{"id":138655,"date":"2021-01-29T12:38:56","date_gmt":"2021-01-29T10:38:56","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=138655"},"modified":"2021-01-29T16:37:41","modified_gmt":"2021-01-29T14:37:41","slug":"teaterkritik-de-kommer-att-drunkna-i-sina-modrars-tarar-filmatiserade-versionen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=138655","title":{"rendered":"Teaterkritik: De kommer att drunkna i sina m\u00f6drars t\u00e5rar, filmatiserade versionen"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_138658\" aria-describedby=\"caption-attachment-138658\" style=\"width: 650px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-138658\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/01\/ungaklara.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"433\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/01\/ungaklara.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2021\/01\/ungaklara-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-138658\" class=\"wp-caption-text\">Foto Mats B\u00e4cker<\/figcaption><\/figure>\n<p>De kommer att drunkna i sina m\u00f6drars t\u00e5rar<br \/>\nEfter en roman av Johannes Anyuru<br \/>\nRegi och dramatisering: Farnaz Arbabi<br \/>\nScenografi: Jenny Kronberg<br \/>\nKostymdesign: Elin Hallberg<br \/>\nMask- och perukdesign: Erika Nicklasson<br \/>\nLjusdesign: Johan Sund\u00e9n<br \/>\nMusik: Mikael Karlsson<br \/>\nDramaturger: Marie Persson Hedenius och Jens Ohlin<br \/>\nFilmatisering: Karl-Oskar Gustafsson och Milja Rossi<br \/>\nPremi\u00e4r p\u00e5 Unga Klara den 29 oktober 2020<br \/>\nPremi\u00e4r f\u00f6r den filmatiserade versionen: 13 januari 2021<\/p>\n<p>En fascinerande, tankev\u00e4ckande, stark f\u00f6rest\u00e4llning som bygger p\u00e5 Johannes Anyuru Augustprisvinnande roman med samma namn. Handlingen kretsar kring en f\u00f6rfattare som blivit ombedd att tr\u00e4ffa en f\u00e4ngslad ung kvinna som deltagit i en terrorattack i en seriebokshandel d\u00e4r syftet var att d\u00f6da en f\u00f6rfattare som st\u00e5r upp f\u00f6r yttrandefrihet. N\u00e4r f\u00f6rfattaren tr\u00e4ffar den unga terroristen st\u00e4lls hon inf\u00f6r en g\u00e5ta: den unga kvinnan p\u00e5st\u00e5r att hon kommer fr\u00e5n framtiden och att hon f\u00f6rs\u00f6kte stoppa terrorattacken.<\/p>\n<p>P\u00e5 minussidan hamnar ocks\u00e5 att f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r lite seg och f\u00f6ruts\u00e4gbar, den \u00f6verraskar inte.<br \/>\nDen unga kvinnan talar om en hemsk framtid d\u00e4r h\u00f6gerextrema fascister tagit \u00f6ver och muslimer som inte vill skriva under ett kontrakt om att de st\u00f6djer samh\u00e4llet placeras i ett f\u00f6rvar. I denna framtid uts\u00e4tts de f\u00e4ngslade muslimerna f\u00f6r utbildning i demokrati &#8211; och denna uppdelning av m\u00e4nniskor satte fart p\u00e5 grund av muslimska fundamentalisters terrord\u00e5d. Den unga kvinnan s\u00e4ger sig ha kommit fr\u00e5n framtiden f\u00f6r att f\u00f6rhindra terrord\u00e5det och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rhindra att samh\u00e4llet utvecklas till en stat d\u00e4r inte alla inv\u00e5nare godk\u00e4nns som svenska medborgare. Det \u00e4r en skr\u00e4mmande dystopi som m\u00e5las fram men den k\u00e4nns mer som en partsinlaga \u00e4n riktigt ber\u00f6rande p\u00e5 djupet.<\/p>\n<p>F\u00f6rest\u00e4llningen bygger p\u00e5 romanen av Johannes Anyuru och vissa delar scener av sk\u00f6nhet d\u00e5 bokens poetiska spr\u00e5k vibrerar. Sk\u00e5despelarna \u00e4r duktiga och inspelningen \u00e4r skickligt utf\u00f6rd. Att filma teater \u00e4r sv\u00e5rt. Det g\u00e4ller att b\u00e5de beh\u00e5lla teaterformen och samtidigt komma n\u00e4ra sk\u00e5despelarna. Detta har gjorts mycket v\u00e4l.<\/p>\n<p>Ber\u00e4ttelsen s\u00e4tter ig\u00e5ng tankar och jag hoppas m\u00e5nga gymnasieklasser och h\u00f6gstadieklasser ser denna och diskuterar kring den. D\u00e4remot h\u00e5ller jag inte riktigt med om allt och jag \u00e4r skeptisk till att de som f\u00f6rsvarar yttrandefrihet framst\u00e4lls l\u00f6jev\u00e4ckande medan till och med terroristerna beskrivs som m\u00f6jliga att f\u00f6rst\u00e5 och skildras med respekt. En annan detalj jag inte k\u00e4nner igen \u00e4r hur alla muslimer beskrivs som djupt troende. Jag har m\u00e5nga v\u00e4nner och grannar som \u00e4r   sekulariserade muslimer.<\/p>\n<p>Det finns ett inspelat samtal med f\u00f6rfattaren Johannes Anyuru och regiss\u00f6ren Farnaz Arbabi d\u00e4r de talar om olika aspekter av romanen och f\u00f6rest\u00e4llningen. Inspelningen g\u00e5r att se via hemsidan f\u00f6r Unga Klara. Johannes Anyuru s\u00e4ger d\u00e4r att boken var viktig att skriva f\u00f6r honom d\u00e5 hans religion islam \u00e4r viktig f\u00f6r honom. Jag tycker det \u00e4r v\u00e4ldigt tydligt att b\u00e5de romanen och f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r skapad av n\u00e5gon som har hans syn p\u00e5 religionen. Jag blir d\u00e4rf\u00f6r r\u00e4dd n\u00e4r de som v\u00e4rnar om yttrandefrihet framst\u00e4lls som fiender till islam. D\u00e4rf\u00f6r kan jag t\u00e4nka att romanen liksom f\u00f6rest\u00e4llningen kan elda p\u00e5 konflikter. Speciellt som det finns en del paralleller mellan de tv\u00e5 som attackeras av terrorister i pj\u00e4sen och redaktionen p\u00e5 den franska tidningen Charlie Hebdo som attackerades i ett terroristattentat. Attentatet mot Charlie Hebdo var ett terrorattentat mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 med tolv d\u00f6da och elva skadade. Bland offren fanns de fem satirtecknarna Cabu, Charb, Tignous, Honor\u00e9 och Wolinski samt tv\u00e5 poliser.<\/p>\n<p>Fast \u00e5 andra sidan \u00e4r det v\u00e4ldigt skr\u00e4mmande att nu, i januari 2021, l\u00e4sa rapporter om hur h\u00f6gerextremt v\u00e5ld vuxit i v\u00e4rlden under senare \u00e5r. Hur troende muslimer upplever utvecklingen i samh\u00e4llet \u00e4r viktig att h\u00f6ra och uppleva. Det \u00e4r r\u00e4tt f\u00e5 teaterf\u00f6rest\u00e4llningar som skildrar det perspektivet.<\/p>\n<p>Teaterns beskrivning av f\u00f6rest\u00e4llningen:<br \/>\n<em>Allt b\u00f6rjar med en terroristattack. Tre unga islamister bryter sig in i en serietidningsbutik. Bev\u00e4pnade med bombv\u00e4star och k-pistar t\u00e4nker de d\u00f6da en tecknare som \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sina provocerande karikatyrer av profeten Muhammed. Attacken misslyckas och tv\u00e5 av terroristerna d\u00f6r.az Den tredje \u00f6verlever och placeras p\u00e5 en r\u00e4ttspsykiatrisk anstalt. Hon h\u00e4vdar n\u00e4mligen att hon kommer ifr\u00e5n framtiden &#8211; en framtid d\u00e4r terrorattacken lyckades och ledde till ett fascistiskt Sverige. Tv\u00e5 \u00e5r efter attacken bes\u00f6ker en v\u00e4lk\u00e4nd f\u00f6rfattare flickan p\u00e5 anstalten. Flickan ger f\u00f6rfattaren en bunt papper, d\u00e4r hon har skrivit ner en m\u00e4rklig ber\u00e4ttelse. De kommer att drunkna i sina m\u00f6drars t\u00e5rar gestaltar den r\u00e4dsla som m\u00e5nga k\u00e4nner f\u00f6r v\u00e4xande populism och extremism. Det \u00e4r en h\u00f6gaktuell ber\u00e4ttelse om nationalism, r\u00e4dsla och radikalisering.<\/em><\/p>\n<p>De kommer att drunkna i sina m\u00f6drars t\u00e5rar hade urpremi\u00e4r p\u00e5 Unga Klara den 29 oktober 2020, i regi och dramatisering av Farnaz Arbabi, efter en roman av Johannes Anyuru. F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r en samproduktion mellan Unga Klara och Uppsala stadsteater<\/p>\n<p>Premi\u00e4r 13\/1, visas fram till 31\/3.<\/p>\n<p>I rollerna: Ester Claesson, Astrid Kakuli, Robin Keller, Rita Lemivaara, Bashkim Neziraj, Tina Pour Davoy och Davood Tafvizian<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De kommer att drunkna i sina m\u00f6drars t\u00e5rar Efter en roman av Johannes Anyuru Regi och dramatisering: Farnaz Arbabi Scenografi: Jenny Kronberg Kostymdesign: Elin Hallberg Mask- och perukdesign: Erika Nicklasson Ljusdesign: Johan Sund\u00e9n Musik: Mikael Karlsson Dramaturger: Marie Persson Hedenius och Jens Ohlin Filmatisering: Karl-Oskar Gustafsson och Milja Rossi Premi\u00e4r p\u00e5 Unga Klara den 29 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[],"class_list":["post-138655","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/138655","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=138655"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/138655\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138698,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/138655\/revisions\/138698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=138655"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=138655"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=138655"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}