{"id":13580,"date":"2009-10-08T17:57:03","date_gmt":"2009-10-08T15:57:03","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=13580"},"modified":"2009-10-08T17:57:03","modified_gmt":"2009-10-08T15:57:03","slug":"herta-muller-antligen-och-redan-i-wikipedia-om-nobelpriset","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=13580","title":{"rendered":"Herta M\u00fcller – \u00e4ntligen – och redan i Wikipedia om Nobelpriset"},"content":{"rendered":"

\"hertamuller300\"
\nHerta M\u00fcller – \u00e4ntligen.
\nDet tror jag kulturavdelningen p\u00e5 pappers-DN s\u00e4ger idag i alla fall. De gjorde ju klart att deras \u00f6nskepristagare av Nobelpriset i litteratur var den tyskrum\u00e4nska f\u00f6rfattarinnan Herta M\u00fcller.
\nTyv\u00e4rr kan jag inte s\u00e4ga n\u00e5got. Jag har inte l\u00e4st n\u00e5got av henne. Och det l\u00e4r v\u00e4l dr\u00f6ja innan jag f\u00e5r chansen.
\nF\u00e5 av Herta M\u00fcllers b\u00f6cker fanns i lager hos bokhandlarna. S\u00e5 fort Peter Englund utttalat prisvinnarens namn best\u00e4lldes b\u00f6ckerna. Och p\u00e5 n\u00e4tet och i bokhandlarna s\u00e5ldes de exemplar som fanns direkt, skriver DN<\/a>.<\/p>\n

En bloggare som tydligen l\u00e4st Herta M\u00fcller och s\u00e4ger ”\u00c4ntligen” \u00e4r David Gottlieb<\/a>:<\/p>\n

Det \u00e4r nog f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag lyckats gissa r\u00e4tt p\u00e5 nobelpristagare. Herta \u00e4r en favorit, s\u00e5 jag tyckte det var dags. <\/p><\/blockquote>\n

Vad b\u00f6r vi d\u00e5 veta om Herta M\u00fcller?
\nI svenska versionen av Wikipedia<\/a> finns en l\u00e5ng artikel om Herta M\u00fcller och d\u00e4r st\u00e5r det redan att hon f\u00e5tt Nobelpriset i literatur. Jag som gn\u00e4llt en del om Wikipedia n\u00e4r det g\u00e4ller kulturdelarna m\u00e5ste s\u00e4ga att de ryckt upp sig.<\/p>\n

Herta M\u00fcller, f\u00f6dd 17 augusti 1953 i Ni?chidorf utanf\u00f6r Timi?oara, \u00e4r en rum\u00e4nsk-tysk f\u00f6rfattare och nobelpristagare i litteratur.<\/p>\n

Med sina sj\u00e4lvbiografiskt f\u00e4rgade romaner skildrar Herta M\u00fcller den tyska minoritetens liv i det kommunistiska Rum\u00e4nien, och anpassningen till de extrema f\u00f6rh\u00e5llandena d\u00e4r. Hon har kallats f\u00f6r en kr\u00f6nik\u00f6r \u00f6ver vardagslivet i diktaturen, och verken pr\u00e4glas av uppror till f\u00f6rsvar av tankefrihet och yttrandefrihet.P\u00e5 grund av sin kritik mot regimen tvingades hon i landsflykt 1987, och hon \u00e4r numera bosatt i Berlin. Vid sidan av sitt f\u00f6rfattarskap \u00e4r Herta M\u00fcller verksam som l\u00e4rare vid universitetet. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur \u00e5r 2009 med motiveringen att hon \u201dmed poesins f\u00f6rt\u00e4tning och prosans saklighet tecknar heml\u00f6shetens landskap.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Jag ska i alla fall s\u00e4tta upp henne p\u00e5 listan \u00f6ver f\u00f6rfattare jag ska f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4sa s\u00e5 snart det \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n

Andra r\u00f6ster om Herta M\u00fcller idag:
\nR\u00f6da Malm\u00f6 skriver<\/a> med rubriken: Hennes b\u00f6cker kanske man ska testa…?
\n\u201dMycket bra val\u201d, s\u00e4ger SvD:s kulturchef. <\/a>
\nEn mycket v\u00e4rdig pristagare, skriver Stefan Eklund.<\/a>
\n\u2013 Jag f\u00f6rtj\u00e4nar det inte, s\u00e4ger Herta M\u00fcller sj\u00e4lv till SVT och det g\u00f6r Aftonbladet en rubrik av<\/a>.<\/p>\n

Expressen p\u00e5pekar <\/a>att det nu \u00e4r rekord i antal kvinnor som f\u00e5tt Nobelpriset under ett \u00e5r, med hittills fyra kvinnliga pristagare.<\/p>\n

\nHittills har fyra kvinnor f\u00e5tt Nobelpriset 2009. Det \u00e4r historiskt, aldrig f\u00f6rr har s\u00e5 m\u00e5nga kvinnor blivit pristagare under ett och samma \u00e5r.
\nMellan 1901 och 2008 f\u00f6r\u00e4rades 789 personer Nobelpriset. Av dem var 35 kvinnor – motsvarande bara 4,4 procent. <\/p><\/blockquote>\n

DN tar upp att reaktionerna utomlands varit blandade<\/a>:<\/p>\n

Tre kinesiska f\u00f6rfattare och litteraturkritiker som vidtalats i f\u00f6rv\u00e4g f\u00f6r att besvara fr\u00e5gan vad de anser om \u00e5rets pristagare s\u00e4ger samtliga att de aldrig l\u00e4st n\u00e5got av Herta M\u00fcller.
\nEtt par av dem rekommenderar ett samtal med f\u00f6rfattarkollegan Qiu Huadong, som i Kina \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att l\u00e4sa ovanligt mycket v\u00e4sterl\u00e4ndsk litteratur.
\nQiu sitter p\u00e5 restaurang och \u00e4ter middag n\u00e4r han f\u00e5r h\u00f6ra namnet p\u00e5 \u00e5rets Nobelpristagare.
\n– Tyv\u00e4rr, s\u00e4ger han, jag har heller inte l\u00e4st n\u00e5got av henne. Jag tror inte att hennes b\u00f6cker \u00e4r \u00f6versatta till kinesiska.
\nNobelpriset, anser han, forts\u00e4tter att p\u00e5minna kinesiska f\u00f6rfattare att de ska h\u00e5lla fast vid dr\u00f6mmen om sitt f\u00f6rfattarskap och jobba h\u00e5rt, i ett samh\u00e4lle d\u00e4r de flesta annars bara t\u00e4nker p\u00e5 att tj\u00e4na pengar.\n<\/p><\/blockquote>\n

GP:s kulturchef<\/a> skriver om valet av Herta M\u00fcller till Nobelpriset i litteratur: Priset inneh\u00e5ller en uppmaning till alla som vill inskr\u00e4nka yttrandefriheten och menar att det \u00e4r ett pris till det fria ordet.<\/p>\n

Det ska gudarna veta att det beh\u00f6vs i dessa dagar av st\u00e4ndiga attacker p\u00e5 yttrandefriheten och mot demokratin.<\/p>\n

Utgivet av Herta M\u00fcller:
\nUtgivet p\u00e5 svenska: <\/p>\n

* Flackland 1985 (\u00f6vers\u00e4ttning: Susanne Wid\u00e9n-Swartz) <\/p>\n

* M\u00e4nniskan \u00e4r en stor fasan p\u00e5 jorden 1987 (\u00f6vers\u00e4ttning: Karin L\u00f6fdahl) <\/p>\n

* Barfota februari 1989 (\u00f6vers\u00e4ttning: Karin L\u00f6fdahl) <\/p>\n

* Resande p\u00e5 ett ben 1991 (\u00f6vers\u00e4ttning: Karin L\u00f6fdahl) <\/p>\n

* Redan d\u00e5 var r\u00e4ven j\u00e4gare 1994 (\u00f6vers\u00e4ttning: Karin L\u00f6fdahl) <\/p>\n

* Hj\u00e4rtdjur 1996 (\u00f6vers\u00e4ttning: Karin L\u00f6fdahl) <\/p>\n

* Kungen bugar och d\u00f6dar 2005 (\u00f6vers\u00e4ttning: Karin L\u00f6fdahl) <\/p>\n

* Idag hade jag helst inte velat tr\u00e4ffa mig sj\u00e4lv 2007 (\u00f6vers\u00e4ttning: Karin L\u00f6fdahl) <\/p>\n

P\u00e5 tyska: <\/p>\n

* Niederungen, 1982 <\/p>\n

* Dr\u00fcckender Tango, 1984 <\/p>\n

* Der Mensch ist ein gro\u00dfer Fasan auf der Welt, 1986 <\/p>\n

* Barf\u00fc\u00dfiger Februar, 1987 <\/p>\n

* Reisende auf einem Bein, 1989 <\/p>\n

* Wie Wahrnehmung sich erfindet, 1990 <\/p>\n

* Der Teufel sitzt im Spiegel, 1991 <\/p>\n

* Der Fuchs war damals schon der J\u00e4ger, 1992 <\/p>\n

* Eine warme Kartoffel ist ein warmes Bett, 1992 <\/p>\n

* Der W\u00e4chter nimmt seinen Kamm, 1993 <\/p>\n

* Angekommen wie nicht da, 1994 <\/p>\n

* Herztier, 1994 <\/p>\n

* Hunger und Seide, 1995 <\/p>\n

* In der Falle, 1996 <\/p>\n

* Heute w\u00e4r ich mir lieber nicht begegnet, 1997 <\/p>\n

* Der fremde Blick oder Das Leben ist ein Furz in der Laterne, 1999 <\/p>\n

* Im Haarknoten wohnt eine Dame, 2000 <\/p>\n

* Heimat ist das, was gesprochen wird, 2001 <\/p>\n

* Der K\u00f6nig verneigt sich und t\u00f6tet, 2003 <\/p>\n

* Die blassen Herren mit den Mokkatassen, 2005 <\/p>\n

* Este sau nu este Ion, 2005 <\/p>\n

* Atemschaukel, 2009 <\/p>\n

Relaterat:
\nExpressen<\/a>, Svenska Dagbladet<\/a>, G\u00f6teborgsposten<\/a> och Aftonbladet.<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Nobelpris<\/a>, litteratur<\/a>, f\u00f6rfattare<\/a>, b\u00f6cker<\/a>, kultur<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Herta M\u00fcller – \u00e4ntligen. Det tror jag kulturavdelningen p\u00e5 pappers-DN s\u00e4ger idag i alla fall. De gjorde ju klart att deras \u00f6nskepristagare av Nobelpriset i litteratur var den tyskrum\u00e4nska f\u00f6rfattarinnan Herta M\u00fcller. Tyv\u00e4rr kan jag inte s\u00e4ga n\u00e5got. Jag har inte l\u00e4st n\u00e5got av henne. Och det l\u00e4r v\u00e4l dr\u00f6ja innan jag f\u00e5r chansen. F\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[907,12280,1919,4004],"class_list":{"0":"post-13580","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"tag-bocker","8":"tag-litteratur","9":"tag-forfattare","10":"tag-nobelpris","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13580","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13580"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/13580\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13580"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=13580"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=13580"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}