{"id":138961,"date":"2021-02-19T05:13:59","date_gmt":"2021-02-19T03:13:59","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=138961"},"modified":"2021-02-19T05:33:19","modified_gmt":"2021-02-19T03:33:19","slug":"passionerade-och-omskakande-memoarer-av-exceptionell-a-r-ingen-gar-hel-ur-det-har-av-kjell-andersson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=138961","title":{"rendered":"Passionerade och omskakande memoarer av exceptionell a & r – Ingen g\u00e5r hel ur det h\u00e4r av Kjell Andersson"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Omslagsfoto Viktor Engstr\u00f6m<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ingen g\u00e5r hel ur det h\u00e4r<\/p>\n\n\n\n

Kjell Andersson<\/p>\n\n\n\n

Utgiven 2021 – 02 – 08<\/p>\n\n\n\n

ISBN: 978-91-0- 0181550<\/p>\n\n\n\n

Albert Bonniers F\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n

En fransk unders\u00f6kning h\u00e4vdar att vi blir livsl\u00e5ngt f\u00e4rgade av musiken vi exponeras f\u00f6r i fjorton\u00e5rs- \u00e5ldern. P\u00e5 den tiden satt jag f\u00f6rh\u00e5llandevis regelbundet i pojkrummet hos den n\u00e4rmast boende klasskamraten. Blev d\u00e5 tipsad om den fusion och symfoniska rock som g\u00e4llde tidigt 70-tal, eftersom han hade koll, l\u00e5g f\u00f6re i utvecklingen. Tipsen matades in i mig extra kraftfullt genom att min guide synkade stereoljudet med ih\u00e4rdigt spel p\u00e5 trumset. Min po\u00e4ng \u00e4r att jag minns ingen svensk musik, inriktning han i princip vidmakth\u00e5llit. En konsekvens av den ”f\u00f6rsummelsen”, \u00e4r att jag tvivlar p\u00e5 om han vet vilken status Kjell Andersson haft, vad han betytt under fyrtio \u00e5r hos svenska EMI i egenskap av artist & repertoarman. Inte f\u00f6r inte kallad ett slags geni av Sven – Bertil Taube. <\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lv var jag innan fyra dygns uppslukande bokl\u00e4sning, hyfsat f\u00f6rtrogen med mannens bedrifter. \u00c4ger ett ansenligt antal produktioner Andersson i mer eller mindre utstr\u00e4ckning p\u00e5verkat och \/ eller initierat, inklusive booklet-boxar med Totta respektive Eldkvarn. V\u00e5ra favoriter \u00f6verensst\u00e4mmer ganska ofta. Flera av artisterna\/ grupperna han samarbetat med har jag recenserat, i n\u00e5gra fall tr\u00e4ffat och till och med intervjuat. F\u00f6rsta egna ”proddandet” han rapporterar om \u00e4r med den av honom omtyckte och ben\u00e4mnde icke-entrepren\u00f6ren Magnus Lindberg och hans R\u00f6da l\u00e4ppar<\/em>. Fem \u00e5r senare blir han ensam producent f\u00f6r sm\u00e5tt legendariska Historier fr\u00e5n en v\u00e4g (<\/em>den och f\u00f6reg\u00e5ende vinyl finns f\u00f6rst\u00e5s i min samling).<\/p>\n\n\n\n

Den imposante makthavaren som erh\u00e5llit fyra Grammisar, varav ett personligt hederspris, inser i backspegeln hur lyckligt lottad han varit i sin passionerade g\u00e4rning. Att ha hittat popmusikens k\u00e4rna under minst fyra tillf\u00e4llen, bed\u00f6ms enligt hans utsago vara helt osannolikt. Dessa perioder definieras av Ulf Lundells blomstringstid fr\u00e5n sent 70-tal, avl\u00f6st av Gyllene Tider, i slutet p\u00e5 80-talet tar Eldkvarn och Wilmer X vid samt slutligen en kvinnlig v\u00e5g manifesterad av Rebecka T\u00f6rnqvist och Lisa Ekdahl. Utan att se sig som avg\u00f6rande faktor n\u00e4mns i samma kontext, de kommersiella megaframg\u00e5ngar Roxette sk\u00f6rdade, j\u00e4mte duons succ\u00e9artade alster var f\u00f6r sig. <\/p>\n\n\n\n

Memoarerna \u00e4r lika rafflande som kittlande, marinerade i b\u00e5de kreativa bedrifter och en f\u00f6rg\u00f6rande sv\u00e4rta som pl\u00e5gat f\u00f6rfattaren livet igenom. Den f\u00f6r\u00f6dande, destruktiva relationen till styvpappan k\u00e4nns igen fr\u00e5n far -son f\u00f6rh\u00e5llandet Karl Ove Knausg\u00e5rd skildrat. Och Kjell Anderssons biologiska far har suttit p\u00e5 Hall. (vilka vidriga brott han d\u00f6mts f\u00f6r avsl\u00f6jas i slutet av boken.) Kjell pr\u00e4glas av sitt of\u00f6rdelaktiga bagage lika mycket som sitt enormt estetiska sinnelag. Han vittnar om utanf\u00f6rskap, konflikter, sorg och frustration. \u00d6vervikt, latent ilska j\u00e4mte en depression runt millennieskiftet f\u00e5r konsekvenser. Han brottas med problematik kring igenk\u00e4nnbar psykologi, huruvida orimliga krav st\u00e4lls p\u00e5 omgivningen, inser att en vilja till uppr\u00e4ttelse driver honom. <\/p>\n\n\n\n

De aldrig skickade svarsmejlen till Ulf Lundell och deras irreparabla schismer s\u00e4ger mycket om hur duon kom alltf\u00f6r n\u00e4ra varandra. Att inte se den man anlitat i \u00f6gonen, tyder p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l narcissism som divalater. Finns fler exempel p\u00e5 tvister med artistegon eller bara situationer d\u00e4r parterna glidit is\u00e4r, men Lundells beteende \u00e4r det mest extrema alla kategorier. Med tanke p\u00e5 att Kjell Andersson p\u00e5st\u00e5r att han inte fungerar med m\u00e4nniskor – sl\u00e4pa omkring p\u00e5 en demonisk svart hund \u00e4r metaforen – m\u00e5ste han rimligen ha kompenserat genom att ha haft landets fr\u00e4msta musik\u00f6ra. Energin g\u00e5r n\u00e4stan att ta p\u00e5 i boken. Id\u00e9er fl\u00f6dar och nya koalitioner f\u00e5r musik-Sverige att ropa bingo. L\u00e4saren f\u00e5r intryck av att v\u00e4rderandet av verk och m\u00e4nniskor (inklusive ber\u00e4ttaren sj\u00e4lv) sker helt ofiltrerat, vilket \u00e4r memoarernas st\u00f6rsta tillg\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n

Boken \u00e4r indelad kronologiskt i sex schematiska rubriker, kapitel p\u00e5 temat uppg\u00e5ng och fall. Den tid som f\u00f6reg\u00e5r anst\u00e4llningen p\u00e5 EMI – som inleds med befattningen produktionsassistent till Bengt Palmers – redovisas i kursiva avsnitt kallade livslinjer. Uppl\u00e4gget resulterar i en fruktbar kombination av anekdoter fr\u00e5n uppv\u00e4xtens S\u00f6dert\u00e4lje och fram\u00e5t och noggrann redog\u00f6relse f\u00f6r ett vittomfattande yrkesliv. Kjell po\u00e4ngterar att h\u00e5gkomster \u00e4r vanskliga. Att minnesbilder kan skilja sig \u00e5t bevisar han g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Inneh\u00e5llet adresseras i f\u00f6rsta hand till styvsonen Viktor. Kjell skriver om vad som f\u00f6regick EMI. Jobb p\u00e5 reklambyr\u00e5 och ett kort tag i trendig skivaff\u00e4r. F\u00f6rs\u00f6ken att bem\u00e4stra instrument fick ett abrupt slut.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
pressfoto Marie Smeds-Remberger<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tidsperspektivet \u00e4r n\u00e5got f\u00f6rvirrande. N\u00e4r EMI blir uppk\u00f6pta av Warner och kollegor v\u00e4drar sitt missn\u00f6je med den ”osmidige buffeln”, avvecklas anst\u00e4llningen i samr\u00e5d med Kjell. D\u00e5 \u00e4gnar han merparten av tiden till att skriva Ingen g\u00e5r hel ur det h\u00e4r <\/em>(titeln inspirerad av l\u00e5t skriven av Plura som passande nog skriver f\u00f6rordet). Boken skrivs klart 2014 , s\u00e5 l\u00e5ngt \u00e5terges skivbolagsmannens minnen. Men definitiv punkt s\u00e4tts i december i fjol, vilket avspeglas i de f\u00e5 f\u00e4rska kommentarer som lagts till. <\/p>\n\n\n\n

Layouten \u00e4r l\u00e4sv\u00e4nlig. Vad g\u00e4ller det visuella \u00e4r jag f\u00f6rv\u00e5nad. De oskarpa, pluttiga fotografierna i svartvitt \u00e4r av underm\u00e5lig kvalitet, tyv\u00e4rr. J\u00e4mf\u00f6rt med fabul\u00f6sa bildmaterialet i praktverket Den stora landsv\u00e4gen <\/em>(formgivning K.A och hans kompanjon P\u00e4r Wickholm), \u00e4r skillnaden som natt och dag. <\/p>\n\n\n\n

Kjell ber\u00e4ttar om och v\u00e4rderar vad han \u00e5stadkommit p\u00e5 ett f\u00f6runderligt vibrerande spr\u00e5k. P\u00e5 ett mirakul\u00f6st s\u00e4tt undviks slitna formuleringar Inga upprepningar f\u00f6rekommer. Ist\u00e4llet detaljerade beskrivningar med stort nyhetsv\u00e4rde, av en konstform i st\u00e5nd att n\u00e5 avsev\u00e4rt l\u00e4ngre \u00e4n ord f\u00f6rm\u00e5r. Stilen \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rd i sin koncisa omsorgsfullhet; brutalt osminkad och krass men \u00e4nd\u00e5 \u00f6msint. <\/p>\n\n\n\n

Ska inflikas att Kjell under n\u00e4stan hela karri\u00e4ren jobbat med l\u00e5tskrivare, vars h\u00e5g ligger i att uttrycka sig p\u00e5 svenska. F\u00f6r honom \u00e4r sj\u00e4lvutl\u00e4mnande texter med trov\u00e4rdigt sjungande l\u00e5tskrivare och kl\u00e4mmiga s\u00e5nger tillkomna genom duktigt hantverk ingen mots\u00e4ttning; bara olika skolor. Erfarenheten fr\u00e5n or\u00e4kneliga timmar i studio, fokuserat lyssnande under process och diskussioner med involverade s\u00e5v\u00e4l framf\u00f6r som bakom mixerbord, levandeg\u00f6rs med pregnant, m\u00e5lande spr\u00e5k. Kanske har samlivet med Bodil Malmsten h\u00e4rvidlag fr\u00e4mjat hans v\u00e4gvinnande stil, kanske har Kjell alltid beh\u00e4rskat de verbala verktygen. Alla h\u00e4ndelser \u00e5terges i presens, vilket ger nerv \u00e4ven om det n\u00e5gon g\u00e5ng kan framst\u00e5 som onaturligt s\u00f6kt. <\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r reda p\u00e5 vad sysslan a& r inneb\u00e4r, n\u00e4r det l\u00e4mpar sig att kliva in och producera och hur mycket resurser som spenderas p\u00e5 omslag och dylikt. Devisen \u00e4r att det inte finns genv\u00e4gar till full\u00e4ndning! Ikonen i branschen panorerar \u00f6ver sitt inflytande, utdelar ros och ris. Undrar hur m\u00e5nga av de som n\u00e5gon g\u00e5ng kan f\u00f6refalla uth\u00e4ngda, som innan texten l\u00e4mnats f\u00f6r tryckning f\u00e5tt ta del av omd\u00f6men och formuleringar? Somliga har l\u00e4mnat jordelivet, vilket i en grandios epilog blir till den vackraste musikerhyllning jag l\u00e4st. Epilogens inramning med en kavalkad av betydande artister, som i dr\u00f6msekvenser framtr\u00e4der p\u00e5 en pub p\u00e5 S\u00f6der efter intim konsert med Basse Wickman, ber\u00f6r ofantligt, talar om vilka djupa k\u00e4nslostr\u00e4ngar livemusik i lyckliga stunder kan f\u00f6rmedla. Snacka om att ge den h\u00e4ngivne l\u00e4saren rysningar.<\/p>\n\n\n\n

Kjell uppr\u00f6rs \u00f6ver skivbolags profithunger och den nivellering som uppst\u00e5tt senaste decenniet. Utgjutelsen om ”cancersvulsten” Mello \u00e4r l\u00e4tt att inst\u00e4mma i, inbjuder till befriande skratt. Han bev\u00e4ras av tinnitus, hum\u00f6rsv\u00e4ngningar och konstaterandet att tiden sprungit ifr\u00e5n honom. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4r man lite mer \u00e4n normalt intresserad av svensk popul\u00e4rmusik med ambitioner att g\u00f6ra avtryck, \u00e4r bladv\u00e4ndaren ett m\u00e5ste, \u00e4ven om du blir snuvad p\u00e5 konfekten i fallet Philemon Arthur & the Dung. Bokens underrubrik \u00e4r ”Mitt liv i den svenska musiken”. Kjell skriver att han varit sparsam offentligt med adjektiv p\u00e5 alster han haft ansvar f\u00f6r. I memoarerna h\u00e5ller han d\u00e4remot inte igen, utan bombarderar l\u00e4saren oavbrutet med skoningsl\u00f6sa analyser. K\u00e4rlen till n\u00e4rst\u00e5ende, givande resor till Paris, New York och Irland och stunder av magisk musik \u00e4r hela tiden v\u00e4sentliga inslag som balanserar bitterheten. Vem som ger honom New York-resa i 50-\u00e5rs present och agerar reses\u00e4llskap, \u00e4r en av ett otal f\u00e4ngslande och k\u00e4rleksfulla anekdoter.<\/p>\n\n\n\n

Vad rankas h\u00f6gst? Pugh och John Holms debutplattor (b\u00e4gge p\u00e5 Metronome), medan Th\u00e5str\u00f6m och H\u00e5kan Hellstr\u00f6m \u00e4r de artister han mest imponerats av p\u00e5 andra bolag. Fr\u00e4msta upplevelser live h\u00e4mtas fr\u00e5n ungdomen: Jimi Hendrix, Stones, CSNY samt The Band. Verkar som att enda utmanare sedan dess varit Rebecka T\u00f6rnqvist p\u00e5 Vattenfestivalen. Den idag t\u00e4mligen bortgl\u00f6mde Magnus Johanssons f\u00f6rsta skiva (Grammisbel\u00f6nad) betraktas av K.A som ett svar p\u00e5 fr\u00e5gan vad han utr\u00e4ttade p\u00e5 sin position. Produktionen han \u00e4r mest stolt \u00f6ver heter Vita l\u00f6gner\/ Svarta ballader<\/em> (2012), Dan Andersson tolkad av Magnus Lindberg och Basse Wickman. Andra verk som \u00e4r d\u00e4ruppe och nosar \u00e4r Stulna Kyssar <\/em>med Annelie Ryd\u00e9, Jag \u00e4r hip <\/em>med Svante Thureson och hyllningsboxen Den flygande holl\u00e4ndaren.<\/em> Johan Lindstr\u00f6m betecknas som ett spontanistiskt geni, medan epitetet b\u00e4sta s\u00e5ngare i landet delas mellan Totta N\u00e4slund och Freddie Wadling ( recensenten h\u00e5ller med). Retoriskt fr\u00e5gar f\u00f6rfattaren vilka andra \u00e4n m\u00f6jligen Dylan, som gjort samma storstilade comeback som Eldkvarn, g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng efter att ha varit utr\u00e4knade (sju av mina favoritalbum \u00e4r listade). <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ingen g\u00e5r hel ur det h\u00e4r Kjell Andersson Utgiven 2021 – 02 – 08 ISBN: 978-91-0- 0181550 Albert Bonniers F\u00f6rlag En fransk unders\u00f6kning h\u00e4vdar att vi blir livsl\u00e5ngt f\u00e4rgade av musiken vi exponeras f\u00f6r i fjorton\u00e5rs- \u00e5ldern. P\u00e5 den tiden satt jag f\u00f6rh\u00e5llandevis regelbundet i pojkrummet hos den n\u00e4rmast boende klasskamraten. Blev d\u00e5 tipsad om […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43],"tags":[],"class_list":["post-138961","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/138961","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=138961"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/138961\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":139220,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/138961\/revisions\/139220"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=138961"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=138961"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=138961"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}