{"id":135011,"date":"2020-06-17T13:22:09","date_gmt":"2020-06-17T11:22:09","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135011"},"modified":"2020-06-25T19:18:56","modified_gmt":"2020-06-25T17:18:56","slug":"filmrecension-papicha-kvinnofortryck-och-begransande-normer-i-ett-konservativt-algeriet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=135011","title":{"rendered":"Filmrecension: Papicha – Algeriet marinerat i konservatism och misogynitet"},"content":{"rendered":"
\"\"
Pressbild<\/figcaption><\/figure>\n

Papicha
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 15 juni
\nRegi Mouina Meddour<\/p>\n

Det konservativa Algeriet har k\u00f6nsstereotyper fr\u00e5n 50-talet samtidigt sker en revolution d\u00e4r unga kvinnor som f\u00e5tt nog av f\u00f6rtrycket tar till handling och ritar br\u00f6st p\u00e5 antifeministiska affischer, s\u00f6ker sig till h\u00f6gre utbildning eller v\u00e4grar b\u00e4ra sl\u00f6ja i det offentliga. Frihet \u00e4r att b\u00e4ra de kl\u00e4der man k\u00e4nner f\u00f6r och att dansa natten l\u00e5ng p\u00e5 klubbgolvet utan att f\u00e5 d\u00f6mande blickar tillbaks. Men g\u00e5r det att rapa eller festa sig fram till frihet? Motst\u00e5ndet \u00e4r de konservativa krafter som r\u00e5der i samh\u00e4llet, normer d\u00e4r kvinnor ska veta sin plats i hemmet och d\u00e4r ett tygstycke runt ansiktet \u00e4r ett m\u00e5ste f\u00f6r att f\u00e5 kallas en hederlig m\u00e4nniska. Den unga studenten Nedjma \u00e4r inte r\u00e4dd f\u00f6r att sticka ut hakan. Hon med v\u00e4nner river ner propagandistiska affischer om sl\u00f6jtv\u00e5ng samt planerar f\u00f6r en st\u00f6rre modeshow, d\u00e4r hon st\u00e5r som skapare av vackra kreationer av ull och silke som v\u00e4ntar p\u00e5 sin publik. Men bakom varje kr\u00f6k lurar farorna. V\u00e5ldet finns alltid n\u00e4rvarande, m\u00e4n som v\u00e4grar sl\u00e4ppa av henne fr\u00e5n bussen d\u00e5 hon inte tar emot en av deras posters. Kvinnorna som bryter sig in p\u00e5 skolan och hotar professorer som l\u00e4r ut genus till unga kvinnor. Nedjma \u00e4r inte l\u00e4ttskr\u00e4md. Men en dag knackar d\u00f6den p\u00e5 hennes port. D\u00e4r och d\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndras allt f\u00f6r den unge revolt\u00f6ren.<\/p>\n

I Mouina Meddours Papicha skildras patriarkatet som f\u00f6rutbest\u00e4mmer kvinnornas roll i samh\u00e4llet. H\u00e4r finns mycket motst\u00e5nd. Men ocks\u00e5 hopp- revolutionen n\u00e4r kvinnor \u00f6verr\u00f6star m\u00e4nnen i rummet och v\u00e4gran att acceptera f\u00f6rtryckande k\u00f6nsnormer. Narrativt f\u00f6ljer Meddours drama tematiskt liknande filmer som turkiska Mustang (2015) och tunisiska Sk\u00f6nheten och odjuret (2017). Jag irriteras av den typen av film som n\u00e4rmast pornografiskt badar i mis\u00e4r och f\u00f6rtryck utan att ha en tydlig sensmoral eller v\u00e4gkompass. Vad vill Meddour s\u00e4ga? Att tjejer har det tufft i Algeriet? Hur f\u00f6r\u00e4ndrar vi den situationen? Filmen ger inga entydiga svar, annat \u00e4n att kampen, som i stunder \u00e4r obarmh\u00e4rtigt grym och tuff, m\u00e5ste f\u00e5 fortl\u00f6pa.<\/p>\n

Manuset \u00e4r v\u00e4l tunt och fyllt av stereotyper som arga gubbar, brutala v\u00e5ldt\u00e4ktsm\u00e4n och moderliga gestalter med visdomen som mellannamn. Visst finns nyanser i bygget, m\u00e4n som st\u00f6ttar dem eller som b\u00e5de har ljusa och m\u00f6rka sidor, men det r\u00e4cker inte hela v\u00e4gen. Ljuspunkten \u00e4r fixstj\u00e4rnan Lyna Khoudri som lyser med sin n\u00e4rvaro och vars lidande syns i varje bildruta. Trots banala svart-och-vit-m\u00e5lade karikatyrer och str\u00f6mlinjeformat ber\u00e4ttande \u00e4r detta en viktig h\u00f6gst n\u00f6dv\u00e4ndig film. Som en v\u00e4lbeh\u00f6vlig k\u00e4ftsm\u00e4ll mot patriarkatet fungerar Papicha vars budskap \u00e4r en\u00f6gt. Det \u00e4r kvinnorna som m\u00e5ste resa sig och samh\u00e4llet som m\u00e5ste protestera. De tysta m\u00e5ste \u00f6ppna sina k\u00e4ftar f\u00f6r att stoppa den negativa utvecklingen. Annars kommer det som cementeras in i v\u00e4ggarna, m\u00f6nster fr\u00e5n f\u00f6rhistorien, aldrig att upph\u00f6ra existera. Bara s\u00e5 f\u00e5r de sin revolution. Som Black Lives Matter hade filmen g\u00e4rna f\u00e5tt visa p\u00e5 m\u00f6jligheterna. Lite mera Feel Good till folket tack s\u00e5 mycket (S\u00e4ger en Anti feel-good-kritiker som saknar viss nyansering h\u00e4r) Vad \u00e4r annars po\u00e4ngen? K\u00e4mpa b\u00f6r vi annars d\u00f6r vi.<\/p>\n