![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/nomadland-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Nomadland
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 26 mars 2021
\nRegi och manus Chlo\u00e9 Zhao<\/p>\n
En roadmovie om m\u00e4nniskor som kastats ut fr\u00e5n det amerikanska samh\u00e4llet, ofta pension\u00e4rer som blivit utan bostad och nu v\u00e4ljer att ta sig runt l\u00e4ngs amerikanska v\u00e4gar med husbil. I centrum f\u00f6r filmen \u00e4r den \u00e4ldre kvinnan Fern, spelad av Frances McDormand, som nominerats f\u00f6r en Oscar f\u00f6r sin insats i rollen. F\u00f6r \u00f6vrigt en av f\u00e5 roller som spelas av sk\u00e5despelare. De flesta i filmen spelar sig sj\u00e4lva. Det g\u00f6r att filmen k\u00e4nns mer som dokument\u00e4r \u00e4n drama.<\/p>\n
Filmen saknar egentligt dramatisk handling. Fern k\u00f6r runt p\u00e5 de amerikanska v\u00e4garna, stannar till och betraktar natur eller \u00f6desmark, stannar till p\u00e5 campingplatser ibland och tr\u00e4ffar likasinnade. De \u00e4r som en slags egen klan eller stam, dessa karakt\u00e4rer som \u00e4r en mix av fattiga utsl\u00e4ngda fr\u00e5n samh\u00e4llet men samtidigt drivna av en rebellisk frihetslusta. Ibland str\u00e5lar de samman med andra v\u00e4gluffare i Bob Wells l\u00e4ger, som \u00e4r en Vietnamveteran som har som livsverk att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor fr\u00e5n ett samh\u00e4lle styrt av kapitalism.<\/p>\n
Det \u00e4r en poetisk vacker film, men jag hade f\u00f6redragit att den antingen var renodlat dokument\u00e4r eller renodlat drama. Jag \u00e4r r\u00e4tt ensam om att inte se den som ett stort m\u00e4sterverk. M\u00e5nga filmkritiker v\u00e4rlden \u00f6ver hyller den och filmen har f\u00e5tt sex nomineringar till Oscarsgalan, bland annat f\u00f6r b\u00e4sta film.<\/p>\n
Jag tycker v\u00e4l att det \u00e4r lite synd om en s\u00e5dan h\u00e4r film skulle vara \u00e5rets b\u00e4sta, det beror nog mycket p\u00e5 att pandemin gjort 2020 till ett svagt film\u00e5r. Nomadland \u00e4r en l\u00e5ngsam film d\u00e4r det som h\u00e4nder mer \u00e4n inom m\u00e4nniskor \u00e4n vad som syns ut\u00e5t. Mer en inre resa inom Fern, en resa som f\u00f6r fr\u00e5n att vara ensam till att vara ensam och accepter sin sj\u00e4lv som ensamvarg.<\/p>\n
T\u00e4nk att bara dra i v\u00e4g. Bara ta det n\u00f6dv\u00e4ndigaste med sig, inga bindande band. Where I lay my head is home, liksom, som James Hetfield sjunger. Klyschor. Men s\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 den amerikanska frihetsmyten en livskraftig trop \u2013 som v\u00e4l i och f\u00f6r sig inte alls \u00e4r amerikansk, det \u00e4r bara j\u00e4nkarna som kidnappat den och inf\u00f6rlemmat den i sin fordonskult. I Nomadland skimrar myten inte lika lockande, d\u00e4r \u00e4r husbilen en sista rullande utv\u00e4g f\u00f6r den fattige. N\u00f6den n\u00f6dtorftigt f\u00f6rvandlad till dr\u00f6m om frihet.<\/p>\n