen f\u00f6r ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt liv. F\u00f6r det \u00e4r egentligen det enda Tambudzai beg\u00e4r. Fr\u00e5gan \u00e4r bara hur mycket hon \u00e4r beredd att offra l\u00e4ngs v\u00e4gen.<br \/>\nBokf\u00f6rlaget ber\u00e4ttar om romanen:<br \/>\nTsitsi Dangarembga \u00e4r f\u00f6rfattare, filmskapare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivist bosatt i Harare, Zimbabwe. Redan i sin debutroman Nervous Conditions fr\u00e5n 1988 (pa svenska som Rotl\u00f6s 1990) skrev hon om Tambudzai. Den romanen betraktas idag som en modern klassiker och undervisas flitigt p\u00e5 universitet v\u00e4rlden \u00f6ver. En kropp att s\u00f6rja \u00e4r skriven trettio \u00e5r senare som en frist\u00e5ende forts\u00e4ttning.<br \/>\nDangarembga \u00e4r flerfaldigt prisbel\u00f6nt f\u00f6r sitt f\u00f6rfattarskap, senast med 2021 \u00e5rs Pinter Prize, liksom f\u00f6r sitt arbete f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och yttrandefrihet i Zimbabwe, bland annat med PEN Award for Freedom of Expression.<br \/>\nAndreas Vesterlund \u00e4r \u00f6vers\u00e4ttare fr\u00e5n engelska. Han har tidigare bland annat \u00f6versatt Ernest Hemingway, Michael Ondaatje och J.D. Salinger.<br \/>\nBokf\u00f6rlag: Tranan<\/p>\n<p><strong>L\u00f6pa varg av Kersin Ekman<\/strong><br \/>\n<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-full wp-image-143548\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/lopavarg.jpg\" alt=\"\" width=\"280\" height=\"410\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/lopavarg.jpg 280w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/lopavarg-205x300.jpg 205w\" sizes=\"auto, (max-width: 280px) 100vw, 280px\" \/>D\u00e5 kom han ut. Han gjorde det med en sj\u00e4lvklarhet som var l\u00e4tt att begripa; den h\u00e4r v\u00e4rlden var ju hans. Han kom fram ur skogen lite l\u00e4ngre bort \u00e4n d\u00e4r skidsp\u00e5ret gick. Han st\u00e4llde sig i myrkanten mellan en enbuske och en f\u00f6rkrympt tall. Han s\u00e5g uppm\u00e4rksamt ut \u00f6ver myrens lilla sn\u00f6vidd, v\u00e4nde p\u00e5 huvudet s\u00e5 att jag s\u00e5g profilen med den \u00e4dla nosen, den branta pannan och \u00f6ronen som stod opp.<br \/>\nUlf Norrstig, pensionerad j\u00e4gm\u00e4stare, \u00e4r den som ber\u00e4ttar i Kerstin Ekmans t\u00e4ta historia om en mans f\u00f6r\u00e4ndrade relation till jakten och skogen, till minnena och det egna \u00e5ldrandet.<br \/>\nOm m\u00e4nniskans plats p\u00e5 jorden, om en j\u00e4gare som \u00e5ldrats och inser att han inte jagat utan d\u00f6dat.<br \/>\nGavs ut i slutet av augusti.<br \/>\nBokf\u00f6rlag: Bonniers<\/p>\n<p><strong>Facebook &#8211; den nakna sanningen &#8211; Ber\u00e4ttelsen om hur ett f\u00f6retag tog \u00f6ver v\u00e4rlden av Sheera Frenkel, Cecilia Kang<\/strong><br \/>\n<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-full wp-image-143550\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/facebookboken.jpg\" alt=\"\" width=\"280\" height=\"441\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/facebookboken.jpg 280w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/facebookboken-190x300.jpg 190w\" sizes=\"auto, (max-width: 280px) 100vw, 280px\" \/>En g\u00e5ng i tiden var Facebook synonymt med framtiden. Folk vallf\u00e4rdade till Silicon Valley f\u00f6r att bygga en b\u00e4ttre v\u00e4rld. Men s\u00e5 kom skandalerna. 2018 avsl\u00f6jades att Facebooks ledning, med Mark Zuckerberg i spetsen, hade f\u00f6rs\u00f6kt d\u00f6lja sanningen \u2013 att plattformen blivit en central kanal f\u00f6r desinformation, hat, och politisk propaganda.<br \/>\nDenna omtalade bok \u00e4r en svidande granskning av Facebooks resa fr\u00e5n utopiskt n\u00e4tverk till global supermakt. Facebook lovar b\u00e4ttring efter varje skandal men forts\u00e4tter att v\u00e4xa till varje pris. Men hur h\u00f6gt blev priset, f\u00f6r medborgarna och f\u00f6r demokratin?<br \/>\nEn bok som k\u00e4nns oerh\u00f6rt viktig att l\u00e4sa. Den makt som Facebook har \u00e4r skr\u00e4mmande. Och tar de ansvar f\u00f6r sin makt? Hur kunde Facebook till exempel till\u00e5ta och dessutom tj\u00e4na massor av pengar p\u00e5 den falska bitcoin-reklamen som lurade m\u00e5nga m\u00e4nniskor?<br \/>\nBokf\u00f6rlag: Bonniers<\/p>\n<p><strong>De unga vi d\u00f6dar av Eija Hetekivi Olsson<\/strong><br \/>\n<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-143572\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/deungavvidodar-193x300.jpg\" alt=\"\" width=\"193\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/deungavvidodar-193x300.jpg 193w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/deungavvidodar.jpg 418w\" sizes=\"auto, (max-width: 193px) 100vw, 193px\" \/>Romanen sl\u00e4pptes i augusti och kanske ska r\u00e4knas till sommarens utgivning. Men det \u00e4r en roman som jag tror m\u00e5nga vill l\u00e4sa, \u00e4ven om den kan vara skr\u00e4mmande d\u00e5 den ber\u00e4ttar om n\u00e5got som h\u00e4nder omkring oss dagligen: den mobbning som m\u00e5nga barn uts\u00e4tts f\u00f6r i skolan och \u00e4nd\u00e5 v\u00e4nder skolledningen ryggen till detta.De unga vi d\u00f6dar avslutar trilogin om Miira.<br \/>\n33-\u00e5riga Miira studerar till l\u00e4rare p\u00e5 universitetet, praktiserar p\u00e5 ett gymnasium och jobbar i en mataff\u00e4r f\u00f6r att f\u00e5 livet att g\u00e5 runt. Sin egen f\u00f6rortsuppv\u00e4xt har hon f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rtr\u00e4nga &#8211; nu vill hon utbilda elever och skicka dem mot framtiden som bel\u00e4sta bazookas. Men varf\u00f6r f\u00e5r de inte l\u00e4ra sig att bli l\u00e4rare p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen? D\u00e4r snackas f\u00f6r mycket om kungar och andra gubbar, alldeles f\u00f6r lite om omv\u00e4rlden och ingenting om hur man planerar en lektion. Samtidigt kommer det fram att Miiras 15-\u00e5riga dotter Nova \u00e4r mobbad i skolan av b\u00e5de elever och l\u00e4rare. Nova m\u00e5r allt s\u00e4mre, och Miira b\u00f6rjar desperat sl\u00e5ss f\u00f6r sitt barns r\u00e4tt till respekt. F\u00f6r Novas liv och \u00f6verlevnad.<br \/>\nBokf\u00f6rlag: Norstedts<\/p>\n<p><strong>Dubbelportr\u00e4tt: En roman om Agatha Christie &amp; Oskar Kokoschka av Agneta Pleijel<\/strong><br \/>\n<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-143574\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/dubbelportratt-186x300.jpg\" alt=\"\" width=\"186\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/dubbelportratt-186x300.jpg 186w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/dubbelportratt.jpg 402w\" sizes=\"auto, (max-width: 186px) 100vw, 186px\" \/><br \/>\nF\u00f6r en Agatha Christie-\u00e4lskare som jag \u00e4r denna bok en bok jag vara m\u00e5ste l\u00e4sa:<br \/>\nDet \u00e4r mars 1969. Om bara n\u00e5gra m\u00e5nader ska amerikanerna landa p\u00e5 m\u00e5nen och v\u00e4rlden bli en annan. En ung man kliver in p\u00e5 galleriet Malborough Fine Arts i London d\u00e4r man visar en utst\u00e4llning med Oskar Kokoschka. Han vill h\u00f6ra vad det kan kosta f\u00f6r att f\u00e5 den \u00f6sterrikiske konstn\u00e4ren att m\u00e5la ett portr\u00e4tt av hans mormor. P\u00e5 ett ungef\u00e4r, mellan tumme och pekfinger. Mormodern \u00e4r ingen annan \u00e4n den k\u00e4nda deckarf\u00f6rfattaren Agatha Christie och portr\u00e4ttet \u00e4r t\u00e4nkt som g\u00e5va till hennes 80-\u00e5rsdag. Mycket motvilligt g\u00e5r de tv\u00e5 \u00e5ldrande konstn\u00e4rerna med p\u00e5 projektet och i sex sittningar n\u00e4rmar de sig varandra, avsl\u00f6jar vilka r\u00e4dslor och beg\u00e4r som formar ett skapande liv. Det blir ett samtal om d\u00f6den, k\u00e4rleken och konsten &#8211; i valfri ordning.<\/p>\n<p><strong>I munkens skugga av Helena Thorfinn<\/strong><br \/>\n<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-143576\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/imunkensskugga-193x300.jpg\" alt=\"\" width=\"193\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/imunkensskugga-193x300.jpg 193w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/imunkensskugga.jpg 418w\" sizes=\"auto, (max-width: 193px) 100vw, 193px\" \/><br \/>\nKatja har blivit utman\u00f6vrerad fr\u00e5n jobbet som mellanchef p\u00e5 kommunen och m\u00e5ste komma bort fr\u00e5n allt. Det enda som k\u00e4nns lockande \u00e4r att h\u00e4lsa p\u00e5 systersonen Simon, trainee p\u00e5 Unicef i Burma\/Myanmar &#8211; det g\u00e5tfulla landet som h\u00e5ller p\u00e5 att \u00f6ppna upp mot omv\u00e4rlden.<br \/>\nV\u00e4l p\u00e5 plats i en bungalow i Yangon v\u00e4xer beslutet fram hos henne att genomf\u00f6ra en tyst meditationsretreat i ett av Yangons m\u00e5nga buddhistkloster. Katja beh\u00f6ver l\u00e4ra sig att sl\u00e4ppa taget och &#8221;let it pass&#8221;.<br \/>\nMen hos munkarna i klostret hamnar hon mitt i den hemliga r\u00f6relse som hotar landets sk\u00f6ra demokratiska uppvaknande och hon f\u00e5r ansvar f\u00f6r en liten nunna. I st\u00e4llet f\u00f6r att sl\u00e4ppa taget, tvingas Katja agera.<br \/>\nSamtidigt i en annan del av landet letar modern till den lilla nunnan efter flickans pappa. Han har f\u00f6rsvunnit sp\u00e5rl\u00f6st som en f\u00f6ljd av f\u00f6rf\u00f6ljelsen av det folk han tillh\u00f6r&#8230;<br \/>\nI munkens skugga utspelar sig under de \u00e5r d\u00e5 den ikoniska Aung San Suu Kyi uts\u00e5gs till statskansler efter fria val. Men den snabba it-revolutionen gav upphov till hatkampanjer som kom att styra landet i en riktning f\u00e5 hade anat. Liksom i Helena Thorfinns tv\u00e5 tidigare romaner Innan floden tar oss och Den som g\u00e5r p\u00e5 tigerstigar skriver hon om v\u00e4rldar hon k\u00e4nner v\u00e4l och ber\u00e4ttar p\u00e5 fl\u00f6dande prosa om platser och m\u00e4nniskor som \u00e4r ok\u00e4nda f\u00f6r de flesta av oss.<\/p>\n<p>Helena Thorfinn jobbade under m\u00e5nga \u00e5r som journalist p\u00e5 bland annat SvD, TV4 och SVT innan hon b\u00f6rjade jobba internationellt med m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter f\u00f6r bland annat Sida och R\u00e4dda Barnen. Mellan \u00e5ren 2005-2008 var hon stationerad p\u00e5 Svenska Ambassaden i Bangladesh, d\u00e4r hon h\u00e4mtade intryck och inspiration till sina tv\u00e5 romaner Innan floden tar oss (2012) och Den som g\u00e5r p\u00e5 tigerstigar (2017).<br \/>\nMellan 2014 och 2017 var Helena Thorfinn bosatt i Myanmar\/Burma och den vistelsen har givit upphov till romanen I munkens skugga som utspelar sig under den korta period d\u00e5 det g\u00e5tfulla landet \u00f6ppnade upp f\u00f6r omv\u00e4rlden. Helena Thorfinn ber\u00e4ttar fritt, men med n\u00e4rvaron och kunnande hos den som var med.<\/p>\n<p><strong>Innerligt: Dikter av Margaret Atwood<\/strong><br \/>\n<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-143578\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/innerligt-194x300.jpg\" alt=\"\" width=\"194\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/innerligt-194x300.jpg 194w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/innerligt.jpg 421w\" sizes=\"auto, (max-width: 194px) 100vw, 194px\" \/>&#8221;Detta \u00e4r de sena dikterna.&#8221; S\u00e5 inleder Margaret Atwood den f\u00f6rsta dikten i nya samlingen Innerligt, och f\u00f6r l\u00e4saren blir det lika mycket en varning som en upplysning: &#8221;Var beredd p\u00e5 att jag s\u00e4ger som det \u00e4r.&#8221; Mild, ironisk och stundtals h\u00e4pen \u00e4r Atwoods blick n\u00e4r hon ser p\u00e5 livet som det blev, men skarp och drabbande n\u00e4r hon med sorg beskriver \u00f6vergrepp p\u00e5 natur och kvinnoliv.<\/p>\n<p>Margaret Atwood b\u00f6rjade sin f\u00f6rfattarbana som poet och fick sitt genombrott med diktsamlingen The Circle Game som 1966 bel\u00f6nades med Kanadas fr\u00e4msta litter\u00e4ra utm\u00e4rkelse, the Governor General\u2019s Award. Innerligt \u00e4r hennes f\u00f6rsta diktsamling p\u00e5 svenska sedan D\u00f6rren (ellerstr\u00f6ms, 2014) och Morgon i det brunna huset (Rab\u00e9n Prisma, 1996). I Innerligt m\u00f6ter vi teman som b\u00e4r poeten Atwoods speciella k\u00e4nnem\u00e4rke: naturen under lupp, tvivlet p\u00e5 v\u00e5r livsstil, m\u00f6ten med zombier, myter och legender och drabbande bilder av kvinnokroppen som slagf\u00e4lt. Varulvar, sirener och dr\u00f6mmar har sin givna plats, liksom djurliv och civilisationskritik. Dikterna talar om f\u00f6rluster och avsked, om sex, \u00e5ldrande och tillbakablickar, men ocks\u00e5 om f\u00f6rnyelse och framtid. I Innerligt delar poeten Atwood med sig av insikter, empati och humor och ger oss ren l\u00e4sgl\u00e4dje<br \/>\nMargaret Atwoods f\u00f6rfattarskap har bel\u00f6nats med en m\u00e4ngd litter\u00e4ra priser, d\u00e4ribland Kanadas fr\u00e4msta litter\u00e4ra utm\u00e4rkelse, Governor General&#8217;s Award f\u00f6r Tj\u00e4narinnans ber\u00e4ttelse, och hon har mottagit flera hedersdoktorat. \u00c5r 2000 fick hon emotta Bookerpriset f\u00f6r Den blinde m\u00f6rdaren.<\/p>\n<p>Utgivningen av b\u00f6cker i Sverige i h\u00f6st \u00e4r stor och bred. Det finns b\u00f6cker som kommer i h\u00f6st som s\u00e4kert m\u00e5nga ser fram emot. Magnus Uggla kommer med sin andra halvt-och-halvt sj\u00e4lvbiograf: &#8221;Johnny the Fucker \u00e4r en nyckelroman och bygger p\u00e5 historien om n\u00e4r Magnus Uggla st\u00e4llde upp i Melodifestivalen 1979 &#8211; mot sin vilja &#8211; med l\u00e5ten Johnny the Rocker.&#8221;<br \/>\nDavid Lagercrantz kommer med en slags deckare, Obscuritas, som \u00e4r den f\u00f6rsta i en ny serie av honom. Jonas Gardell kommer med en ny roman: Ett lyckligare \u00e5r.<br \/>\nSamtliga dessa tre kommer fr\u00e5n Norstedts bokf\u00f6rlag.<br \/>\nFr\u00e5n Bookmarks f\u00f6rlag kommer Sofie Sarenbrants Munkavle d\u00e4r hon ber\u00e4ttar om \u00f6vergreppen hon utsattes f\u00f6r som barn. I femton \u00e5r bar Sofie Sarenbrant p\u00e5 en hemlighet som hon till slut valde att ber\u00e4tta. Munkavle \u00e4r ett viktigt vittnesm\u00e5l om konsekvenserna av sexuella \u00f6vergrepp mot barn. \u201dMunkavle \u00e4r till\u00e4gnad alla som har drabbats av \u00f6vergrepp som barn. Som brottas med skuld och skam. L\u00e5t oss tillsammans l\u00e4gga skammen d\u00e4r den h\u00f6r hemma: hos f\u00f6r\u00f6varen\u201d, s\u00e4ger Sofie Sarenbrant.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n f\u00f6rlaget Historiska Media kommer Nya sidor av John F. Kennedy kommer fram i svensk biografi<br \/>\nJohn F. Kennedy fick bara vara USA:s president i 34 m\u00e5nader innan han m\u00f6rdades i Dallas 1963. \u00c4nd\u00e5 satte han ett outpl\u00e5nligt avtryck i v\u00e5r moderna historia \u2013 kanske mer f\u00f6r de k\u00e4nslor och f\u00f6rhoppningar som kn\u00f6ts till honom \u00e4n f\u00f6r vad han faktiskt \u00e5stadkom. Historikern Bengt Liljegrens nya bok John F. Kennedy ger ett n\u00e4rg\u00e5nget och kritiskt portr\u00e4tt av en man vars liv var fullt av paradoxer. Boken \u00e4r den f\u00f6rsta helt\u00e4ckande biografin p\u00e5 svenska p\u00e5 fem decennier.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En kropp att s\u00f6rja av Tsitsi Dangarembgas Den zimbabwiska f\u00f6rfattaren Tsitsi Dangarembgas \u00e4r f\u00f6r svenska l\u00e4sare fr\u00e4mst k\u00e4nd f\u00f6r sin debutroman Nervous Conditions (Rotl\u00f6s p\u00e5 svenska, 1990). Den boken \u00e4r en modern klassiker och enligt en sammanst\u00e4llning den n\u00e4st mest undervisade afrikanska romanen p\u00e5 amerikanska universitet, efter Achebes Allt g\u00e5r s\u00f6nder. Nu \u00e4r hon tillbaka [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-143532","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-toppnytt","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143532","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=143532"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143532\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":143592,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143532\/revisions\/143592"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=143532"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=143532"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=143532"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}