![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/unnamed-5-2.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Los Lobos
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 23 oktober 2020
\nRegi Samuel Kishi Leopo<\/p>\n
En film som talar direkt till v\u00e5ra hj\u00e4rtan och k\u00e4nns l\u00e5ngt ner i magen. Vi f\u00f6lja Lucia, en ung mamma, som emigrerar fr\u00e5n Mexico till USA med sina tv\u00e5 sm\u00e5 pojkar, i jakt efter ett b\u00e4ttre liv. Filmen vann filmfestivalen i Berlin, en av de prestigefyllda internationella filmfestivalerna. Ett mycket v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt pris. Los Lobos \u00e4r stark, ber\u00f6rande, engagerande och en film med m\u00e5nga \u00f6verraskande v\u00e4ndningar och samtidigt k\u00e4nns den s\u00e5 verklig, s\u00e5 realistisk. Det \u00e4r som om jag som publik \u00e4r med d\u00e4r, jag \u00e4r en fluga p\u00e5 v\u00e4ggen som kan betrakta allt som h\u00e4nder.<\/p>\n
Det \u00e4r en film om hur utsatta m\u00e4nniskor som vill k\u00e4mpa f\u00f6r ett b\u00e4ttre kan vara n\u00e4r de tar sig till USA och samtidigt \u00e4r det en film som lyfter fram en del hopp om m\u00e4nskligheten. Och framf\u00f6r allt fokuserar den p\u00e5 barnens perspektiv.<\/p>\n
Vilken \u00e5lder de tv\u00e5 sm\u00e5 pojkarna, Max och Leo, har s\u00e4gs aldrig i filmen men jag skulle gissa p\u00e5 att Leo \u00e4r i fyra-fem-\u00e5rs\u00e5ldern och Max n\u00e5got \u00e5r \u00e4ldre. Hur legal invandrare deras mamma \u00e4r kommer inte heller fram. Helt pappersl\u00f6sa verkar de dock inte vara men n\u00e5gon skola tycks inte finnas f\u00f6r dem, eller s\u00e5 \u00e4r Max f\u00f6r liten f\u00f6r skolan. Leo \u00e4r definitivt f\u00f6r liten. N\u00e5gon barnomsorg finns inte tillg\u00e4nglig och n\u00e5gon sl\u00e4kt har de inte. Mamman m\u00e5ste jobba f\u00f6r att f\u00e5 ihop pengar och pojkarna m\u00e5ste vara ensamma hemma i den lilla l\u00e4genheten. L\u00e4genheten \u00e4r i stort sett ett rum bara plus att d\u00e4r finns en toalett.<\/p>\n
Reglerna f\u00f6r pojkarna \u00e4r enkla: de ska inte \u00f6ppna d\u00f6rren f\u00f6r n\u00e5gon, de ska l\u00e4ra sig engelska och de ska ta hand om varandra. Deras mamma spelar in n\u00e5gra regler f\u00f6r dem p\u00e5 en kassettbandspelare och sedan f\u00e5r de h\u00e5lla sig inne i l\u00e4genheten. Det \u00e4r hemskt att se hur de spelar fotboll i l\u00e4genheten med en hoprullad papperslapp. Ganska snart blir dagarna de l\u00e4mnas ensamma i den nedg\u00e5ngna l\u00e4genheten mycket l\u00e5nga d\u00e5 mamman b\u00f6rjar jobba dubbla skift.<\/p>\n
Los Lobos har svensk biopremi\u00e4r lite f\u00f6re det amerikanska presidentvalet. Jag \u00f6nskar att r\u00f6stande m\u00e4nniskor i USA ocks\u00e5 f\u00f6r se filmen. Att barn m\u00e5ste f\u00e5 vara barn och m\u00e5ste f\u00e5 b\u00e4ttre liv \u00e4n m\u00e5nga utsatta invandrare och pappersl\u00f6sa har, det borde alla t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r de r\u00f6star. Detta \u00e4r en film som st\u00e4rker engagemanget f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden, inget barn skulle beh\u00f6va leva som dessa sm\u00e5pojkar – och \u00e4nd\u00e5 har de en mamma som \u00e4lskar dem och g\u00f6r allt hon kan f\u00f6r att skapa en b\u00e4ttre framtid f\u00f6r dem.<\/p>\n
\u201dVi \u00e4r vargar och vargar gr\u00e5ter inte, de \u00e4r modiga och de h\u00e5ller ihop\u201d s\u00e4ger mamma Luc\u00eda till s\u00f6nerna Max och Leo. Los Lobos betyder vargar p\u00e5 spanska – och de tv\u00e5 sm\u00e5 pojkarna \u00e4r fantasifulla och skapar sin egen ber\u00e4ttelse om superhj\u00e4lte-vargarna.<\/p>\n
Givetvis g\u00e5r det inte att st\u00e4nga av v\u00e4rlden utanf\u00f6r l\u00e4genheten. D\u00e4r finns andra barn, pojkar som spelar fotboll och d\u00e4r finns b\u00e5de farliga och ofarliga saker. Ingen kan nog i l\u00e4ngden st\u00e4nga inne en nyfiken pojke.<\/p>\n
Jag \u00e4r full av beundran f\u00f6r filmen. Handlingen \u00e4r stark och ber\u00f6rande och sk\u00e5despelarna s\u00e5 bra. Hur har regiss\u00f6ren f\u00e5tt tag p\u00e5 dessa fantastiska sm\u00e5 pojkar? Filmen in inspelad i milj\u00f6er som k\u00e4nns oerh\u00f6rt \u00e4kta och trov\u00e4rdiga. Det \u00e4r helt klart en av de b\u00e4sta filmerna jag sett i \u00e5r.<\/p>\n
Filmen \u00e4r delvis baserad p\u00e5 regiss\u00f6ren Samuel Kishi Leopos mammas egna erfarenheter.<\/p>\n