{"id":135900,"date":"2020-09-06T03:41:53","date_gmt":"2020-09-06T01:41:53","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135900"},"modified":"2020-09-15T02:50:44","modified_gmt":"2020-09-15T00:50:44","slug":"svangig-sangfest-spelades-in-alexander-lovmark-pa-jazzklubb-unity","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135900","title":{"rendered":"Sv\u00e4ngig s\u00e5ngfest spelades in -Alexander L\u00f6vmark p\u00e5 jazzklubb Unity"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Anders Boson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Alexander L\u00f6vmark med trio plus g\u00e4st<\/p>\n\n\n\n

Unity i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

4\/9 2020<\/p>\n\n\n\n

2018 skrev jag ett l\u00e4ngre reportage\/ recension vars gemensamma n\u00e4mnare stavas s\u00e5ngaren Alexander L\u00f6vmark, d\u00e5 aktuell med releasen av sin m\u00f6dosamt hopfogade debut (https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=115334) . Sedan dess har jag sett honom hos bland andra West Coast Big Band, med kvartett tidigare i sommar och som instrumentalist hos hustrun Vanessa Liftig. F\u00f6rsta helgen i september planerade tenoren in tv\u00e5 gig p\u00e5 Unity mitt i G\u00f6teborg. Russinen i kakan – ur uppemot totalt \u00e5tta set – kommer f\u00f6revigas genom att hamna p\u00e5 skiva. Undertecknad hade f\u00f6rm\u00e5nen att h\u00f6ra tv\u00e5 gener\u00f6sa set f\u00f6rsta kv\u00e4llen, vilket resulterade i p\u00e5taglig lyckok\u00e4nsla.<\/p>\n\n\n\n

Anlitade musiker lystrar till namnen Carl Bagge (piano), Arvid Jullander (kontrabas) och Adam Ross (trummor). G\u00e4stade p\u00e5 altsax gjorde Axel M\u00e5rdsj\u00f6. En superb mix av jazzmusiker boende i Stockholm och G\u00f6teborg! M\u00e4rktes att dokumentationen genererade tillskott av energi. De p\u00e5 scen var extra taggade, likas\u00e5 publik och personal, ljudet naturligtvis f\u00f6rdelaktigt finf\u00f6rdelat under \u00f6versyn av Olli Rantala.<\/p>\n\n\n\n

I perfekt akustik kickades andra set ig\u00e5ng med soft mjukgung. Begreppet standards \u00e4r v\u00e4ldigt vidstr\u00e4ckt. Till min gl\u00e4dje och f\u00f6rv\u00e5ning bj\u00f6ds inte alls p\u00e5 n\u00e5gon uttjatad repertoar. Flera alster h\u00f6rde hemma i kategorin fr\u00e4scht annorlunda versioner eller inte fullt s\u00e5 v\u00e4lk\u00e4nda. Vet av erfarenhet att L\u00f6vmark frikostigt l\u00e4mnar utrymme \u00e5t musikerna, vilka ges frihet att brodera ut melodin. Ett annat signum som han ocks\u00e5 delar med en m\u00f6jlig inspirat\u00f6r som Kurt Elling, \u00e4r f\u00f6rtjusningen i scats\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n

Jag uppfattade inte alltid de l\u00e5tpresentationer som gjordes, vilket delvis kan f\u00f6rklaras av min plats alldeles utanf\u00f6r rummet d\u00e4r scenen \u00e4r bel\u00e4gen. Framgick i alla fall att vi smektes av Take The A-Train <\/em>i l\u00e5ngsamt vaggande, p\u00e5fallande annorlunda arr. Den sammansvetsade pianotrion fick p\u00e5\u00f6kning genom Axel M\u00e5rdsj\u00f6 och hans vackert slingrande toner p\u00e5 saxofon. Midnight Voyage <\/em>f\u00f6rl\u00e4nades karakt\u00e4r genom trumintro. Ytterligare en h\u00f6jdpunkt: en nyligen inspelad komposition av Joshua Redman ( h\u00f6rt live minst tre ggr) betitlad Silly Little Love Song<\/em>, en snyggt framf\u00f6rd ballad invirad i aptitlig rytm.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Anders Boson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Avslutande set startade a cappella innan musikerna intagit sina positioner. St\u00e4mningen och intensiteten hade skruvats upp ytterligare ett sn\u00e4pp. N\u00e4r kvartetten h\u00e4ngde p\u00e5 rullade feta bluestakter \u00f6ver jazzkrogen. En nymodig variant av All Or Nothing At All <\/em>tog vid. Noterade det puttriga bossa-stuket. L\u00e4mpligt nog levererades n\u00e5got senare ett alster signerat Antoni Carlos Jobim fr\u00e5n Brasilien. Observerade fl\u00f6dande puls i dur kryddat med trumsolo, d\u00e4r enormt talangfulle Ross tog sig utanf\u00f6r noternas ramverk. Intron \u00e4ven fr\u00e5n den i bakgrunden kongenialt spelande Arvid Jullander p\u00e5 bas. <\/p>\n\n\n\n

Musikerna som till och fr\u00e5n eldade p\u00e5 friskt n\u00e4r tillf\u00e4lle erbj\u00f6ds i stick, v\u00e4xlade flera g\u00e5nger \u00f6ver till en tassande, diskret spelstil. Antingen p\u00e5 egen hand, eller sinnrikt interagerande med L\u00f6vmarks omf\u00e5ngsrika st\u00e4mma, vars pendlande mellan rivigt spetsig och ljuvt inlindad, utgjorde aftonens behagliga motor. Ett par g\u00e5nger passade han p\u00e5 att gl\u00e4nsa alldeles s\u00e4rskilt, genom att obegripligt l\u00e4nge uppeh\u00e5lla sig vid samma ton i outron. Vilt jubel sj\u00e4lvfallet!<\/p>\n\n\n\n

Har alltid haft stor beh\u00e5llning av att live lyssna p\u00e5 harmoniskt inriktade pianisten och arrang\u00f6ren Carl Bagge. F\u00f6rv\u00e4ntningar kom f\u00f6rst\u00e5s inte p\u00e5 skam p\u00e5 Unity . Blev en njutning att h\u00f6ra honom galant tryffera starka melodier. I There\u00b4s a Small Hotel <\/em>briljerar scenens mest rutinerade, likas\u00e5 i extranumret – en hyllning till storstan med titeln Big City<\/em> \u00c5nyo sk\u00f6njdes en brusande bluesk\u00e4nsla. <\/p>\n\n\n\n

Vilken ynnest i en segdragen pandemi att ing\u00e5 i en entusiastisk, f\u00f6rh\u00e5llandevis liten men ljudlig publik (kittlande att smattrande bifall kan komma med p\u00e5 skivan). En konsert i gl\u00e4djens tecken av mycket duktiga ut\u00f6vare, vars avv\u00e4gning mellan avsp\u00e4nd fokusering och utrymme f\u00f6r kreativ ingivelse ( improvisation – element\u00e4r best\u00e5ndsdel i jazz) m\u00e5ste betecknas som succ\u00e9artad. I likhet med personligt f\u00e4rgade, magnifika st\u00e4mmor som de hos Claes Janson och Tommy K\u00f6rberg, finns det ingen annan som l\u00e5ter som prisade Alexander L\u00f6vmark (ing\u00e5r i Stockholm Voices), vilket \u00e4r en kvalitet i sig. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alexander L\u00f6vmark med trio plus g\u00e4st Unity i G\u00f6teborg 4\/9 2020 2018 skrev jag ett l\u00e4ngre reportage\/ recension vars gemensamma n\u00e4mnare stavas s\u00e5ngaren Alexander L\u00f6vmark, d\u00e5 aktuell med releasen av sin m\u00f6dosamt hopfogade debut (https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=115334) . Sedan dess har jag sett honom hos bland andra West Coast Big Band, med kvartett tidigare i sommar och […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16,20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-135900","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"category-film","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135900","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=135900"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135900\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":136170,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135900\/revisions\/136170"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=135900"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=135900"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=135900"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}