{"id":141856,"date":"2021-06-17T12:39:40","date_gmt":"2021-06-17T10:39:40","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=141856"},"modified":"2021-06-17T12:39:42","modified_gmt":"2021-06-17T10:39:42","slug":"for-forsta-gangen-i-europa-en-samlingsutstallning-med-jose-leonilson-i-malmo-konsthall","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=141856","title":{"rendered":"F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Europa: en samlingsutst\u00e4llning med Jos\u00e9 Leonilson &#8211; i Malm\u00f6 Konsthall"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_141862\" aria-describedby=\"caption-attachment-141862\" style=\"width: 491px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-141862\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Leonilson_Vogue-Ideal.jpg\" alt=\"\" width=\"491\" height=\"650\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Leonilson_Vogue-Ideal.jpg 491w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Leonilson_Vogue-Ideal-227x300.jpg 227w\" sizes=\"auto, (max-width: 491px) 100vw, 491px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-141862\" class=\"wp-caption-text\">Jos\u00e9 Leonilson<br \/>Vogue Ideal (fanzine), 1976<br \/>Ideal Vogue [Fanzine]<br \/>Tuschpenna, kulspetspenna och grafit p\u00e5 papper<br \/>Private collection, S\u00e3o Paulo<br \/>Foto: Rubens Chiri<\/figcaption><\/figure>\n<p>Antirasistiska blickar<br \/>\nMalm\u00f6 Konsthalls sommarutst\u00e4llning i Mellanrummet<br \/>\nUtst\u00e4llningen \u00f6ppnas med en lives\u00e4nd vernissage (Facebook Live) fredagen den 18 juni kl 18\u201318.30. Publik\u00f6ppning l\u00f6rdagen den 19 juni.<\/p>\n<p>L\u00f6rdag 19 maj 2021 \u00f6ppnar Malm\u00f6 Konsthall sin stora sommarutst\u00e4llning med Jos\u00e9 Leonilson.  Utst\u00e4llningen p\u00e5 Malm\u00f6 Konsthall \u00e4r den f\u00f6rsta stora soloutst\u00e4llningen i Europa av konstn\u00e4ren, som genom ett uttryck som p\u00e5minner om dagbokens nakenhet skildrar homosexualitet, k\u00f6nsstereotyper, klasskillnader och k\u00e4nslan av utanf\u00f6rskap i ett brett spektrum av uttrycksformer och stilar.<\/p>\n<p>Utst\u00e4llningen som upp uppbyggd kronologiskt visar verk fr\u00e5n hans ungdomstid fram till hans senaste \u00e5r i livet. Leonilson var imponerande bred i sin konstn\u00e4rliga uttryck d\u00e4r han skapade med textil, hans m\u00e5lade, han skapade statyer och installationer. P\u00e5 en fr\u00e5ga om varf\u00f6r han jobbar s\u00e5 brett l\u00e4r han ha svarat: &#8221;Jag vill g\u00f6ra allt&#8221;, ber\u00e4ttade Mats Stjernstedt, chef f\u00f6r Malm\u00f6 Konsthall, p\u00e5 en online presstr\u00e4ff inf\u00f6r \u00f6ppningen av utst\u00e4llningen.<\/p>\n<p>Utst\u00e4llningen var planerad att visas under 2020 men g\u00e5 grund av pandemin har den blivit f\u00f6rskjuten. Malm\u00f6 Konsthall arrangerar utst\u00e4llningen i samarbete med Moderna museet i Stockholm var intendent Fredrik Liew ber\u00e4ttar att det varit en enormt kr\u00e4vande arbete att arrangera utst\u00e4llningen:<br \/>\n&#8211; Det har varit mycket sv\u00e5rt att samla ihop dessa verk, m\u00e5nga \u00e4r sk\u00f6ra och m\u00e5ste transporteras fr\u00e5n l\u00e5nga distanser och det har varit sv\u00e5rt att f\u00e5 l\u00e5na en del konstverk, sade Fredrik Liew.<\/p>\n<figure id=\"attachment_141863\" aria-describedby=\"caption-attachment-141863\" style=\"width: 318px\" class=\"wp-caption alignright\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-141863\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Leonilson_As-ruas-da-cidade.jpg\" alt=\"\" width=\"318\" height=\"650\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Leonilson_As-ruas-da-cidade.jpg 318w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Leonilson_As-ruas-da-cidade-147x300.jpg 147w\" sizes=\"auto, (max-width: 318px) 100vw, 318px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-141863\" class=\"wp-caption-text\">Jos\u00e9 Leonilson<br \/>As ruas da cidade, ca. 1988<br \/>Stadens gator<br \/>Akryl p\u00e5 duk<br \/>Charl\u00f4 Whately Collection, S\u00e3o Paulo<br \/>Foto: Rubens Chiri<\/figcaption><\/figure>\n<p>Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar om Leonilson: Jos\u00e9 Leonilson (1957\u20131993) skapade sin personliga och poetiska vision under en tid av politisk och social omv\u00e4lvning i sitt hemland Brasilien. Utst\u00e4llningen Leonilson \u2013 Drawn: 1975\u20131993 \u00e4r den f\u00f6rsta stora retrospektiva utst\u00e4llningen av hans verk i Europa. Utst\u00e4llningen presenterar 250 verk fr\u00e5n hans tidiga m\u00e5leri fram till de intima broderier som han gjorde under de sista \u00e5ren av sitt liv, efter att han diagnostiserats med AIDS. Utst\u00e4llningen visas till den 10 oktober.<\/p>\n<p>\u2013 I en produktion som \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt omfattande, med tanke p\u00e5 konstn\u00e4rens alltf\u00f6r tidiga bortg\u00e5ng i sviterna av AIDS, konfronterar Leonilsons unika verksamhet det inre k\u00e4nslolivet och fr\u00e5gor som r\u00f6r den m\u00e4nskliga kroppen. Genom utst\u00e4llningen kan Malm\u00f6 Konsthall fungera som en internationell utblickspunkt d\u00e4r publiken f\u00e5r ta del av politiska och historiska skeenden genom en konstn\u00e4rs verksamhet, s\u00e4ger Mats Stjernstedt, chef f\u00f6r Malm\u00f6 Konsthall.<\/p>\n<p>Leonilson var en av de viktigaste representanterna f\u00f6r den generation av brasilianska konstn\u00e4rer som kallades Gera\u00e7\u00e3o 80 (80-talsgenerationen). D\u00e5 milit\u00e4rdiktaturen i Brasilien f\u00f6ll 1985, efter att censur och f\u00f6rtryck pr\u00e4glat landet i tjugo \u00e5r, firade Gera\u00e7\u00e3o 80 sin nyf\u00f6rv\u00e4rvade frihet med att m\u00e5la i en stil som var f\u00e4rgstark, uttrycksfull och samh\u00e4llskritisk. Leonilsons produktion anses h\u00f6ra till de viktigaste f\u00f6r tidsperioden och hans verk finns i dag representerade i \u00f6ver 500 samlingar v\u00e4rlden \u00f6ver. Kraften i hans bilder, tillsammans med hans starka personlighet och sj\u00e4lvs\u00e4kra attityd, p\u00e5verkade m\u00e5nga konstn\u00e4rer som b\u00f6rjade m\u00e5la vid den tiden. Leonilson var en engagerad individ, en medborgare i v\u00e4rlden, h\u00e4ngiven sin tid och plats.<\/p>\n<p>Leonilson studerade konst i S\u00e3o Paulo 1978\u20131981 men valde att avsluta sina studier i f\u00f6rtid f\u00f6r att ist\u00e4llet p\u00e5 egen hand utveckla sin konstproduktion. Vid den h\u00e4r tidsperioden fick 1970- och 80-talets italienska transavantgardism, med sina figurativa och antika mytologiska motiv i expressiva f\u00e4rger, en stor inverkan p\u00e5 hans konst. \u00c4ven konstn\u00e4rer som Eva Hesse, Blinky Palermo och Paul Klee p\u00e5verkade hans skapande. Redan ungdomsverken fr\u00e5n tiden innan studierna l\u00e5ter ana vad som p\u00e5 sikt skulle komma att k\u00e4nneteckna Leonilsons konstn\u00e4rskap: en verksamhet d\u00e4r uppslag och material h\u00e4mtades ur vardagen och omvandlades till l\u00e5gm\u00e4lt poetiska konstobjekt starkt pr\u00e4glade av konstn\u00e4rens personliga relationer, framf\u00f6rallt k\u00e4rleksrelationer med andra m\u00e4n.<\/p>\n<p>I Leonilsons skapande sammanfogas det personliga och det politiska. Han v\u00e4xte upp i en religi\u00f6s familj i den fattiga nord\u00f6stra regionen i Brasilien och upplevde kr\u00e4nkningar p\u00e5 grund av sin hudf\u00e4rg och sin sexuella l\u00e4ggning. I sina verk skildrar han upplevelsen av utanf\u00f6rskap, homosexualitet och minoritetstillh\u00f6righet och portr\u00e4tterade individer ur marginaliserade grupper, med vilka han k\u00e4nde gemenskap. Flera av hans verk f\u00f6rmedlar kritik mot traditionella k\u00f6nskonstruktioner, k\u00f6nsstereotyper och den stora klyftan mellan fattiga och v\u00e4lbest\u00e4llda i det brasilianska samh\u00e4llet. Samtidigt \u00e4r de poetiska, s\u00e5rbara och intima, fyllda med k\u00e4nslor och dubbeltydigheter, ofta med textelement. \u201dJag uttrycker mig inte genom v\u00e5ld eller makt. Jag tror att sm\u00e5, tysta ting kan genomborra dig lika skarpt som en kula i huvudet\u201d, lyder ett citat av konstn\u00e4ren.<\/p>\n<figure id=\"attachment_141865\" aria-describedby=\"caption-attachment-141865\" style=\"width: 198px\" class=\"wp-caption alignright\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-141865\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Jose_Leonilson_portrait-198x300.jpg\" alt=\"\" width=\"198\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Jose_Leonilson_portrait-198x300.jpg 198w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/Jose_Leonilson_portrait.jpg 429w\" sizes=\"auto, (max-width: 198px) 100vw, 198px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-141865\" class=\"wp-caption-text\">Portr\u00e4tt Jos\u00e9 Leonilson, 1983<br \/>Courtesy Projeto Leonilson<br \/>Foto: Ronaldo Miranda<\/figcaption><\/figure>\n<p>N\u00e4r Leonilson diagnostiserades med AIDS \u00e5r 1991 f\u00f6r\u00e4ndrades hans visuella spr\u00e5k markant. Mellan 1991 och 1993, d\u00e5 han g\u00e5r bort i sviterna av sjukdomen, vittnar arbetet likt en dagbok om hur hans h\u00e4lsa f\u00f6rs\u00e4mras. Mot slutet av livet arbetar han mest i sm\u00e5 format med n\u00e5l, tr\u00e5d och tyg p\u00e5 grund av sjukdomens fysiska p\u00e5frestningar, och f\u00f6r att han inte l\u00e4ngre kunde uth\u00e4rda lukten av f\u00e4rg. Under den sista perioden i Leonilsons liv spelar spr\u00e5k och abstraktion, s\u00e5v\u00e4l som religioners visuella och formella spr\u00e5k, en viktig roll i hans arbeten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Antirasistiska blickar Malm\u00f6 Konsthalls sommarutst\u00e4llning i Mellanrummet Utst\u00e4llningen \u00f6ppnas med en lives\u00e4nd vernissage (Facebook Live) fredagen den 18 juni kl 18\u201318.30. Publik\u00f6ppning l\u00f6rdagen den 19 juni. L\u00f6rdag 19 maj 2021 \u00f6ppnar Malm\u00f6 Konsthall sin stora sommarutst\u00e4llning med Jos\u00e9 Leonilson. Utst\u00e4llningen p\u00e5 Malm\u00f6 Konsthall \u00e4r den f\u00f6rsta stora soloutst\u00e4llningen i Europa av konstn\u00e4ren, som genom ett [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-141856","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-toppnytt","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/141856","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=141856"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/141856\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":141875,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/141856\/revisions\/141875"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=141856"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=141856"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=141856"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}