{"id":135854,"date":"2020-09-02T11:06:29","date_gmt":"2020-09-02T09:06:29","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135854"},"modified":"2020-09-02T11:06:29","modified_gmt":"2020-09-02T09:06:29","slug":"moderna-museet-visar-alberto-giacometti","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135854","title":{"rendered":"Moderna Museet visar Alberto Giacometti"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_135859\" aria-describedby=\"caption-attachment-135859\" style=\"width: 650px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-135859\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/unnamed-6.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"644\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/unnamed-6.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/unnamed-6-300x297.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/unnamed-6-150x150.jpg 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-135859\" class=\"wp-caption-text\">Alberto Giacometti<br \/>Femme cuill\u00e8re, 1927<br \/>Coll. Fondation Giacometti Paris<br \/>\u00a9 Estate of Alberto Giacometti \/ Bildupphovsr\u00e4tt 2020<\/figcaption><\/figure>\n<p>Alberto Giacometti gick sin egen v\u00e4g inom den europeiska modernismen, st\u00e4ndigt s\u00f6kande efter ett nytt bildspr\u00e5k f\u00f6r skulpturen som \u201dverklighetens dubbelg\u00e5ngare\u201d. Idag \u00e4r hans avl\u00e5nga, avskalade gestalter ikoniska. Moderna Museets nya utst\u00e4llning Giacometti &#8211; Ansikte mot ansikte \u00e4r den f\u00f6rsta st\u00f6rre presentationen av Giacomettis konstn\u00e4rskap i Sverige p\u00e5 mer \u00e4n 20 \u00e5r och Moderna Museets \u00f6verintendent Gitte \u00d8rskou f\u00f6rutsp\u00e5r att utst\u00e4llningen \u00e4r en framtida klassiker.<\/p>\n<p>Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:<br \/>\nAlberto Giacometti (1901-1966) uts\u00e5gs tidigt till efterkrigstidens stora uttolkare och hans br\u00e4ckliga och egendomligt smala gestalter \u00e4r idag sammanbundna med bilden av en stukad m\u00e4nsklighet. Ber\u00e4ttelsen om Giacometti som en konstn\u00e4r som levde ett isolerat liv ointresserad av sin samtid har tacksamt formulerats och f\u00f6ljt formen av det konstn\u00e4rliga geniet men samtidigt var Giacomettis dagliga\u00ad liv egentligen av en annan sort; hans konstn\u00e4rskap tog intryck av de m\u00e5nga samtal, diskussioner och id\u00e9er som f\u00f6rdes i Paris, en stad som f\u00f6re kriget hade samlat konstn\u00e4rer och intellektuella fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. Det var s\u00e4rskilt tre v\u00e4nskaper &#8211; de med f\u00f6rfattarna Georges Bataille, Jean Genet och Samuel Beckett &#8211; som skulle f\u00e5 stor p\u00e5verkan p\u00e5 Alberto Giacometti. I Moderna Museets nya utst\u00e4llning Giacometti &#8211; Ansikte mot ansikte visar curatorerna Jo Widoff fr\u00e5n Moderna Museet och Christian Alandete fr\u00e5n Fondation Giacometti i Paris hur dessa relationer och deras gemensamma drivkrafter l\u00e4mnade sp\u00e5r i Giacomettis konstn\u00e4rskap.<\/p>\n<p>&#8211; F\u00f6r den h\u00e4r utst\u00e4llningen \u00e4r det viktigt att visa p\u00e5 Giacometti som en del av sin tid, s\u00e4ger Jo Widoff. Vi har valt att g\u00f6ra det genom att lyfta fram konstn\u00e4rens f\u00f6rh\u00e5llande till tre f\u00f6rfattare &#8211; alla livsl\u00e5nga v\u00e4nner och del av ett livligt samtal, ibland verkligt och ibland tydligt bara som sp\u00e5r i de m\u00e5nga v\u00e4ndningar och v\u00e4gar som Giacometti tog i sitt konstn\u00e4rskap. I m\u00f6tet med Becketts irrationella, klaustrofobiska v\u00e4rldar, Batailles v\u00e5ldsamma motst\u00e5nd mot stelbenta konventioner eller Genets v\u00f6rdnadsfulla skildringar av samh\u00e4llets skuggsida, f\u00e5r Giacomettis konst ny betydelse.<\/p>\n<p>Alberto Giacometti f\u00f6ddes i den schweiziska byn Borgonovo den 10 oktober 1901, och anl\u00e4nde tjugoett \u00e5r gammal till Paris f\u00f6r att studera skulptur f\u00f6r Antoine Bourdelle p\u00e5 Acad\u00e9mie de la Grande Chaumi\u00e8re. \u00c4ven om Giacometti aldrig var fullt ut \u00f6vertygad om n\u00e5gon konstn\u00e4rsgruppering st\u00e4llde han f\u00f6re andra v\u00e4rldskriget ofta ut sina tidiga, latent v\u00e5ldsamma och erotiska objekt, tillsammans med surrealisterna. Samtidigt f\u00f6rblev han Bataille och dennes dissidentgrupp n\u00e4ra. Han gick sin egen v\u00e4g och ist\u00e4llet f\u00f6r att se till den abstrakta konsten som dominerade Paris efter kriget, s\u00f6kte han sig bak\u00e5t i tiden \u2013 till f\u00f6rhistorisk konst, egyptiska gravbilder och till sumeriska stenstoder. Som konstn\u00e4r var Giacometti hela sitt liv upptagen av sin egen otillr\u00e4cklighet inf\u00f6r verkligheten. Framf\u00f6r en modell f\u00f6rs\u00f6kte han om och om igen att finna en \u201dlikhet\u201d mellan konsten och verkligheten, men tydligheten grumlades varje g\u00e5ng. Genom sitt s\u00e4tt att k\u00e4nna sig fram med h\u00e4nderna i lera och gips f\u00f6r att fullt ut \u00e5terge ett ansikte kom han att f\u00f6r\u00e4ndra synen p\u00e5 skulptur.<\/p>\n<p>Giacometti &#8211; Ansikte mot ansikte inneh\u00e5ller fler \u00e4n 110 skulpturer, m\u00e5lningar och teckningar och \u00e4r den f\u00f6rsta stora retrospektiven \u00f6ver Giacomettis verk som \u00e4gt rum i Sverige p\u00e5 tjugo \u00e5r. Utst\u00e4llningen har utformats i n\u00e4ra samarbete med Fondation Giacometti i Paris &#8211; ett samarbete som inneburit att ett hundratal viktiga verk har kunnat l\u00e5nas. Bland dessa finns tidiga surrealistiska skulpturer, m\u00e5lningar och de h\u00f6ga, numera ikoniska gestalterna i gips och brons fr\u00e5n senare i hans karri\u00e4r. M\u00e5nga av verken har aldrig tidigare visats i Sverige och flera av dem har s\u00e4llan visats f\u00f6r en utomst\u00e5ende publik.<\/p>\n<p>Gitte \u00d8rskou, \u00f6verintendent p\u00e5 Moderna Museet:<br \/>\n<em>&#8211; Vi hoppas att v\u00e5ra bes\u00f6kare kommer att bli inspi\u00adrerade av denna utst\u00e4llning som visar att en m\u00e4nniska aldrig \u00e4r helt ensam &#8211; inte ens en konstn\u00e4r som Giacometti. Han visar oss att konst uppst\u00e5r n\u00e4r en konstn\u00e4r, i samverkan och i gemenskap, str\u00e4var efter att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rl\u00adden. Giacometti &#8211; Ansikte mot ansikte kommer att vara en storslagen konstupplevelse och jag \u00e4r \u00f6vertygad om att utst\u00e4llningen kommer att bli en framtida klassiker fr\u00e5n Moderna Museet.<\/em><\/p>\n<p>Giacometti \u00ad- Ansikte mot ansikte \u00e4r producerad av och exklusivt f\u00f6r Moderna Museet i n\u00e4ra samarbete med Foundation Giacometti i Paris.<\/p>\n<p>Med anledning av coronasituationen kommer bes\u00f6karna endast att erbjudas tilltr\u00e4de till utst\u00e4llningen genom att f\u00f6rk\u00f6pa biljett till ett angivet klockslag.<\/p>\n<p><strong>Giacometti &#8211; Ansikte mot ansikte<\/strong><br \/>\n<strong>10 oktober, 2020 \u2013 17 januari, 2021<\/strong><br \/>\n<strong>Curatorer: Jo Widoff, Moderna Museet och Christian Alandete, Fondation Giacometti<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Alberto Giacometti gick sin egen v\u00e4g inom den europeiska modernismen, st\u00e4ndigt s\u00f6kande efter ett nytt bildspr\u00e5k f\u00f6r skulpturen som \u201dverklighetens dubbelg\u00e5ngare\u201d. Idag \u00e4r hans avl\u00e5nga, avskalade gestalter ikoniska. Moderna Museets nya utst\u00e4llning Giacometti &#8211; Ansikte mot ansikte \u00e4r den f\u00f6rsta st\u00f6rre presentationen av Giacomettis konstn\u00e4rskap i Sverige p\u00e5 mer \u00e4n 20 \u00e5r och Moderna Museets [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-135854","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-toppnytt","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135854","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=135854"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135854\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":135861,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135854\/revisions\/135861"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=135854"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=135854"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=135854"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}