{"id":135979,"date":"2020-09-09T17:58:28","date_gmt":"2020-09-09T15:58:28","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135979"},"modified":"2020-09-09T17:58:28","modified_gmt":"2020-09-09T15:58:28","slug":"oforutsagbart-innovativt-triospel-loner-av-par-ola-landin-med-jonas-ostholm-och-jon-falt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135979","title":{"rendered":"Of\u00f6ruts\u00e4gbart innovativt triospel – Loner av P\u00e4r-Ola Landin med Jonas \u00d6stholm och Jon F\u00e4lt"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto P\u00e4r-Ola Landin<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e4r-Ola Landin<\/p>\n\n\n\n

Loner<\/p>\n\n\n\n

4<\/p>\n\n\n\n

Inspelad i Kingside Studio 9\/3 2019<\/p>\n\n\n\n

Mix och mastring: Claes Persson<\/p>\n\n\n\n

Exekutiv producent: Hans Olding<\/p>\n\n\n\n

El Dingo Records<\/p>\n\n\n\n

41:08<\/p>\n\n\n\n

Release: 4\/9 2020<\/p>\n\n\n\n

Tre medel\u00e5lders jazzmusiker ur det \u00f6versta skiktet som jag tr\u00e4ffat och f\u00f6ljaktligen h\u00f6rt in action. \u00c4ger cd d\u00e4r de var f\u00f6r sig ing\u00e5r i Rigmor Gustafssons kvartett, Ann-Sofi S\u00f6derqvist Jazz Orchestra och Bobo Stenson trio. Loner <\/em>\u00e4r den andra skivan utgiven i basisten P\u00e4r-Ola Landins namn, som st\u00e5r f\u00f6r samtliga arrangemang och en originalkomposition. I \u00f6vrigt tolkas l\u00e5tar av bland andra Rollins, Monk, Jimmy Rowles j\u00e4mte standards som Lullaby of Birdland <\/em>och How Deep Is The Ocean. <\/em>Inkluderats har ocks\u00e5 argentinsk folkmusik fr\u00e5n komposit\u00f6ren av Misa Criolla <\/em>samt en sv\u00e5ridentifierbar melodi av Billy Strayhorn. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e4r-Ola Landin har g\u00e5t Jazzgymnasiet i G\u00e4vle, p\u00e5 Skurup och examinerats fr\u00e5n Kungliga Musikh\u00f6gskolan. 41-\u00e5ringen b\u00f6rjade med cello, men fr\u00e5n fjorton \u00e5rs \u00e5lder har kontrabas varit hans grej. Redan p\u00e5 Jazzgymnasiet uppt\u00e4ckte han trumslagaren Jon F\u00e4lt. Musikaliskt tycke uppstod, vilket medf\u00f6rt att de utgjort komp or\u00e4kneliga g\u00e5nger senaste decennierna. P\u00e5 Musikh\u00f6gskolan etablerade duon kontakt med pianisten Jonas \u00d6stholm. Fattar jag r\u00e4tt \u00e4r det f\u00f6rsta g\u00e5ngen denne kreative, bl\u00e4ndande pianist f\u00e5r blomma ut i det intima trioformatet. <\/p>\n\n\n\n

Man ska ha i minnet att Landin \u00e4r lika hemmastadd i s\u00e5ngbar modern jazz som friare former. Sp\u00e4nnvidden avspeglas p\u00e5 intrikata Loner. <\/em>I f\u00f6rstone kan albumet ge ett l\u00e4tt oreglerat, f\u00f6rstr\u00f6tt intryck. Trion b\u00f6kar g\u00e4rna i sn\u00e5rig terr\u00e4ng genom uppbrutna rytmer och ett myller av detaljer. N\u00e4r de \u00e5terv\u00e4nder till teman uppst\u00e5r struktur, som om de d\u00e5 f\u00e4rdas \u00f6ver gl\u00e4ntor i j\u00e4mn hastighet. Fascinerande, men stundtals kr\u00e4vande att f\u00f6lja. I pressutskicket bekr\u00e4ftas delvis bilden, genom upplysningen att melodierna setts som grundmaterial, d\u00e4rf\u00f6r st\u00f6pts om av Landin med sin naturliga musikalitet.<\/p>\n\n\n\n

Efter att ha lyssnat ett antal g\u00e5nger i h\u00f6rlurar, h\u00e4vdar jag att det verkar som om basisten specialskrivit f\u00f6r att ta tillvara p\u00e5 den intuitivt spelande Jon F\u00e4lts excellens. Vissa gemensamma drag med soundet hos hyllade Bobo Stenson trio finns (d\u00e4r F\u00e4lt ing\u00e5r sedan n\u00e4rmare tjugo \u00e5r), \u00e4ven om \u00d6stholms stil inte alls \u00e4r identisk. Trumslagaren som 2018 tilldelades utm\u00e4rkelsen \u00c5rets musiker p\u00e5 Jazzkatten-galan och var f\u00f6rst ut i mina miniportr\u00e4tt \u00f6ver verksamma svenska jazztrummisar (Groovearbetare – LO-tidningen), \u00e4r verkligen i sitt esse utan att ta \u00f6ver. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Kenth W\u00e5ngklev fr\u00e5n Landins hemsida<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Efter en esoterisk start bjuds lyssnaren p\u00e5 en infallsrik, sp\u00e4nnande sak signerad Sonny Rollins. I Alfonsina Y El Mar <\/em>befinner sig trion i total samklang, \u00e4r lika mycket i fokus. \u00d6stholm briljerar i en ringlande l\u00e5t – h\u00e4mtad utanf\u00f6r jazzv\u00e4rlden – med eggande, kantigt formspr\u00e5k. I Landins egna Selma <\/em>vidtar f\u00f6rsynt utforskande. \u00d6ppensinnade mottagare kan gl\u00e4djas \u00e5t hur den f\u00f6rgrenar sig. K\u00e4nnetecknande f\u00f6r albumet \u00e4r att i flera fall b\u00f6rjar en l\u00e5t i ett visst mood, men utvecklas i annan riktning. <\/p>\n\n\n\n

I The Peacocks <\/em>(Rowles) m\u00e4rks \u00e5nyo \u00d6stholms spetskvaliteter n\u00e4r han broderar ut instrumentkollegans komposition. Vilket l\u00e4ckert anslag! L\u00e5ten inneh\u00e5ller ett makal\u00f6st intro d\u00e4r instrument finf\u00f6rdelas, vandrar mellan \u00f6ronen vid lyssnande i h\u00f6rlurar. Ljudteknikern (mest k\u00e4nd f\u00f6r sin proffsiga mastring) \u00e4r uppfinningsrik, satsar all sin kunskap med h\u00e4pnadsv\u00e4ckande resultat. V\u00e4rt att betona: akustiken \u00f6verlag \u00e4r enormt raffinerad. Naturligt nog h\u00f6rs den reaktionssnabba basistens feta basg\u00e5ngar p\u00e5 ett mer accentuerat s\u00e4tt \u00e4n sedvanligt, eftersom detta \u00e4r hans projekt. Bevisar att han \u00e4r en f\u00f6rn\u00e4mlig basist, unnar sig givetvis ett par ink\u00e4nnande solon. <\/p>\n\n\n\n

En karakt\u00e4ristiskt knixig Monk-komposition betitlad Played Twice <\/em>omvandlas till expansiv, upprymd bebop., featuring hisnande fr\u00e4cka l\u00f6pningar p\u00e5 flygel j\u00e4mte sofistikerat trumintro av det exceptionella slaget. Kul! Avslutningsvis serveras omgjorda alster av Irving Berlin och George Shearing. Betagande ackord inleder, varvid en l\u00f6st sammanfogad How Deep Is The Ocean <\/em>ges kontur i en rymlig kostym. Samma f\u00f6rh\u00e5llande r\u00e5der i Lullaby of Birdland<\/em>, \u00e4ven om den k\u00e4nnetecknande refr\u00e4ngen f\u00e5r musikerna att trivsamt umg\u00e5s. <\/p>\n\n\n\n

Loner <\/em>artar sig till en sp\u00e4nnande utmaning att ta till sig Legendariska jazzmodernister och stora komposit\u00f6rsnamn har finurligt anv\u00e4nts av tre eftertraktade yrkesm\u00e4n, vars musikaliska f\u00f6rst\u00e5else jag haft stor beh\u00e5llning av live och i inspelad form. Ibland blir det p\u00e5 gr\u00e4nsen till f\u00f6r kr\u00e5ngligt. Dock, genomg\u00e5ende njuter jag av deras ambitioner, skickliga samspel, \u00d6stholms melodisinne samt trions ECM-aktiga sound med vidh\u00e4ngande h\u00e4lsosam friktion. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e4r-Ola Landin Loner 4 Inspelad i Kingside Studio 9\/3 2019 Mix och mastring: Claes Persson Exekutiv producent: Hans Olding El Dingo Records 41:08 Release: 4\/9 2020 Tre medel\u00e5lders jazzmusiker ur det \u00f6versta skiktet som jag tr\u00e4ffat och f\u00f6ljaktligen h\u00f6rt in action. \u00c4ger cd d\u00e4r de var f\u00f6r sig ing\u00e5r i Rigmor Gustafssons kvartett, Ann-Sofi S\u00f6derqvist […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-135979","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135979","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=135979"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135979\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":136028,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135979\/revisions\/136028"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=135979"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=135979"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=135979"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}