![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/43c7d601-83dc-4c18-af0a-8433fd87bbb1-w_960.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Kvinnostaden<\/strong> Det formligen str\u00e5lade av scengl\u00e4dje fr\u00e5n sk\u00e5despelarna som verkade vara lika glada \u00f6ver att \u00e5ter f\u00e5 st\u00e5 p\u00e5 scenen som vi i publiken var \u00f6ver att \u00e4ntligen f\u00e5 sitta i salongen och uppleva en f\u00f6rest\u00e4llning som \u00a0publik.<\/p>\n Kvinnostaden i regi av tidigare Dramatenchefen Staffan Valdemar Holm framf\u00f6r av en v\u00e4lspelad och samarbetande ensemble d\u00e4r alla var j\u00e4mspelta. Uppenbart ligger en lysande regi bakom detta str\u00e5lande framf\u00f6rande.<\/p>\n Nio starka kvinnor tr\u00e4der in p\u00e5 scen i en enkel scenl\u00f6sning, en helt vit scen som ger helt utrymme \u00e5t sk\u00e5despelarna. De nio sk\u00e5despelarna b\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen som bygger p\u00e5 \u00e5tta medeltida kvinnor\u00f6ster, texter som \u00e4r \u00f6verraskande och bryter mot den bild m\u00e5nga har av medeltidens kvinnor som tyngda av h\u00f6viskhetens ideal. Regiss\u00f6ren Staffan Valdemar Holm och dramatikern och dramaturgen Irena Kraus har tillsammans valt ut och bearbetat texter fr\u00e5n 900-talet till 1500-talet. Dessa \u00e5tta kvinnor fr\u00e5n medeltiden har skrivit texter om medicin, litteratur, poesi, teologi, filosofi och dramatik.<\/p>\n Staffan Valdemar Holm ber\u00e4ttar om sin id\u00e9 om att g\u00f6ra en f\u00f6rest\u00e4llning baserad p\u00e5 dessa medeltida texter: Jag som fick \u00e5tnjuta f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r lyckliga \u00f6ver att regiss\u00f6ren k\u00e4nde att detta m\u00e5ste spelas. Det \u00e4r bara att hoppas att pandemin ska ge visa p\u00e5 fler \u00e4n 50 personer i taget kan se f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n F\u00f6rest\u00e4llningen har f\u00e5tt sitt namn fr\u00e5n boken Kvinnostaden, som \u00e4r en feministisk urskrift fr\u00e5n 1405 d\u00e4r Christine de Pizan skriver om en litter\u00e4r stad och befolkar den med framst\u00e5ende kvinnor. Nunnor, drottningar och verkliga hj\u00e4ltar lever d\u00e4r sida vid sida med gudinnor, helgon och sagofigurer. Boken skrevs som en reaktion p\u00e5 den tidens kvinnofientlighet och bem\u00f6ttes givetvis med mer av samma vara.<\/p>\n Kvinnostaden bildar ramen f\u00f6r texterna av, f\u00f6rutom Christine de Pizan, komposit\u00f6ren och mystikern Hildegard von Bingen, dramatikern Hroswitha von Gandersheim, teologen Heliga Birgitta, f\u00f6rfattarinnorna Marie de France och Moderata Fonte samt l\u00e4karen och gynekologen Trota de Salerno. \u00c4ven en medeltida vaginamonolog av en anonym f\u00f6rfattare ing\u00e5r i f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n Bakgrundsfakta: F\u00f6ljande f\u00f6rfattares texter finns representerade i pj\u00e4sen:<\/strong> Trota di Salerno (ca 1050\u20131097) Marie de France (ca 1160 \u20131215) Hildegard av Bingen (1098\u20131179) Heliga Birgitta (1303\u20131373) Christine de Pizan (1364 \u20131430) Moderata Fonte (1555\u20131592) Anonym f\u00f6rfattare till T\u00f6rnrosen (troligen fr\u00e5n 1200-talet) Kvinnostaden \u00d6vers\u00e4ttning Linda \u00d6stergaard, Pamela Jaskoviak, Jens Nordenh\u00f6k, Alf H\u00e4rdelin Bearbetning Staffan Valdemar Holm, Irena Kraus Regi Staffan Valdemar Holm Scenografi och kostym Bente Lykke M\u00f8ller Ljus Torben Lendorph Peruk och mask: Barbro Forsg\u00e5rdh, Anne-Charlotte Reinhold Urpremi\u00e4r 12 september 2020, Elverket p\u00e5 Dramaten F\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 13 september 2020 Medverkande Inga-Lill Andersson, Stina Ekblad, Lena […]<\/p>\n","protected":false},"author":77,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-136141","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"category-toppnytt","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/136141","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/77"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=136141"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/136141\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":136164,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/136141\/revisions\/136164"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=136141"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=136141"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=136141"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00d6vers\u00e4ttning Linda \u00d6stergaard, Pamela Jaskoviak, Jens Nordenh\u00f6k, Alf H\u00e4rdelin
\nBearbetning Staffan Valdemar Holm, Irena Kraus
\nRegi Staffan Valdemar Holm
\nScenografi och kostym Bente Lykke M\u00f8ller
\nLjus Torben Lendorph
\nPeruk och mask: Barbro Forsg\u00e5rdh, Anne-Charlotte Reinhold
\nUrpremi\u00e4r 12 september 2020, Elverket p\u00e5 Dramaten
\nF\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 13 september 2020
\nMedverkande Inga-Lill Andersson, Stina Ekblad, Lena Endre, Elin Klinga, Marall Nasiri, Ingela Olsson, Marie Richardson, Maria Salomaa, Kristina T\u00f6rnqvist<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/kvinnostaden3-300x200.jpg\")
F\u00f6rest\u00e4llningen byggd p\u00e5 gamla texter som fick liv f\u00f6r dagens publik. Regiss\u00f6r och manusf\u00f6rfattare har ett bra grepp om de gamla texterna.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/kvinnostaden4-200x300.jpg\")
I ett pressmeddelande citeras ett stycke fr\u00e5n texten fr\u00e5n ren\u00e4ssansfilosofen Moderata Fonte som \u00e4r en av dessa \u00e5tta kvinnor\u00f6ster fr\u00e5n medeltiden:
\nN\u00e4r det s\u00e4gs att kvinnorna \u00e4r underordnade m\u00e4nnen ska vi f\u00f6rst\u00e5 denna ordalydelse p\u00e5 samma s\u00e4tt som n\u00e4r vi s\u00e4ger att vi \u00e4r underordnade naturkatastrofer, sjukdomar och alla andra olyckor i livet.<\/p>\n
\nDet var redan 1986 som jag hittade en bok av Hroswitha von Gandersheim, en sachsisk nunna som levde p\u00e5 900-talet och uppt\u00e4ckte att kvinnor sedan l\u00e4nge hade skrivit om samh\u00e4llet, maktordningar, l\u00e4kemedel och l\u00e4kekonst. Texterna i Kvinnostaden ber\u00f6r fr\u00e5gor som p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt liknar v\u00e5r v\u00e4rld med krig och pandemier och de visar att kvinnor har reagerat p\u00e5 patriarkaliska ordningar redan d\u00e5. Efter Metoo-v\u00e5ren blev det viktigt att s\u00e4tta upp Kvinnostaden inte bara f\u00f6r att lyfta fram kvinnliga f\u00f6rfattare och dramatiker utan ocks\u00e5 f\u00f6r att belysa att de h\u00e4r ber\u00e4ttelserna alltid har funnits. Jag ville inte att de skulle f\u00f6rsvinna in i historiens gl\u00f6mska. De var tvungna att spela<\/em>s.<\/p>\n
\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/kvinnostaden2-300x200.jpg\")
Staffan Valdemar Holm \u00e4r utbildad vid Statens Teaterskole i K\u00f6penhamn. Han var teaterchef p\u00e5 Dramaten 2002-2008 d\u00e4r han \u00e4ven regisserat en l\u00e5ng rad upps\u00e4ttningar, senast Moli\u00e8res Tartuffe 2018. Han \u00e4r \u00e4ven verksam internationellt, bland annat i Danmark d\u00e4r han i h\u00f6st \u00e4ven s\u00e4tter upp Faust p\u00e5 Teater Republique med premi\u00e4r den 19 september. L\u00e4s mer h\u00e4r!<\/p>\n
\nHroswitha von Gandersheim (ca 932\u2013973)
\nf\u00f6rfattare till Dulcitius var en sachsisk nunna som blev medeltidens f\u00f6rsta dramatiker och en av de tidigaste tyska f\u00f6rfattarna. Hon skrev helgonlegender, historiska versepos och ett halvdussin dramer d\u00e4r hon bem\u00f6tte den romerska f\u00f6rfattaren Terentius kvinnosyn med hj\u00e4lp av hans egen dialogteknik.<\/p>\n
\nf\u00f6rfattare till De curis mulierum var l\u00e4kare och den f\u00f6rsta k\u00e4nda kvinnliga gynekologen fr\u00e5n den h\u00e4r tiden. Trotas arbete, inklusive en samling av hennes botemedel k\u00e4nd under namnet Den Praktiska medicinen enligt Trota, gl\u00f6mdes helt bort och \u00e5teruppt\u00e4cktes i slutet av 1900-talet.<\/p>\n
\nskrev Bisclavret var den f\u00f6rsta franska f\u00f6rfattarinnan och en av medeltidens st\u00f6rsta poeter. Hon f\u00f6ddes i Frankrike men kom att leva i England d\u00e4r hon blev k\u00e4nd vid Henrik II:s och hans hustru Eleonoras hov. Marie de France blev senare abbedissa av Shaftesbury.<\/p>\n
\nf\u00f6rfattare till Heilwissen var tons\u00e4ttare, mystiker och f\u00f6rfattarinna. Hon gavs som 8-\u00e5ring till kyrkan och i fyrtio\u00e5rs\u00e5ldern b\u00f6rjade hon skriva ihop en hel v\u00e4rld om mystik, musik, lyrik och medicin. Flera av hennes verk tillh\u00f6r standardverken inom dagens mer esoteriskt inriktade naturmedicin i Tyskland.<\/p>\n
\nBirgitta Birgersdotter, Heliga Birgitta, var svensk katolsk predikant, f\u00f6rfattarinna, teolog samt grundare av Birgittinorden. Hon utn\u00e4mndes till helgon och tillh\u00f6r Europas sex skyddshelgon enligt den romersk-katolska kyrkan. Heliga Birgitta dog i Rom 1373.<\/p>\n
\nf\u00f6rfattare till Kvinnostaden och den f\u00f6rsta f\u00f6rfattarinna som kunde f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 sitt skrivande. Hennes mest ber\u00f6mda verk blev Kvinnostaden d\u00e4r hon 1405 lyfte fram kvinnliga f\u00f6reg\u00e5ngare, fr\u00e4mst fr\u00e5n antiken. \u00c4ven om ocks\u00e5 hon sj\u00e4lv hade f\u00f6reg\u00e5ngare brukar hon kallas den f\u00f6rsta feministen.<\/p>\n
\npoet, filosof och f\u00f6rfattare till Il Merito delle donne som fick stort inflytande i hela Europa under ren\u00e4ssansen. D\u00e4r kritiserade hon den samtida behandlingen av kvinnor, framh\u00e4vde kvinnors v\u00e4rde och argumenterade f\u00f6r att kvinnor i sj\u00e4lva verket \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsna m\u00e4nnen, snarare \u00e4n tv\u00e4rtom. En skrift som inspirerade m\u00e5nga att i sina texter tala om kvinnors spetskompetens.<\/p>\n
\nDer Rosendorn (T\u00f6rnrosen) \u00e4r en tysk dikt om en oskuld som gr\u00e4lar ilsket med sin vagina eller \u201dseine fotze\u201d (sin \u201dfitta\u201d) som det st\u00e5r i originaltexten. Trots att f\u00f6rfattaren \u00e4r och f\u00f6rblir anonym, finns det anledning att tro att texten kan ha skrivits av en man. Men man vet inte s\u00e4kert.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/kvinnostaden7.jpg\")
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"