{"id":135682,"date":"2020-08-25T13:47:09","date_gmt":"2020-08-25T11:47:09","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135682"},"modified":"2020-08-25T13:47:35","modified_gmt":"2020-08-25T11:47:35","slug":"filmrecension-sangklubben","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135682","title":{"rendered":"Filmrecension: S\u00e5ngklubben &#8211; den v\u00e4xer i andra halvan och blir engagerande"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-135687\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/unnamed-12.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"226\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/unnamed-12.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/08\/unnamed-12-300x104.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n<p>S\u00e5ngklubben<br \/>\nBetyg 4<br \/>\nSvensk biopremi\u00e4r 4 september 2020<br \/>\nRegi: Peter Cattaneo<br \/>\nI rollerna: Kristin Scott Thomas, Sharon Horgan, Emma Lowndes, Greg Wise m fl<br \/>\nOriginaltitel: Military Wives<\/p>\n<p>En film som v\u00e4xer och f\u00f6rdjupas efter halvtid och blir betydligt b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6rsta halvan fick mig att k\u00e4nna. Musikaliskt finns flera h\u00f6jdpunkter bland annat s\u00e5ngen Home Thoughts From Abroad som specialskrivit f\u00f6r kvinnorna i S\u00e5ngklubben av Robbie Williams och Guy Chambers, som tillsammans skapat flera av Williams st\u00f6rsta hits. Men handlingen k\u00e4ndes ytligt sm\u00e5puttrande och otroligt f\u00f6ruts\u00e4gbar. Men i andra halvan av filmen f\u00f6rdjupas filmen och den handlar f\u00f6r mig om n\u00e5got helt annat \u00e4n en grupp kvinnor som ska lyckas enas och g\u00f6ra en bejublat k\u00f6rframtr\u00e4dande.<\/p>\n<p>En grupp kvinnor p\u00e5 en milit\u00e4rbas i England m\u00e5ste hitta en bra aktivitet f\u00f6r att ha n\u00e5got att g\u00f6ra som tar bort tankarna p\u00e5 vad som kan h\u00e4nda deras partner som \u00e4r ute p\u00e5 milit\u00e4rt uppdrag i Afghanistan. Efter en hel del tjafs och kontroverser best\u00e4mmer sig kvinnorna f\u00f6r att b\u00f6rja sjunga i en k\u00f6r tillsammans. De tv\u00e5 kvinnorna, Kate och Lisa, som blir k\u00f6rledare gillar inte varandra. Kate spelas av Kristin Scott Thomas och Lisa av Sharon Horgan. Kate vill ha en klassisk repertoar med rena vackra st\u00e4mmor och \u00f6vningarna ska g\u00e5 proffsigt till medan Lisa vill ha fullt \u00f6s med pop- och rockl\u00e5tar och vill att kvinnorna i k\u00f6ren framf\u00f6r allt ska ha skoj och det ska inte vara f\u00f6r organiserat.<\/p>\n<p>F\u00f6rsta halvan var jag r\u00e4tt besviken, d\u00e5 jag h\u00f6rt en hel del om filmen. Ber\u00e4ttelsen bygger p\u00e5 verkliga h\u00e4ndelser, vilket ofta kr\u00e5nglar till det f\u00f6r filmskaparen som kan beh\u00f6va ta h\u00e4nsyn till de verkliga m\u00e4nniskorna vilket kan g\u00f6ra dramaturgin utvattnat och f\u00f6r gullig och s\u00f6t. F\u00f6rsta halvan k\u00e4ndes som en rakstr\u00e4cka med s\u00e5dant sm\u00e5mys och f\u00f6ruts\u00e4gbart, som en av m\u00e5nga filmer jag sett tidigare. Men i andra halvan f\u00f6rdjupades handlingen och det handlar egentligen om att leva med djup sorg och att leva med stor oro f\u00f6r vad som kan h\u00e4nda runt h\u00f6rnet. D\u00e4r vinner filmen \u00e4ven om jag i och f\u00f6r sig sett filmen som \u00e4nnu mer g\u00e5r p\u00e5 djupet med \u00e4mnet att leva med sorg. Det \u00e4r ett \u00e4mne m\u00e5nga g\u00e4rna g\u00e5r f\u00f6rbi utan att m\u00f6ta ansikte mot ansikte. Speciellt i samh\u00e4llen som det svenska d\u00e4r v\u00e4lf\u00e4rden b\u00e4ddar in m\u00e4nniskorna i tron att det v\u00e4rsta som kan h\u00e4nda \u00e4r att inte ha r\u00e5d med senaste modellen av Iphone. Kanske pandemin med corona \u00f6ppnat f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r att livet inte \u00e4r en rakstr\u00e4cka i hundra \u00e5r.<\/p>\n<p>Peter Cattaneo Oscarsnominerades f\u00f6r regin till succ\u00e9n Allt eller inget med underbara Robert Carlyle i rollen som Gaz, en av de manliga stripporna. En av mina favoritfilmer. Jag kan t\u00e4nka mig att S\u00e5ngklubben gjort stor succ\u00e9 i Storbritannien d\u00e4r den verkliga milit\u00e4rfru-k\u00f6ren gav upphov till m\u00e5nga fler k\u00f6rer v\u00e4rlden \u00f6ver. Fenomenet med fruar, partners och barn till soldater som lever i en f\u00f6rl\u00e4ggning \u00e4r ett fenomen som svenskar inte \u00e4r bekanta med. Det \u00e4r intressant att f\u00e5 en inblick i och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det s\u00e4ttet att leva.<\/p>\n<p>Jo, filmen kategoriseras som komedi och den \u00e4r l\u00e4ttsam, egentligen lite f\u00f6r l\u00e4ttsam i min smak f\u00f6r ett s\u00e5dant viktigt \u00e4mne som att leva med den djupaste sorgen. Trots det ger jag den betyg fyra f\u00f6r det \u00e4r en v\u00e4lgjord film med bra musik och den \u00e4r engagerande.<\/p>\n<p>P\u00e5 soundtracket till S\u00e5ngklubben, som sl\u00e4pptes inf\u00f6r filmens brittiska premi\u00e4r, framf\u00f6rs Home Thoughts From Abroad samt Ave Maria och We Are Family av filmens k\u00f6r tillsammans med verklighetens Military Wives Choir. H\u00e4r finns filmens soundtrack:<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/open.spotify.com\/embed\/album\/2DHg8B7xkZ6pVTpnY43ftY\" width=\"300\" height=\"380\" frameborder=\"0\" allowtransparency=\"true\" allow=\"encrypted-media\"><\/iframe><\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"560\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/lAGJBtAAIqA\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen=\"\"><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S\u00e5ngklubben Betyg 4 Svensk biopremi\u00e4r 4 september 2020 Regi: Peter Cattaneo I rollerna: Kristin Scott Thomas, Sharon Horgan, Emma Lowndes, Greg Wise m fl Originaltitel: Military Wives En film som v\u00e4xer och f\u00f6rdjupas efter halvtid och blir betydligt b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6rsta halvan fick mig att k\u00e4nna. Musikaliskt finns flera h\u00f6jdpunkter bland annat s\u00e5ngen Home Thoughts [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-135682","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmfilm","7":"category-filmer","8":"category-recension","9":"category-film","10":"category-toppnytt","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135682","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=135682"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135682\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":135701,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/135682\/revisions\/135701"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=135682"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=135682"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=135682"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}