{"id":136672,"date":"2020-10-06T02:25:39","date_gmt":"2020-10-06T00:25:39","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=136672"},"modified":"2020-10-06T02:25:40","modified_gmt":"2020-10-06T00:25:40","slug":"klurigt-parallella-incidenter-med-platsspecifik-tyngd-don-quijote-v-outside-the-box","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=136672","title":{"rendered":"Klurigt parallella incidenter med platsspecifik tyngd – Don Quijote V, Outside The Box"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Erik Holmstr\u00f6m Goes F\u00f6ljetong<\/p>\n\n\n\n

Inspirerad av Cervantes roman<\/p>\n\n\n\n

Manus: Ensemblen i samarbete med Erik Holmstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Regi och voice over: Erik Holmstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Kostymdesign: Maja Kall <\/p>\n\n\n\n

Komposition: Lotta Wengl\u00e9n och Cecilia Nordlund<\/p>\n\n\n\n

Medverkande: Jonas Sj\u00f6qvist, Lena B Nilsson, Malin Morgan, Andrea Paddington Edwards, Pelle Grytt och Anna Lundstr\u00f6m (praktikant)<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldspremi\u00e4r: 2\/10 2020 p\u00e5 Esperantoplatsen i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

Spelas 2\/10 – 3\/10 2020<\/p>\n\n\n\n

Har inga anteckningar att utg\u00e5 ifr\u00e5n, bara spridda h\u00e5gkomster. Vill \u00e4nd\u00e5 med n\u00e5gra dygns distans f\u00f6rs\u00f6ka dokumentera vad som h\u00e4nde, fast teamet redan f\u00f6rbereder sig f\u00f6r n\u00e4sta perspektiv. Vad premi\u00e4rpubliken if\u00f6rda bl\u00e5 plastponchos var med om i del V, var en kombination av reflekterande h\u00f6rspel och situationsbaserad teater Sk\u00e5despelarna agerade uppdelade i tre duo-formationer. <\/p>\n\n\n\n

Man ville utg\u00e5 fr\u00e5n fantasins gr\u00e4nsl\u00f6shet, vars konsekvenser genomsyrar Cervantes romanbygge. Den lika f\u00f6rl\u00e4ste som f\u00f6rryckte Don Quijote f\u00e5r ju f\u00f6r sig sig att v\u00e4derkvarnar \u00e4r j\u00e4ttar och en skock f\u00e5r f\u00f6rvandlas i hans sinne till en farlig arm\u00e9. \u00c5tminstone p\u00e5 planeringsstadiet togs d\u00e4rf\u00f6r fasta p\u00e5 s\u00e5dant som faktaresistens och tanken om hemligheter under ytan. Utfallet blev delvis ett annat. Men resulterar absolut i en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd slutprodukt f\u00f6r ett scenkonstverk utan naturlig scen. Till lika delar happening och kontemplation. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Introduktion gavs av Holmstr\u00f6m p\u00e5 Folkteatern. D\u00e4refter f\u00f6rflyttade vi oss n\u00e5gon halv kilometer till den \u00f6ppna stenbelagda ytan vid foten av Kungsgatan, som sedan 1954 heter Esperantoplatsen. Platsen sk\u00e5despelare plus statister befolkade omg\u00e4rdas av bland annat v\u00e4rmekraftverk, kvarter med l\u00e4genheter, byggnadsst\u00e4llningar, gallerf\u00f6rsett bergrum, krog och tegelbyggnad som h\u00e4rb\u00e4rgerar bland annat Spr\u00e5kcaf\u00e9et. Flera av platserna har skrivits in i manus.<\/p>\n\n\n\n

Cirka 20:15 satt vi i v\u00e5ra ponchos p\u00e5 fasta b\u00e4nkar tillh\u00f6rande platsen. Vilken tur att v\u00e4dergudarna visade sig vara maximalt sympatiska, i motsats till f\u00f6rra veckans regnrusk.<\/p>\n\n\n\n

Personal f\u00f6rvissade sig om att v\u00e5ra mottagare fungerade, genom att ta reda p\u00e5 att alla h\u00f6rde Holmstr\u00f6ms r\u00f6st i sina lurar. Ang\u00e5ende h\u00f6rlursf\u00f6rest\u00e4llning vill jag referera till recension i Kulturbloggen av Vi \u00e4r den h\u00e4r platsen eller tillst\u00e5ndet<\/em>, ett ljudverk om tv\u00e5 pl\u00e5gade kvinnliga narkomaner som utspelades i en l\u00e4genhet i Bergsj\u00f6n. En avg\u00f6rande skillnad gentemot D.Q del V, bestod i att vi visuellt kunde f\u00f6lja respektive intrig. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Spelplatsen var inte avsp\u00e4rrad, utan f\u00f6retr\u00e4desvis festsugna m\u00e4nniskor passerar. Efter hand blir det \u00e4nd\u00e5 uppenbart att vissa \u00e4r handplockade f\u00f6r att f\u00f6rvilla oss. Vad \u00e4r \u00f6verenskommet i f\u00f6rv\u00e4g? Och vad sker utanf\u00f6r manus? Av en sk\u00e5despelare f\u00e5r jag efter\u00e5t veta att ungdomarna i sm\u00e5grupper som jag ins\u00e5g var statister, vilka i finalen f\u00f6renade sig till en stor skara med upplyfta h\u00e4nder – hade rekryterats fr\u00e5n Schillerska Gymnasiet. Fungerade optimalt att spela med l\u00e4get, of\u00f6ruts\u00e4gbar verklighet kontra iscensatt dupering av publiken. Blev som olika f\u00f6rbluffande lager av autenticitet. Smart och r\u00f6rande!<\/p>\n\n\n\n

Hur tekniken ljudm\u00e4ssigt hade organiserats \u00e4r jag os\u00e4ker p\u00e5. Men n\u00e4r jag testade att snabbt ta av h\u00f6rlurarna h\u00f6rde jag replikerna uttalas. Om regiss\u00f6ren talade till oss live fr\u00e5n Spr\u00e5kcaf\u00e9et eller f\u00f6rekom i inspelad form, har jag ingen best\u00e4md uppfattning om. F\u00f6r att invagga \u00e5sk\u00e5darna i r\u00e4tt st\u00e4mning, allt ifr\u00e5n begrundande till kuslig, kompletterades med v\u00e4l vald musik, emellan och under Holmstr\u00f6ms kommentarer. Betydelsen av de h\u00e4ndelser vi registrerade just denna kv\u00e4ll betonades. Han \u00e5terkom upprepade g\u00e5nger till att v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der tre generationer tillbaka, kunde ha g\u00e5tt p\u00e5 Esperantoplatsen. Livets m\u00f6jligheter och ober\u00e4knelighet pr\u00e4ntades p\u00e5 s\u00e5 vis in i oss.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Skeendet s\u00e4tts ig\u00e5ng efter att en liten personbil k\u00f6rts fram till gaveln av Spr\u00e5kcaf\u00e9et. Sk\u00e5despelarna som jobbar mot varandra i par k\u00e4nns igen p\u00e5 att de i sina rockar\/ kappor plockar fram antingen os\u00e4kerhet eller beslutsamhet. <\/p>\n\n\n\n

Undrar du vilka tre parallella handlingar som f\u00f6rekom? Det f\u00f6rsta jag bevittnar \u00e4r vad som s\u00e4gs vara strulande mobil f\u00f6r Anna Lundstr\u00f6m, vars rollfigur ska g\u00f6ra upp om att tr\u00e4ffa sin v\u00e4n (Lena B Nilsson). Malin Morgan med foglig hund (n\u00e4r anlitade Folkteatern senast husdjur?) agerar i par med Jonas Sj\u00f6qvist. Deras existenser i Outside The Box<\/em> verkar ha hamnat utanf\u00f6r det v\u00e4lordnade samh\u00e4llet, saknar \u00f6nskv\u00e4rd kontroll. Parets bagatellartade problem v\u00e4xer dem till synes \u00f6ver huvudet. Handlar om att torka upp hundbajs. Andrea & Pelle st\u00e5r f\u00f6r det avgjort mest ansp\u00e4nda och snabbfotade inslaget. Ute p\u00e5 n\u00e5gon slags spaningsuppdrag (reellt eller inbillat) levererar de fysisk teater. Ser ut som de stortrivs lika mycket som den roade publiken. Fr\u00e4ckt att samspelet inleds av Pelle med ficklampa p\u00e5 balkong snett bakom oss.. <\/p>\n\n\n\n

Vid slutsummeringen av projektet kommer troligen detta manus att betraktas som det enklaste att l\u00e4ra sig f\u00f6r ensemblen. Kan framst\u00e5 som aningen futtigt. Men den eventuella randanm\u00e4rkningen uppv\u00e4gs av taggade sk\u00e5despelare med n\u00e4rvaro, inf\u00f6rlivandet av den dramaturgiskt tacksamma platsen, regiss\u00f6rens l\u00e5ngsamt suggestiva tankar och statisternas engagemang. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Erik Holmstr\u00f6m Goes F\u00f6ljetong Inspirerad av Cervantes roman Manus: Ensemblen i samarbete med Erik Holmstr\u00f6m Regi och voice over: Erik Holmstr\u00f6m Kostymdesign: Maja Kall Komposition: Lotta Wengl\u00e9n och Cecilia Nordlund Medverkande: Jonas Sj\u00f6qvist, Lena B Nilsson, Malin Morgan, Andrea Paddington Edwards, Pelle Grytt och Anna Lundstr\u00f6m (praktikant) V\u00e4rldspremi\u00e4r: 2\/10 2020 p\u00e5 Esperantoplatsen i G\u00f6teborg Spelas […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-136672","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/136672","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=136672"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/136672\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":136688,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/136672\/revisions\/136688"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=136672"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=136672"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=136672"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}