![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/unnamed-2-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Livets b\u00e4sta \u00e5r
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 7 augusti 2020
\nRegi Claude Lelouch<\/p>\n
En poetisk, vacker skildring av livets g\u00e5ng. Jean-Louis sitter i rullstol p\u00e5 ett \u00e4ldreboende i Frankrike och han har n\u00e5gon form av demens som g\u00f6r att han inte minns, speciellt gl\u00f6mmer han allt i n\u00e4rtid. F\u00f6r femtio \u00e5r sedan var han racerf\u00f6rare och vann m\u00e5nga t\u00e4vlingar. 1966 hade Jean-Louis Trintignant den manliga huvudrollen i filmen ”En man och en kvinna” som regisserades av Claude Lelouch.<\/p>\n
”En man och en kvinna” blev en succ\u00e9 och bel\u00f6nades med b\u00e5de Guldpalm och Oscars. Filmen \u00e4r idag ett ikoniskt verk fr\u00e5n den nya v\u00e5gen i Frankrike. Femtio \u00e5r senare \u00e5terv\u00e4nder regiss\u00f6ren till denna film och k\u00e4rleksber\u00e4ttelse och l\u00e5ter de tv\u00e5 \u00e4lskande, Anouk Aimee och Jean-Louis Trintignant, tr\u00e4ffas igen.<\/p>\n
De var passionerat f\u00f6r\u00e4lskade i varandra och ingen av dem har gl\u00f6mt den andra \u00e4ven om de inte h\u00f6ll ihop s\u00e5 l\u00e4nge och b\u00e5da gick vidare till andra relationer.<\/p>\n
Filmen \u00e4r otroligt vacker och att vi f\u00e5r se hur en gammal man i rullstol p\u00e5 ett \u00e4ldreboende som \u00e4r delvis senildement \u00e4nd\u00e5 kan vara b\u00e5de stilig och roligt, ha humor och v\u00e4rme. Vi f\u00e5r k\u00e4nna och se hans dr\u00f6mmar.<\/p>\n
Vad \u00e4r tiden och vad \u00e4r k\u00e4rlek? P\u00e5 ytan \u00e4r det inte mycket handling utan det r\u00f6r p\u00e5 sig i m\u00e4nniskornas inre och detta lyckas regiss\u00f6ren f\u00e5nga s\u00e5 fint.<\/p>\n
F\u00f6r den som \u00e4lskade filmen”En man och en kvinna” \u00e4r nog denna film ett m\u00e5ste. Vi f\u00e5r flera \u00e5terblickar till ”En man och en kvinna”. Jag t\u00e4nker att kanske hade jag gett denna film \u00e4nnu h\u00f6gre betyg om den inte hade haft s\u00e5 pass m\u00e5nga scener fr\u00e5n den gamla filmen. Det blev lite f\u00f6r mycket betoning p\u00e5 k\u00e4rlek som passion mellan en man och en kvinna. F\u00f6r mig \u00e4r k\u00e4rlek s\u00e5 mycket annat \u00e4n bara den mellan tv\u00e5 personer.<\/p>\n
En av filmen stora styrkor \u00e4r hur den skildrar hur vacker k\u00e4rlek mellan m\u00e4nniskor som \u00e4r \u00f6ver 75 \u00e5r kan vara. I Sverige som \u00e4r ett av v\u00e4rldens mest \u00e5ldersdiskriminerande l\u00e4nder d\u00e4r ungdom hyllas f\u00f6re allt annat \u00e4r det ett viktigt budskap att visa p\u00e5 v\u00e4rdet av m\u00e4nniskor som \u00e4r \u00e4ldre.<\/p>\n
Filmens styrka \u00e4r ocks\u00e5 dess svaghet: den har inte mycket handling utan det som h\u00e4nder \u00e4r att k\u00e4nslor och intryck f\u00f6rmedlas i ord, bild, ljud och musik. Filmen \u00e4r mer ett filmat stycke poesi om de existentiella fr\u00e5gorna och om livets g\u00e5ng.<\/p>\n