{"id":137318,"date":"2020-11-03T18:14:15","date_gmt":"2020-11-03T16:14:15","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=137318"},"modified":"2020-11-03T23:59:12","modified_gmt":"2020-11-03T21:59:12","slug":"spretande-modigt-sound-med-stort-solistutrymme-the-magic-we-make-av-felisia-westberg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=137318","title":{"rendered":"Spretande modigt sound med stort solistutrymme – The Magic We Make av Felisia Westberg"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Illustration Jesper M\u00e5lsten<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Felisia Westberg (FW5)<\/p>\n\n\n\n

The Magic We Make<\/p>\n\n\n\n

4<\/p>\n\n\n\n

Inspelad december 2018 av Daniel Bengtsson i Studio Rymden Stockholm<\/p>\n\n\n\n

Mixning: Anton Sundell<\/p>\n\n\n\n

Producent: Felisia Westberg<\/p>\n\n\n\n

Havtorn Records<\/p>\n\n\n\n

54:29<\/p>\n\n\n\n

Release: 16\/10 2020<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst nu kommer skivdebuten fr\u00e5n basisten, l\u00e5tskrivaren och bandledaren Felisia Westbergs grupp. Redan 2017 h\u00f6rde jag FW5 p\u00e5 Gmlstn Jazzfestival, vilket resulterade i upprymda omd\u00f6men publicerade i jazzmagasinet OJ. Westberg v\u00e4xte upp i G\u00e4vle, bor numera i Malm\u00f6 och studerade vid Fridhem fhs och H\u00f6gskolan f\u00f6r scen och musik i G\u00f6teborg. Enligt pressutskicket r\u00f6r sig 27-\u00e5ringen obehindrat mellan reggaefestivaler, spelmansst\u00e4mmor och jazzklubbar. Har bel\u00f6nats med Hasselg\u00e5rds-stipendiet och spelat med k\u00e4nda namn som Ale M\u00f6ller och Ane Brun (vilka jag f\u00f6rst\u00e5s sett live, fast d\u00e5 utan hennes medverkan). \u00c4ven Mariam The Believer och duon Siri Karlsson finns p\u00e5 meritlistan. Westberg har sannerligen haft huvudansvaret f\u00f6r albumets tillkomst. St\u00e5r f\u00f6r all text, musik och arrangemang, dessutom de vokala inslagen. Magic We Make <\/em>”kantas av vemodig folkton och \u00e4r en hyllning till m\u00e4nniskans potential…”.<\/p>\n\n\n\n

I den pianol\u00f6sa kvintetten ing\u00e5r f\u00f6rutom id\u00e9givaren sj\u00e4lv: Andreas Pettersson p\u00e5 trummor, Johan Ekeberg p\u00e5 elgitarr, saxofonisten Oskar Sundbaum samt violinisten Terese Lien Evenstad. Den senast uppr\u00e4knade har skivdebuterat med egen kvartett och erh\u00e5llit flera stipendium. B\u00e5de Evenstad och Westberg har nominerats till Jazzkatten i kategorin \u00e5rets nykomling.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

L\u00e5tarna bottnar s\u00e4llan i enhetlig struktur. Pr\u00e4glas snarare av infallsrika \u00f6verg\u00e5ngar och utskott som utvecklas i olika riktning. P\u00e5fallande duktiga och drivande musiker fungerar ypperligt ihop, likt en elastisk enhet d\u00e4r \u00e5ren tillsammans st\u00e4rkt sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet. Musiken \u00e4r ljus\u00e5r ifr\u00e5n att vara tillr\u00e4ttalagd, ist\u00e4llet uppfattar jag frekvent l\u00f6st sammanfogade kompositioner. Somliga sekvenser utmanar, eftersom de framst\u00e5r som utan kontur. H\u00f6r luftigt jambetonade delar som mer p\u00e5minner om skisser, vilka varvas med genomkomponerade alster. Westberg prioriterar ett bitvis kn\u00f6ligt sound, vars tonspr\u00e5k hon f\u00f6ljaktligen l\u00e5ter bukta ut, enstaka g\u00e5nger sv\u00e4mma \u00f6ver. Hur man reagerar beror ganska mycket p\u00e5 ens mottaglighet just i stunden. M\u00e4rker faktiskt att musiken v\u00e4xer efter ett antal genomlysningar, kvaliteterna blottl\u00e4ggs, framst\u00e5r som mer sj\u00e4lvklara.<\/p>\n\n\n\n

Mollanstruken inledning glider iv\u00e4g mot en behaglig plats, dr\u00f6mskt och paradoxalt nog med vidh\u00e4ngande ljus atmosf\u00e4r.. Divergerande klanger kommer och g\u00e5r. Lockas av en \u00f6ppensinnad lager p\u00e5 lager – teknik. Visuellt \u00e4r bara f\u00f6rnamnet. Guld och gr\u00f6na skogar <\/em>str\u00e4cker ut, f\u00f6rgrenar sig i olika ritningar och ser till att s\u00e5ngen gifter sig med fiolen. F\u00f6ljs av en spr\u00e4cklig sak med impressionistiska f\u00f6rtecken. I f\u00f6rgrunden s\u00e5ng p\u00e5 h\u00f6gvarv. Gruppens medlemmar verkar ha uppmuntrats till att st\u00f6ka runt. Fordrar sk\u00e4rpt uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r att inte repellera. I den suggestiva titell\u00e5ten dominerar det i jazzsammanhang udda instrumentet violin. Med Terese Lien Evenstads skickliga spel och \u00e5tskilliga solon (\u00e4ven effektfulla pizzicaton), ligger FW5 ibland n\u00e4ra folkmusik och klezmer-sv\u00e4ng.<\/p>\n\n\n\n

. Doldisen Andreas Petterssons avsev\u00e4rda beg\u00e5vning m\u00e5ste framh\u00e4vs. Han f\u00f6rblir en storslagen beh\u00e5llning genom sina polyrytmiska finesser. Konstigt nog beg\u00e5s inga solon, fr\u00e5n en man som har f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli n\u00e4sta Konrad Agnas, utan att f\u00f6r den skull framst\u00e5 som imitat\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
pressfoto Anto James Olsson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bandledaren har f\u00e5tt till flera medryckande melodier och eggande st\u00e4mningar. Lika mycket fokus l\u00e4ggs p\u00e5 elaborerade solon som p\u00e5 ensemblespel. I snirkliga figurer tas den p\u00e5bjudna friheten till vara p\u00e5 ett excellent s\u00e4tt av exempelvis saxofonisten Oskar Sundbaum och i lika h\u00f6g grad av den Frisell-doftande gitarristen. Tycker mig vidare h\u00f6ra influenser fr\u00e5n en improvisat\u00f6r som Terje Rypdal. Utdelar extra guldstj\u00e4rna till Ekeberg f\u00f6r att han med sina avv\u00e4gda, fl\u00f6dande klanger f\u00e5r sagt v\u00e4sentligheter. Borde vara en efterfr\u00e5gad instrumentalist.<\/p>\n\n\n\n

I en sp\u00e4nnande anda av okuvlighet tar musikerna gemensamt, eller i v\u00e4xelverkan, fram sin imponerande kapacitet. Ankaret Westberg styr med fast hand \u00f6ver takth\u00e5llningen genom p\u00e5drivande fingrar. I egenskap av bandledare har hon r\u00e4ttm\u00e4tigt tillskansat sig p\u00e5tagligt genomslag, f\u00f6r ett instrument som vanligtvis h\u00e5ller till i de bakre regionerna. N\u00e4rvaron etableras p\u00e5 ett intelligent, smakfullt s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

I Dvala <\/em>fascinerar en dr\u00f6msk, sv\u00e4vande slinga p\u00e5 tenorsax, vars huvudroll underst\u00f6ds av gitarr f\u00f6r att d\u00e4rp\u00e5 avl\u00f6sas av gitarrens uttrycksfulla ackord. En \u00f6sig fram\u00e5t l\u00e5t som komponisten \u00e4nd\u00e5 lyckats krydda med lite knixiga takter har d\u00f6pts till Ture i oturen. <\/em>Live en given hit! I Letters From The Sawmill <\/em>h\u00e4nder mycket. Till sin karakt\u00e4r \u00e4r den filmisk. Avslutande Hymn <\/em>\u00e4r en uppstigande hymn, vars sammanh\u00e5llna struktur visar FW5 fr\u00e5n sin mest tillg\u00e4ngliga och tilltalande sida. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ste erk\u00e4nna att jag ibland har sv\u00e5rt f\u00f6r Westbergs r\u00f6st n\u00e4r den drar iv\u00e4g mot h\u00f6ga h\u00f6jder med ansp\u00e4nt tonl\u00e4ge. I och med att hon d\u00e5 \u00e4gnar sig \u00e5t n\u00e5got annat \u00e4n traditionell vokaljazz beh\u00f6ver jag v\u00e4nja mig. Sammanfattningsvis sp\u00e4nnande, ombytliga och vackra l\u00e5tar, i vilka gruppens medlemmar f\u00e5r gener\u00f6st med utrymme. Felisia Westberg s\u00e4llar sig till en prominent skara av kvinnliga basister i Norden som har egna framg\u00e5ngsrika band. T\u00e4nker p\u00e5 exempelvis Kristin Korb, Ellen Andrea Wang, Stina Andersdotter, Eva Kruse och Elsa Bergman.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Felisia Westberg (FW5) The Magic We Make 4 Inspelad december 2018 av Daniel Bengtsson i Studio Rymden Stockholm Mixning: Anton Sundell Producent: Felisia Westberg Havtorn Records 54:29 Release: 16\/10 2020 F\u00f6rst nu kommer skivdebuten fr\u00e5n basisten, l\u00e5tskrivaren och bandledaren Felisia Westbergs grupp. Redan 2017 h\u00f6rde jag FW5 p\u00e5 Gmlstn Jazzfestival, vilket resulterade i upprymda omd\u00f6men […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22],"tags":[],"class_list":["post-137318","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-skivor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/137318","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=137318"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/137318\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137385,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/137318\/revisions\/137385"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=137318"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=137318"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=137318"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}