{"id":135920,"date":"2020-09-07T04:47:13","date_gmt":"2020-09-07T02:47:13","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135920"},"modified":"2020-10-13T20:22:12","modified_gmt":"2020-10-13T18:22:12","slug":"lovande-upptakt-pa-bangstyrigt-maraton-experiment-don-quijote-into-the-fiction-pa-folkteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135920","title":{"rendered":"Lovande upptakt p\u00e5 b\u00e5ngstyrigt maraton-experiment &#8211; Don Quijote, Into the Fiction P\u00e5 Folkteatern"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"340\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118848588_4186051901467436_2351946742118713717_o-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-135923\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118848588_4186051901467436_2351946742118713717_o-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118848588_4186051901467436_2351946742118713717_o-1-300x157.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>foto Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Inspirerad av Cervantes roman Don Quijote<\/p>\n\n\n\n<p>Regi: Erik Holmstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n<p>Scenografi och kostumdesign: Maja Kall<\/p>\n\n\n\n<p>Ljusdesign: Tobias Hagstr\u00f6m-St\u00e5hl och Sofie Andersson<\/p>\n\n\n\n<p>Komposition och livemusik: Cecilia Nordlund och Lotta Wengl\u00e9n<\/p>\n\n\n\n<p>Medverkande: Andrea Paddington Edwards, Pelle Grytt, Sanna Hultman, Lena B Nilsson, Malin Morgan, Jonas Sj\u00f6qvist och Anna Lundstr\u00f6m (praktikant)<\/p>\n\n\n\n<p>Spelas p\u00e5 stora scen p\u00e5 Folkteatern i G\u00f6teborg 4-5\/9 2020<\/p>\n\n\n\n<p>Urpremi\u00e4r: 4\/5 2020<\/p>\n\n\n\n<p>Av den kreative teatermannens  recenserade jag h\u00e4rf\u00f6rleden hans sk\u00e5despel med dockor betitlat <em>Doktor Faustus,<\/em> som fick r\u00f6st och motorik av formidabla trion Pelle Grytt, Andrea Edwards och Malin Morgan. Fr\u00e5n f\u00f6rteckningen ovan, framg\u00e5r att Holmstr\u00f6m beh\u00e5llit dessa och kompletterat med n\u00e5gra trotj\u00e4nare p\u00e5 Folkteatern plus en praktikant. Under tv\u00e5 m\u00e5nader fram\u00e5t ska man p\u00e5 bara tre och halv repetitionsdagar inf\u00f6r varje upps\u00e4ttning, utan testpublik genomf\u00f6ra \u00e5tta premi\u00e4rer med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n den spanska 1600-tals romanen. Olika infallsvinklar, olika genrer och uttryck  exponeras varje  premi\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<p> I ett sent skede besl\u00f6ts att skjuta p\u00e5 premi\u00e4ren av <em>Moderna Tider<\/em> p\u00e5 grund av r\u00e5dande Corona-restriktioner, vilka skulle ha f\u00f6rminskat upplevelsen och komplicerat den praktiska processen. Ist\u00e4llet ville teamet medvetet kasta sig ut p\u00e5 slak lina (en term som f\u00f6rekommer i <em>Into the fiction). <\/em>i ett storslaget projekt. I linje med experimentellt upplagda ber\u00e4ttandet i Don Quijote med sina metaniv\u00e5er, best\u00e4mde sig Holmstr\u00f6m f\u00f6r att v\u00e4nja sig av med allt vad kontrollfreak-mentalitet heter. Sj\u00e4lva id\u00e9n med projektet \u00e4r att bege sig bortom komfortzonen.   Enligt honom d\u00e5  underbart att ha tillg\u00e5ng till en v\u00e4lutrustad institution f\u00f6r att i improvisatorisk anda verka i ett konstn\u00e4rligt laboratorium.<\/p>\n\n\n\n<p> Regiss\u00f6ren  s\u00e4ger sig hoppas p\u00e5 magiska \u00f6gonblick i och med denna ovanliga metod, ett naket och n\u00e4rvarande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. Vill inte definiera vad jag s\u00e5g under f\u00f6rest\u00e4llningens cirka femtio minuter som stunder av magi. D\u00e4remot tokroligt p\u00e5 ett smart, underh\u00e5llande s\u00e4tt. Den farsartade riddarromanen fungerar, som p\u00e5pekas i programh\u00e4ftet, p\u00e5 flera niv\u00e5er samtidigt, blir en tacksam spegel f\u00f6r att unders\u00f6ka v\u00e5r tid och s\u00e4rskilt hur konstverk skapas.<\/p>\n\n\n\n<p>Med tanke p\u00e5 hur f\u00e5 m\u00e4nniskor som kommer vara publik kommer (om jag fattade r\u00e4tt) vissa avsnitt att filmas och finnas tillg\u00e4ngliga p\u00e5 n\u00e4tet.  Varje klockslag d\u00e5 pj\u00e4s spelas kan den samtidigt besk\u00e5das p\u00e5 n\u00e4tet. Dessutom hade n\u00e5gra scener med Lena B Nilsson filmats i f\u00f6rv\u00e4g, vilket listigt kompletterar manus. <\/p>\n\n\n\n<p>Sk\u00e5despelarna \u00e4r redan p\u00e5 scen n\u00e4r jag ledsagas till min utspridda plats med tillh\u00f6rande bord. Vad vi ser framf\u00f6r oss ska f\u00f6rest\u00e4lla en repsal med rekvisita samt m\u00f6jligen ett pausrum intill, som beroende p\u00e5 t\u00e4mligen h\u00f6g bakgrundsmusik ocks\u00e5 antyder krogmilj\u00f6.  Det r\u00f6ks ih\u00e4rdigt p\u00e5 \u00f6rtcigaretter. Enligt regiss\u00f6ren leker man film fr\u00e5n New York 1977.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"340\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118824799_4186051978134095_1117810479113722432_o.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-135927\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118824799_4186051978134095_1117810479113722432_o.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118824799_4186051978134095_1117810479113722432_o-300x157.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>foto Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Teatervan publik \u00e4r l\u00e4tthanterlig, g\u00e5r med p\u00e5 att &#8221;manipuleras&#8221; , omfamna angivna \u00f6verenskommelser. Av regiss\u00f6ren f\u00e5r vi instruktioner att skratta p\u00e5 best\u00e4llning upprepade g\u00e5nger. Inga problem! F\u00f6r premi\u00e4ren g\u00e4ller att vi ska acceptera att manus inte existerar, utan uppst\u00e5r i samband med att ensemblen repeterar och hamnar i konflikt.  Denna avancerade lek med fiktion\/ verklighet p\u00e5minner om pretenti\u00f6sa <em>Hierarchy of Needs <\/em>p\u00e5 Backa Teater (recenserad i Kulturbloggen). Under textens humoristiska f\u00f6dslov\u00e5ndor  g\u00e5r man s\u00e5ledes i clinch med varandra och \u00e4gnar sig p\u00e5 uppmaning \u00e5t  att gr\u00e4va i sitt inre. M\u00e5let \u00e4r att framh\u00e4va \u00e4kta k\u00e4nslor, inte spelade. <\/p>\n\n\n\n<p> Malin Morgan som borde haft fler repliker, agerar i pj\u00e4sen som sj\u00e4lvs\u00e4ker regiassistent, i viss konkurrens med en roligt besk\u00e4ftig Anna Lundstr\u00f6m. Ensemblens demonregiss\u00f6r Viveka kan n\u00e4mligen inte n\u00e4rvara, ger ist\u00e4llet respons p\u00e5 finlandssvenska via l\u00e4nk (Sanna Hultman). <\/p>\n\n\n\n<p>Vid ambiti\u00f6sa  formexperiment &#8211; med  massvis av byggstenar,  multimedia och \u00e5tskilliga blinkningar till initierade &#8211; finns en \u00f6verh\u00e4ngande risk f\u00f6r att ensemblen  har mer beh\u00e5llning av intelligenta lustifikationer \u00e4n \u00e5sk\u00e5darna. H\u00e4vdar att produktionen landat r\u00e4tt och klarat av att undvika uppenbart interna fallgropar. En filmare f\u00f6ljer n\u00e4rg\u00e5nget akt\u00f6rerna, skymmer ofta sikten.   Den stora videoduken underl\u00e4ttar d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4sentligt  vad betr\u00e4ffar att observera ansiktsuttryck. Framf\u00f6r allt Lena B Nilsson firar triumfer i rollen som bedagad stj\u00e4rnaktris &#8211; t\u00e4nk Anita Ekberg  v\u00e4rvad som publikmagnet.  Vi ser n\u00e4r den stolta stj\u00e4rnan  p\u00e5 v\u00e4g att krackelera uppvisar s\u00e5v\u00e4l blas\u00e9 inst\u00e4llning som ansp\u00e4nning och villr\u00e5dighet. Vidare noteras  k\u00e4nslor av missn\u00f6je och l\u00e4ttnad m\u00e4sterligt framtagna!  Sk\u00e5despeleriet f\u00f6r tankarna till kvinnor n\u00e4ra sammanbrott framst\u00e4llda av Gena Rowlands.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"340\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118631171_4186051914800768_6701853300643014120_o.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-135929\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118631171_4186051914800768_6701853300643014120_o.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/118631171_4186051914800768_6701853300643014120_o-300x157.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>foto Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Andrea Paddington Edwards f\u00f6rknippar vi oftast med positioner i framkant. I <em>Into the Fiction <\/em>har hon tilldelats en f\u00f6rh\u00e5llandevis tillbakadragen roll, trots att det \u00e4r hon som f\u00e5tt uppdraget att gestalta den l\u00f6jlige, fattige adelsmannen, medan Jonas Sj\u00f6qvist f\u00e5r f\u00f6rtroendet att vara hans vapendragare. D\u00e4rtill  kommer han i centrum n\u00e4r de repeterande  ska visa vad som format dem. Stabila insatser av detta par. Dock finns anledning att p\u00e5st\u00e5 att Pelle Grytt stj\u00e4l scenen n\u00e4r han levererar smattrande ordkaskader. Hans teaterdirekt\u00f6r blottar sig, coachar, ger order och efterlyser ett visst m\u00e5tt av  verklighet p\u00e5 teatern. I sin ljusa, f\u00e5niga kostym \u00e1 la 70-tal tar han tillf\u00e4llet i akt, att ytterst komiskt domdera mot sin omgivning, undantaget den s\u00e5riga relationen med Petra (Lena B Nilsson).<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e4ngst fram i scenens h\u00f6gra h\u00f6rn sitter de tv\u00e5 kvinnliga musikerna bland en arsenal av instrument. Duons kompositioner \u00e4r ganska dramatiska, trissar upp st\u00e4mningen, l\u00e5ter hotfulla men ocks\u00e5 angen\u00e4ma. Grunderna verkade f\u00f6rinspelade. Har inte med recensionen att g\u00f6ra, men efter\u00e5t fick jag en pratstund med Cecilia Nordlund (Souls med mera) som satt och spelade p\u00e5 en vinr\u00f6d elgitarr.     <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Inspirerad av Cervantes roman Don Quijote Regi: Erik Holmstr\u00f6m Scenografi och kostumdesign: Maja Kall Ljusdesign: Tobias Hagstr\u00f6m-St\u00e5hl och Sofie Andersson Komposition och livemusik: Cecilia Nordlund och Lotta Wengl\u00e9n Medverkande: Andrea Paddington Edwards, Pelle Grytt, Sanna Hultman, Lena B Nilsson, Malin Morgan, Jonas Sj\u00f6qvist och Anna Lundstr\u00f6m (praktikant) Spelas p\u00e5 stora scen p\u00e5 Folkteatern i G\u00f6teborg [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[],"class_list":{"0":"post-135920","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135920","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=135920"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135920\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":136896,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135920\/revisions\/136896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=135920"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=135920"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=135920"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}