![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/unnamed-3-3.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Monika Fagerholm tilldelas Selma Lagerl\u00f6fs litteraturpris 2020 f\u00f6r ett f\u00f6rfattarskap som med virtuos st\u00e4mf\u00f6ring skildrar individer och grupper som str\u00e4var efter mening i en tillvaro som inte till\u00e5ter n\u00e5gra stabila sammanhang, en v\u00e4rld med \u203aolyckan h\u00e4ngande i luften\u2039\u201d, ber\u00e4ttar ett pressmeddelande:<\/p>\n
Monika Fagerholm (f. 1961) debuterade1987 med romanen Sham och fick ett stort publikt genombrott 1994 med Underbara kvinnor vid vatten. Underrubriken \u00e4r \u201dEn roman om syskon\u201d. Fagerholm ber\u00e4ttar d\u00e4r om tv\u00e5 par med varsitt barn, Thomas och Ren\u00e9e, som umg\u00e5s i sitt \u201dsommarparadis\u201d. Det mesta ber\u00e4ttas genom pojken Thomas vilket betyder att vi f\u00e5r fragmentariska bilder av en dramatisk ut- veckling d\u00e4r paradiset g\u00e5r f\u00f6rlorat, familjerna bryter upp. Ocks\u00e5 \u201dsyskonen\u201d g\u00e5r skilda v\u00e4gar, Ren\u00e9e mot underg\u00e5ng medan Thomas \u00e4nd\u00e5 lever vidare.<\/p>\n
Liknande situationer g\u00e5r igen i Fagerholms f\u00f6rfattarskap som omfattar \u00e5tta romaner och en del andra texter: d\u00e4r beskrivs inga paradis men genomg\u00e5ende \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att n\u00e5gonting g\u00e5r f\u00f6rlorat, att de sociala sam-
\nmanhang som alla romangestalter s\u00f6ker sl\u00e5s s\u00f6nder. Efter \u00e4nnu en publikframg\u00e5ng med den egensinniga uppv\u00e4xtskildringen Diva (1998) gjordes den kanske st\u00f6rsta satsningen med Den amerikanska flickan (2005) som fortsatte i Glitterscenen (2009). Flickan Eddie hems\u00f6ker den lantliga idyllen som snart visar sig vara allt annat \u00e4n idyllisk, snarare en djungel av mots\u00e4ttningar och stridigheter. Flickan st\u00f6rtar ner i ett tr\u00e4sk och hennes lik flyter upp flera \u00e5r senare som en p\u00e5minnelse om det som framst\u00e5r som romanernas tes: \u201dMitt i livet finns en drift till d\u00f6d\u201d. Romanerna har inga huvudpersoner, snarare grupper och konstellationer som kretsar kring den gemensamma upplevelsen av f\u00f6rlust, av obeveklig f\u00f6rst\u00f6relse.<\/p>\n
Ocks\u00e5 i den f\u00f6ljande romanen, Lola uppochner (2012) handlar det om d\u00f6d: det \u00e4r rentav en mordhistoria i
\nen sm\u00e5stad med ett myller av inblandade i st\u00e4ndigt skiftande konstellationer och med rader av avsl\u00f6janden. Men \u00e4ven om en del klaras upp s\u00e5 framst\u00e5r \u00e4nd\u00e5 livet i sm\u00e5staden som o\u00f6versk\u00e5dligt och obegripligt. Det \u00e4r ett slags kollektivroman d\u00e4r alla talar i mun p\u00e5 varandra f\u00f6r att bringa reda i en tillvaro d\u00e4r ingenting st\u00e4mmer.<\/p>\n
I Fagerholms senaste roman, Vem d\u00f6dade Bambi? (2019), har kollektivet krympt. D\u00e4r finns rentav en huvudperson, Gusten, och romanen ber\u00e4ttas nu i och genom hans och n\u00e5gra andras medvetanden.<\/p>\n
Ocks\u00e5 h\u00e4r sl\u00e5s sammanhangen s\u00f6nder av en avg\u00f6rande h\u00e4ndelse, en \u201dkatastrof\u201d: en gruppv\u00e5ldt\u00e4kt. Gusten deltar, m\u00f6jligen motvilligt, och \u00e4r i alla h\u00e4ndelser den som rapporterar h\u00e4ndelsen och d\u00e4rmed slutligen bryter de sociala band som kn\u00f6t samman gruppen. Romanen skildrar inte bara pojkgruppen och deras flickv\u00e4nner utan ocks\u00e5 n\u00e5gra m\u00f6drar i karri\u00e4ren och Fagerholm ger sig d\u00e4rmed m\u00f6jlighet att utveckla sin talang f\u00f6r social satir.
\nGrundst\u00e4mningen \u00e4r \u00e4nd\u00e5 individernas ensamhet och deras sorg \u00f6ver det som \u00e4r lika uppenbart som of\u00f6rklarligt.<\/p>\n
Selma Lagerl\u00f6fs Litteraturpris \u00e4r avsett som bel\u00f6ning f\u00f6r framst\u00e5ende f\u00f6rfattare i Selma Lagerl\u00f6fs anda. Detta kriterium f\u00e5r ges vidstr\u00e4ckt inneb\u00f6rd. Selma Lagerl\u00f6fs Litteraturpris delas ut av en stiftelse med samma namn. Den har sitt s\u00e4te i Sunne, Sverige. Prisn\u00e4mnden best\u00e5r av ledam\u00f6ter utsedda dels av stiftelsen, dels av M\u00e5rbackastiftelsen, Selma Lagerl\u00f6fs\u00e4llskapet och Kungliga biblioteket.<\/p>\n
Birgitta Trotzig mottog det f\u00f6rsta priset 1984. Kristina Sandberg fick det 2019. L\u00f6rdagen den 15 augusti 2020
\ndelas Selma Lagerl\u00f6fs Litteraturpris ut f\u00f6r trettiosjunde g\u00e5ngen. Prissumman \u00e4r 100000 kronor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Monika Fagerholm tilldelas Selma Lagerl\u00f6fs litteraturpris 2020 f\u00f6r ett f\u00f6rfattarskap som med virtuos st\u00e4mf\u00f6ring skildrar individer och grupper som str\u00e4var efter mening i en tillvaro som inte till\u00e5ter n\u00e5gra stabila sammanhang, en v\u00e4rld med \u203aolyckan h\u00e4ngande i luften\u2039\u201d, ber\u00e4ttar ett pressmeddelande: Monika Fagerholm (f. 1961) debuterade1987 med romanen Sham och fick ett stort publikt genombrott […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-134424","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-toppnytt","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/134424","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=134424"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/134424\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":134429,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/134424\/revisions\/134429"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=134424"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=134424"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=134424"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}