{"id":143062,"date":"2021-08-14T22:41:40","date_gmt":"2021-08-14T20:41:40","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=143062"},"modified":"2021-08-15T11:07:50","modified_gmt":"2021-08-15T09:07:50","slug":"ystad-sweden-jazzfestival-2021-del-3-skandinaviska-konstellationer-plus-ett-par-utlandska-praliner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=143062","title":{"rendered":"Ystad Sweden Jazzfestival 2021 del 3 – Skandinaviska konstellationer plus ett par utl\u00e4ndska praliner"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Harrii Paavolainen <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

VIVIAN BUCZEK GROUP feat SEAMUS BLAKE framtr\u00e4der i inbjudande Ystad Saltsj\u00f6bad. Hon omges av sin ”partner in crime”, genialiske Martin Sj\u00f6stedt vid flygeln, d\u00e4rtill ansvarig f\u00f6r arrangemang. Och till f\u00f6ljsam rytmsektion har musiker tillh\u00f6riga noblessen i Europa engagerats, n\u00e4mligen danskarna Jesper Bodilsen p\u00e5 kontrabas och trumslagare Morten Lund. De kompletterades av amerikanske saxofonisten Seamus Blake, k\u00e4nd fr\u00e5n samarbeten med Mingus Band, John Scofield och basisten Avishai Cohen. Huvudsakligen f\u00f6rmedlas material fr\u00e5n kommande album betitlat Roots. <\/em>I superb ljud\u00e5tergivning iscens\u00e4tts en s\u00e5ngfest p\u00e5 h\u00f6gsta niv\u00e5. Sprudlande Buczek ( haft ynnesten att h\u00f6ra och recensera henne flera g\u00e5nger) \u00e4r i h\u00f6gform. Att hon passionerat f\u00f6rmedlar hela spektrat av val\u00f6rer smittar av sig p\u00e5 m\u00e4nnen. Buczek \u00e4r en fantastisk interpret, \u00f6vertygar i varje frasering, dessutom finns f\u00f6rm\u00e5gan att ber\u00f6ra med l\u00e5ngtidsverkan; en imponerande kvalitet f\u00f6r n\u00e5gon som f\u00f6ljt sin musikerpappas uppmaning om att aldrig kompromissa. Frapperande mogen publik fick sitt lystm\u00e4te tillgodosett med r\u00e5ge. <\/p>\n\n\n\n

Underbar inledning g\u00e5r i nyansernas tecken, vilket inte hindrar Blake fr\u00e5n att b\u00f6rja kraftfullt. Hans anm\u00e4rkningsv\u00e4rda teknik och k\u00e4nsla f\u00f6r att utveckla teman, g\u00f6r sig p\u00e5mind omg\u00e5ende. Efterhand sporrar man varandra till stord\u00e5d i v\u00e4xelverkan: snyggt stretchande tenor och Buczek j\u00e4mte den formidabla pianotrion. S\u00e5ngstj\u00e4rnan ber\u00e4ttar att Stevie Wonder fungerat som ink\u00f6rsport till jazz och annan \u00e4del musik, varp\u00e5 en makal\u00f6s, radikalt annorlunda version av Visions <\/em>framf\u00f6rs. I Devil May Care <\/em>blir det \u00e5ka av. Bebop de luxe g\u00f6r mig exalterad n\u00e4r samtliga visar vad de \u00e4r kapabla till. Bodilsens basg\u00e5ngar garanterar sprittande sv\u00e4ng. Registrerar bed\u00e5rande r\u00f6st i Prelude to a Kiss <\/em>i s\u00e4llskap av en besj\u00e4lad Blake, som tar fram det d\u00e4r extra \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda. I ett par grandiosa scat-sekvenser hyllas indirekt the first lady of jazz, inte minst i en raffinerad duell med Morten Lund ( en favorit hos mig). \u00d6rh\u00e4ngen som Monicas vals <\/em>(text Beppe Wolgers) och Imorron <\/em>(text Hasse Alfredson) fick utg\u00f6ra repertoarens svenska anknytning f\u00f6r den polsk\u00e4ttade tons\u00e4kra vokalisten. Sj\u00f6stedt briljerar givetvis i gripande arrangemang. \u00d6versta skiktet av instrumentalister avslutar ”kaxigt” med fr\u00e4sande, hejdl\u00f6st sv\u00e4ng p\u00e5 bl\u00e5 botten. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Anna Rylander <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

JAN, LARS & EMELIE l\u00e5ter lite fantasil\u00f6st som namn p\u00e5 en minst sagt s\u00e4llsam trio som konserterade under fjol\u00e5rets begr\u00e4nsade festival. Den begivenheten spelades in och fanns tillg\u00e4nglig p\u00e5 skiva, fr\u00e5n och med dagen efter att de \u00e5nyo framtr\u00e4tt under rubriken ”The Ystad Concert II”. Trion best\u00e5r av Jan Lundgren (konstn\u00e4rlig ledare och grundare av YSJF) vid flygeln, Lars Danielsson p\u00e5 bas samt den betydligt yngre fransmannen Emile Parisien p\u00e5 sopransaxofon. Deras respektive cv \u00e4r av den imponerande omfattningen att den vetgirige uppmanas googla. (I sammanhanget h\u00f6gst relevant att framh\u00e5lla Jans internationella projekt Mare Nostrum j\u00e4mte Lars dito d\u00f6pt till Liberetto.)<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Marek Piechnat <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ett par g\u00e5nger tidigare n\u00e4r Lundgren och Danielsson spelat i skilda sammanhang (m\u00f6jligen ocks\u00e5 tillsammans) p\u00e5 festivalen, har konklusionen blivit att ”b\u00e4ttre kan det helt enkelt inte bli”. Motsvarande tankeg\u00e5ng uppst\u00e5r efter min f\u00f6rsta kontakt med detta ofattbart sofistikerat, samverkande triumvirat. F\u00f6r att tala klarspr\u00e5k bevittnade recensenten ett m\u00e4starm\u00f6te. Man lanserar l\u00e5tar skrivna av n\u00e5gon av dem. Os\u00e4ker p\u00e5 om musik ut\u00f6ver den fr\u00e5n n\u00e4mnda skiva Into The Night <\/em>framf\u00f6rdes. Hur som helst startar spelningen med Gl\u00e4djens blomster <\/em>och I Do<\/em>. Finns ofta en folkmusikalisk anstrykning i deras f\u00e4ngslande sound. Toner s\u00f6ker sig skenbart fram, skenbart d\u00e4rf\u00f6r att det r\u00e5der ingen tvekan om att herrarna vet vad de sysslar med, var de befinner sig och vart de \u00e4mnar. I hypnotiskt beat leder virtuosen Parisien sina v\u00e4nner i vad som f\u00f6refaller vara en slavisk dans. I den rogivande titell\u00e5ten vars sammanl\u00e4nkande kluster framkallar gl\u00e4djet\u00e5rar seglar den ljust ljudande saxofonen iv\u00e4g. Tillf\u00e4lligt bryts magin genom impro-hyss ett par g\u00e5nger. Dissonanser tar vid, genomstr\u00f6mmas av hoppande, skrynkliga infall eller lekfullt, eggande beat med Lars i spetsen. \u00d6verg\u00e5r vid ett tillf\u00e4lle i bluesiga solosekvenser. Man kompletterar varandra fullkomligt grandiost, vilket inneb\u00e4r att Jan synes styra vid f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 tillf\u00e4llen. Lars komposition Asta <\/em>var otroligt vacker, s\u00e5 utomjordiskt bed\u00e5rande att sk\u00f6nheten inte kan \u00e5terges verbalt. Och allra sist f\u00f6ljer han upp med fj\u00e4derl\u00e4tt, iv\u00e4gglidande p\u00e4rla. Som framg\u00e5tt g\u00e5r kemin p\u00e5 scen n\u00e4stan att ta p\u00e5. B\u00f6r betecknas som innovativ full\u00e4ndning! <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Harri Paavolainen <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
foto Harri Paavolainen <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

CECILIA PERSSON & CENNET J\u00d6NSSON ”Premiere” \u00e4r ett nyskrivet best\u00e4llningsverk fr\u00e5n YSJF och Musik i Syd. Lyckligtvis kommer det kunna spridas vidare via Jazzradion. Pianist Persson (Paavo, Lina Nyberg Band, Norrbotten Big Band) och saxofonist J\u00f6nsson (Tolvan) – illustra impro-musiker som \u00e4ven gett ut skivor i eget namn – hade till uruppf\u00f6randet tillverkat sp\u00e4nstiga l\u00e5tar var f\u00f6r sig. F\u00f6r att paletten av klanger skulle kunna realiseras, kn\u00f6ts fyra ytterligare renommerade musiker till projektet: trumpetaren Tobias Wiklund, accordionisten Lisa L\u00e5ngbacka och som rytmsektion basisten Tommy Andersson och Lisbeth Diers fr\u00e5n Danmark bakom trummor och rytmattiraljer. Sextetten som tr\u00e4ffats en g\u00e5ng f\u00f6r att repetera, \u00e4r enormt rutinerad, verksam p\u00e5 skilda h\u00e5ll inom m\u00e5nga stilar och skiftande s\u00e4ttning.. Var beredd p\u00e5 sekvenser av spr\u00e4cklig, utsv\u00e4vande art. F\u00f6rbluffas n\u00e4stan av sp\u00e4nnande musik som rymmer s\u00e5 mycket mer. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4rktes att musikerna trivdes med utmaningen att l\u00e4ra sig kr\u00e4vande l\u00e5tar och f\u00e5 utlopp f\u00f6r sin kreativitet i solon. Kompositionerna har ena foten i handfast s\u00e5ngbara melodier, den andra i t\u00e4mligen fladdrig fri form. Vibrerande, enast\u00e5ende p\u00e5passlig rytmsektion h\u00e5ller ihop strukturen. Och n\u00e4r eminente Wiklund g\u00e5r loss i ett av sina fyrverkerier hamnar de vid ett tillf\u00e4lle i vig duell med honom. Of\u00f6rgl\u00f6mliga solon presterades av trumpetaren. Stimuleras av Diers tassande rytmmattor och av ett par finst\u00e4mda solon fr\u00e5n L\u00e5ngbacka, som g\u00e4rna hade f\u00e5tt vara \u00e4n mer i framkant. Persson pendlar raffinerat mellan ober\u00e4kneligt spel och reflekterande teman, medan sopransaxen \u00e4r det instrument som mest breder ut sig, inom och utanf\u00f6r ramarna. J\u00f6nsson \u00e4r fortfarande en auktoritet att r\u00e4kna med. I Haiku groove <\/em>(J\u00f6nsson) h\u00f6rs emellan\u00e5t lite Balkan-stuk. Cecilia Perssons Zillra<\/em>(?) utvecklas till ett introspektivt \u00e4ventyr i folkmusikalisk skepnad. Tvekl\u00f6st en h\u00f6jdpunkt! J\u00f6nsson hade till sina barnbarn skrivit tv\u00e5 separata l\u00e5tar, vilka han omn\u00e4mner som naivt riffande respektive vaggvisa. Dessa och lejonparten av duons verk, \u00e4r prov p\u00e5 finurlig musik. Inneh\u00e5llsrik utan att kantra genom \u00f6verlast. En udda, kul sak som t\u00e4njer gr\u00e4nserna pr\u00e4glas av hektiska intervaller. En l\u00e5t som ocks\u00e5 finns i orkestrerad till\u00e4gnar Persson de k\u00e4mpande kvinnorna i v\u00e5rden. Frondosidad<\/em> tr\u00e4der fram som ett smeksamt smycke, l\u00e5ngsamt i lyrisk tonart. Som ett kongenialt, kort appendix f\u00e5r vi p\u00e5 lyxiga Saltsj\u00f6bad en melodi som skrider fram i v\u00f6rdnad. (Kunde efter\u00e5t, trevligt nog, byta n\u00e5gra uppskattande ord med Lisa L\u00e5ngbacka och Cennet J\u00f6nsson). <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Utser i knivskarp konkurrens JAN LUNDGREN & GEORG RIEDEL till den konsert som utstr\u00e5lar mest v\u00e4rme fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l scen som salong. Med h\u00e4nvisning till sin 87-\u00e5riga existens hade giganten Riedel t\u00e4nkt sluta spela, men blev i v\u00e5ras \u00f6vertalad av Jan Lundgren inf\u00f6r bejublat framtr\u00e4dande i Stockholm. D\u00e5 fanns fler prominenta basister i programmet. Till YSJF ville hedersg\u00e4sten sj\u00e4lv interagera med den fabul\u00f6se pianisten. Duon spelar svensk musik, mestadels skriven av dem sj\u00e4lva i ett program betitlat Lockrop<\/em>, deras duoskiva fr\u00e5n 2005 varifr\u00e5n merparten av konsertens inneh\u00e5ll emanerar. Riedel har som bekant skapat eller varit delaktiga i framtagandet av ett antal \u00e4delstenar, vars melodier tillh\u00f6r det mest genuina vi har. ( I ett rapsodiskt samtal p\u00e5 Ystad Konstmuseum g\u00f6r upphovsmannen n\u00e5gra nedslag i somliga ikoniska verk ur en kopi\u00f6st l\u00e5ng, bred och kvalitetsm\u00e4rkt karri\u00e4r). <\/p>\n\n\n\n

Allt g\u00f6rs med uts\u00f6kt instinktiv omsorg, inklusive mellanrummens ifyllande med egna till\u00e4gg i kristallklart mjukt ljud. F\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver andelen improvisationer som f\u00f6rekom i l\u00e5tar vi \u00e4r f\u00f6rtrogna med. H\u00e4rlig livek\u00e4nsla! I princip hela evenemanget med sin folkloristiska profil, hakar tag i mig. Suger sig fast ordentligt g\u00f6r en l\u00e5t av doldisen Reinhold Svensson, vars medryckande tema f\u00e5r musiken att lyfta. Blir f\u00f6rst\u00e5s Blues f\u00f6r Jan Johansson <\/em>och klassiska visor ur Jazz p\u00e5 svenska. <\/em>Lundgren hyllar Siljabloo medan Riedel dedikerar Arne <\/em> till ”Dompan”. Vidare f\u00f6rses vi med nyskrivna, aningen dystra alstret Tankar om natten<\/em>, f\u00f6rn\u00e4mliga Stenhuggaren<\/em> och en lika f\u00f6rn\u00e4mlig rytmiserad g\u00e5ngl\u00e5t. Till de n\u00e4rvarandes f\u00f6rtjusning framf\u00f6rs Idas sommarvisa <\/em>och ytterligare illustrerad barnmusik. Helhetsintrycket accentueras av g\u00e5shudsframkallande Emigrantvisa<\/em>, vilket medf\u00f6r st\u00e5ende ovationer.<\/p>\n\n\n\n

Spelet p\u00e5 duo genomf\u00f6rs i j\u00e4mvikt mellan lyriskt reflekterande och uppsluppna element. Ljusa och m\u00f6rka toner fr\u00e5n respektive instrument m\u00e5lar ljuva m\u00f6nster, bortsett fr\u00e5n instrumentens separata, f\u00e4ngslande utflykter. Haft f\u00f6rm\u00e5nen att lyssna p\u00e5 b\u00e5da dessa storheter ganska ofta under 2000-talet. Vad betr\u00e4ffar Lundgren ( total koncentration p\u00e5 scen trots att han tj\u00e4nstg\u00f6r som fr\u00e4msta ansiktet ut\u00e5t f\u00f6r YSJF) sl\u00e5r det mig att han besitter en avg\u00f6rande egenskap. Exakt r\u00e4tt l\u00e4ngd p\u00e5 pauseringar, vilket bidrar till att g\u00f6ra honom till en av v\u00e5ra fr\u00e4msta pianister alla kategorier. Ett adelsm\u00e4rke \u00e4ven Riedel omfamnar med sina enormt v\u00e4lavv\u00e4gda betoningar. M\u00e4rker en fenomenal samh\u00f6righet emellan dem musikaliskt. Magisk upplevelse! <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Markus F\u00e4gersten <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Nybildade storbandet SCANDINAVIAN JAZZ ORCHESTRA m\u00f6ter ISABELLA LUNDGREN \u00e4r ytterligare ett ambiti\u00f6st projekt vars livepremi\u00e4r sker p\u00e5 Ystad Teater. Id\u00e9n kl\u00e4cktes f\u00f6r n\u00e4rmare tv\u00e5 \u00e5r sedan av medlemmarna i Fredbergs Orkester. Repertoaren best\u00e5r av nyskrivna s\u00e5nger som kan j\u00e4mf\u00f6ras med bred underh\u00e5llning fr\u00e5n s\u00e5d\u00e4r ett halvsekel tillbaka i tiden, t\u00e4nk Hasse & Tage eller shower i teverutan. Musiken har gjorts av pianisten Jesse Emmoth, medan bland andra Kalle Lind och Babben Larsson kn\u00e5pat ihop m\u00e4rkv\u00e4rdiga, i b\u00e4sta fall underfundiga texter. Mats H\u00e5lling, Katrine Windfeld, Cecilia Persson samt Claus S\u00f6rensen har levererat arrangemang. En av grundarna, Emil Fredberg, agerar vokalist, tillika presentat\u00f6r i s\u00e5ngcykeln man kallar ”Stories No One Has Heard”, fast texterna framf\u00f6rs p\u00e5 svenska. <\/p>\n\n\n\n

Storbandets medlemmar \u00e4r en osedvanlig mix av respektingivande rutin och talangfulla f\u00f6rm\u00e5gor. Om sammans\u00e4ttningen kan man utbrista ”kors i taket”, eftersom tolv stycken (inklusive g\u00e4stvokalist) \u00e4r kvinnor. Utrymmet medger inte att samtliga omn\u00e4mns. I spetsen f\u00f6r de etablerades skara kan framh\u00e5llas Karin Hammar (trombon), Karolina Almgren (sopransax) och nyligen prisade Cornelia Nilsson bakom trumsetet. Andra som l\u00e5tit tala om sig \u00e4r exempelvis gitarristen Charlotta Andersson, trombonisten Ebba \u00c5sman j\u00e4mte Julia Strzalek p\u00e5 altsax. Mest str\u00e5lglans av samtliga p\u00e5 scen kommer otvivelaktigt fr\u00e5n Isabella Lundgren, sedan Gyllene Skivan-utm\u00e4rkelsen 2014 befinner sig stj\u00e4rnan estetiskt i f\u00f6rsta klass . <\/p>\n\n\n\n

Ofr\u00e5nkomligt intr\u00e4ffar besvikelser p\u00e5 festivaler. Kom aldrig in i denna m\u00e4rkliga musik, blev ist\u00e4llet sammantaget uttr\u00e5kad, \u00e4ven om undantag kan redovisas. (En i orkestern tyckte efter\u00e5t att jag skulle ge musiken fler chanser.) K\u00e4ndes s\u00e5 fr\u00e4mmande med referensen till daterad revymusik uppblandad med s\u00e5ngstil \u00e1 la Brecht\/ Weill med sv\u00e5rsm\u00e4lta ”upp-och-ner-betoningar”. Emil Fredberg m\u00e5 vara duktig, men r\u00f6sten kuggade inte alls i min omloppsbana. Och tyv\u00e4rr funkade inte Emmoths stundtals musikalinfluerade stil p\u00e5 mig, fast den behandlats av proffsiga arrang\u00f6rer och st\u00f6ds av jubilerande KMA. Hittade f\u00e5 lockande inslag som lodar p\u00e5 djupet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rvisso alltid gl\u00e4djande att ta del av Lundgrens s\u00e5ngkonst. I ett av numren h\u00f6rs hennes vidunderligt genomtr\u00e4ngande st\u00e4mma i swingmelodi syresatt av blues, vilket genererar bra drag i orkestern. Noterar ocks\u00e5 fryntlig duett med Fredberg. \u00c5tskilliga som ing\u00e5r i SJO har avsev\u00e4rda meriter och har under l\u00e5ng tid frontat egna band, varf\u00f6r dessa polerade s\u00e5nger framst\u00e5r som sl\u00f6seri med resurser. Syftar p\u00e5 toppkrafter inom svensk jazz som Karl-Martin Almqvist, Fredrik Lindborg, Karin Hammar, M\u00e5rten Lundgren samt Karolina Almgren, varav de flesta \u00e4nd\u00e5 fick st\u00e5 i rampljuset i omg\u00e5ngar. Hade dock hoppats att de skulle f\u00f6rekomma i ett storslaget sammanhang, bortsk\u00e4md som jag \u00e4r med formidabla bedrifter fr\u00e5n svenska storband. Otillr\u00e4ckligt att storbandet mest kommer till sin r\u00e4tt i ett par instrumentala alster. B\u00e4st bevarad i minnet av solisterna \u00e4r Julia Strzalek, vars k\u00e4nsliga fraser f\u00f6rde tanken till en viss Garbarek. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

VIVIAN BUCZEK GROUP feat SEAMUS BLAKE framtr\u00e4der i inbjudande Ystad Saltsj\u00f6bad. Hon omges av sin ”partner in crime”, genialiske Martin Sj\u00f6stedt vid flygeln, d\u00e4rtill ansvarig f\u00f6r arrangemang. Och till f\u00f6ljsam rytmsektion har musiker tillh\u00f6riga noblessen i Europa engagerats, n\u00e4mligen danskarna Jesper Bodilsen p\u00e5 kontrabas och trumslagare Morten Lund. De kompletterades av amerikanske saxofonisten Seamus Blake, […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-143062","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143062","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=143062"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143062\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":143146,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/143062\/revisions\/143146"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=143062"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=143062"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=143062"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}