{"id":136124,"date":"2020-09-14T01:01:01","date_gmt":"2020-09-13T23:01:01","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=136124"},"modified":"2020-09-14T13:29:44","modified_gmt":"2020-09-14T11:29:44","slug":"sanslos-action-teatralt-framhavt-don-quijote-2-into-the-violence-pa-folkteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=136124","title":{"rendered":"Sansl\u00f6s action teatralt framh\u00e4vt – Don Quijote 2, Into the Violence p\u00e5 Folkteatern"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Inspirerad av Cervantes roman<\/p>\n\n\n\n

Regi: Erik Holmstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Scenografi och kostymdesign: Maja Kall<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: Tobias Hagstr\u00f6m-St\u00e5hl och Sofie Andersson<\/p>\n\n\n\n

Komposition och livemusik: Cecilia Nordlund och Lotta Wengl\u00e9n<\/p>\n\n\n\n

Medverkande: Lena B Nilsson, Andrea Paddington Edwards, Malin Morgan, Pelle Grytt, Jonas Sj\u00f6qvist och Anna Lundstr\u00f6m (praktikant)<\/p>\n\n\n\n

Spelas p\u00e5 Folkteatern G\u00f6teborgs stora scen 11-12\/9 2020<\/p>\n\n\n\n

Urpremi\u00e4r: 11\/9 2020<\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9n bakom och dess f\u00f6ruts\u00e4ttningar skrev jag om i recensionen av f\u00f6rsta avsnittet (https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135920). Med trettio liter teaterblod i tuber och hinkar, en halvcirkel av uppsp\u00e4nd, skyddande plast samt mer eller mindre \u00e4ndam\u00e5lsenlig rekvisita iscens\u00e4tts de tv\u00e5 antihj\u00e4ltarnas osannolika kraftm\u00e4tningar med fiender. De r\u00e5a v\u00e5ldsskildringarna \u00e4r omfattande. F\u00f6r att hinna med p\u00e5 en dryg timme \u00e4r transportstr\u00e4ckor bortskalade. Romanens spektakul\u00e4ra bataljer po\u00e4ngs\u00e4tts efter antal tr\u00e4ffar i tre kategorier. Sk\u00f6ter indelning i ronder med klockringning j\u00e4mte po\u00e4ngs\u00e4ttning p\u00e5 bl\u00e4dderblock g\u00f6r Jonas Sj\u00f6qvist. Har tilldelats uppdraget som ”protokollsk\u00f6tare” p\u00e5 grund av fr\u00e5nvaro under veckans repetitioner p\u00e5 grund av sjukdom. M\u00e4rks att Sj\u00f6qvist trivs i sin funktion. Hur det sammantaget gick i dessa grymma holmg\u00e5ngar kan nog l\u00e4tt listas ut.<\/p>\n\n\n\n

Ensemblen turas om att vara Don Quijote, Sancho Panza eller mordiska motst\u00e5ndare. Uppgiften att h\u00f6gl\u00e4sa handlingens groteskt v\u00e5ldsamma episoder g\u00f6rs till en stafett. Somliga ber\u00e4ttar genom att artikulera normalt, medan andra till publikens munterhet hafsar sig igenom hysteriska f\u00f6rlopp, vars klimax p\u00e5minner om Hollywoodproducerade f\u00f6ga trov\u00e4rdiga uppg\u00f6relser t\u00e4nk Scarface<\/em>. (Som j\u00e4mf\u00f6relse kan n\u00e4mnas att G\u00f6teborgs filmfestival f\u00f6r min del avslutades i \u00e5r, utan att jag var tillr\u00e4ckligt f\u00f6rberedd, med en splatter-film fr\u00e5n Brasilien med politiska undertoner.)<\/p>\n\n\n\n

Riktigt roligt att se att standardf\u00f6rfarandet i Into the Violence<\/em> \u00e4r att den innantill l\u00e4sande m\u00e5ste v\u00e4nta in skeendet, kolla upp hur sk\u00e5despelarna ligger till. Om det s\u00e4gs att hj\u00e4lm slits av och s\u00e5dan saknas hos den attackerade, m\u00e5ste n\u00e5gon till publikens f\u00f6rn\u00f6jelse spontant assistera. <\/p>\n\n\n\n

Upprepning \u00e4r en effektiv humoristisk metod, vilket bevisas g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. P\u00e5minnandet om och verkst\u00e4llandet av klockringning b\u00e4sta exemplet. Inser ganska omg\u00e5ende att de p\u00e5 scen antagligen har minst lika kul som oss betraktare. F\u00f6rhoppningsvis slapp sk\u00e5despelarna obehag av allt teaterblod i ansiktet j\u00e4mte v\u00e4tska symboliserande kaskader av spyor (s\u00e4rskilt Morgan). Mycket fallteknik praktiseras, vars avsiktliga \u00f6verspel g\u00e5r ut p\u00e5 att f\u00e5nga orealistiska, orgiastiska m\u00f6nster av ultrav\u00e5ld. M\u00e5ste vara tacksamt att f\u00e5 dra p\u00e5, \u00f6verdriva maximalt. Pelle Grytt f\u00f6rklarar att ensemblen ”\u00e5sk\u00e5dligg\u00f6r genom att st\u00e4lla sina kroppar till f\u00f6rfogande” Han och Andrea Paddington Edwards f\u00e5r tampas mest flest ordmassor. Den sistn\u00e4mnde har ocks\u00e5 p\u00e5 sin lott ett minnesv\u00e4rt utbrott av f\u00f6rtvivlan. I ett par sekvenser reciterar Lena B Nilsson i k\u00f6r tillsammans med Anna Lundstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

De komprimerade, rapsodiska sammanst\u00f6tningarna illustreras med energiskt hetsig och dramatiskt laddad musik av den kvinnliga komposit\u00f6rsduon. Larmiga och explosiva tong\u00e5ngar fungerar som t\u00e4ndv\u00e4tska, ger stridslystna kombattanter f\u00f6rnyade krafter. Vid ett tillf\u00e4lle sjunger Cecilia Nordlund suggestivt ett slags ledmotiv. Framg\u00e5r inte vem eller vilka som fixat, men ljudeffekterna \u00e4r fenomenalt gjorda. F\u00f6rh\u00f6jer och understryker ypperligt samtliga utdraget, skiftande sammandrabbningar. <\/p>\n\n\n\n

Inga l\u00e4rdomar att med sig, inga ber\u00f6rande personportr\u00e4tt. D\u00e4remot gick ensemblen i land med vad Holmstr\u00f6m planerat: en tillsammans v\u00e4l utf\u00f6rd, konsekvent och crazy vinkling p\u00e5 vad som brukar kallas den f\u00f6rsta moderna romanen.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n